SCA har under det senaste året testat att generera smarta basvägsförslag inför avverkningsplaneringen. På köpet får de en bedömning av om avlägget ligger rätt – och om virket får plats.
Text & foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
– Jag tror modellen kan vara ett bra hjälpmedel för nya traktplanerare. För mer erfarna kan den till exempel hjälpa till att ge ett objektivt mått på skotningsavstånd och lutning vilket kommer ge bättre bortsättningsuppgifter till entreprenörerna, säger hon.
Lovande, och utvecklingsbart. Så beskriver Tomas Johansson vid SCA Skog företagets nya beslutsstöd, kallat Skotaroptimering, som är en vidareutveckling av Skogforsks verktyg BestWay. I den slutavverkningsbara tallskogen utanför Näsåker är det torrt i marken och tämligen platt terräng. Eller som Tomas uttrycker det när han förklarar modellen: lågt motstånd.
– Programmets algoritm försöker med minsta möjliga motstånd ta ut virke på effektivast möjliga sätt. Vissa saker ger högt motstånd, som blötare partier och stark lutning. Om det är ett vattendrag är det ett big no-no och programmet måste hitta ett sätt att gå runt det, men även att köra runt partier ger ett visst motstånd, säger Tomas.
Förslagen används som beslutsstöd vid traktplanering. Genom att kombinera topografi, virkesvolymer och markfuktighetskartor får planeraren förslag på basvägar från avlägg och ut över den planerade avverkningstrakten.
Fler nyttor än basvägsförslag
Resultatet ger planeraren ett färdigt förslag redan innan man beger sig ut i skogen.
– För personer som är nya som traktplanerare tror jag att förslagen som programmet ger kan vara till hjälp, säger Maria Johansson, distriktsansvarig i Ångermanland.
Hon har under sommaren använt programmet i slutavverkning på SCA:s egen skog. Med tre års erfarenhet av traktplanering i bagaget kan hon inte säga att hennes planering av basvägar underlättats med automatiseringen, snarare har det inneburit ett extramoment.
– Ofta tar modellen fram basvägsförslag som blir ungefär som om jag gjort den själv. Det blir ingen tidsvinst, utan tar bara extra tid att göra, säger hon.
Det är istället extrainformationen från systemet som hon uppskattar.
– En stor fördel är att modellen tar fram skotningsavstånd och lutning, vilket går att använda som objektivt underlag för bortsättning i samtal med entreprenörerna, säger hon.
Att inte bara ge basvägsförslag var viktigt när SCA tillsammans med it-företaget Dianthus tog fram modellen. Förutom basvägsförslag och skotningsavstånd skapade de ytterligare två användningsområden: lutning och avlägg. Istället för att planeraren bedömer lutningen i fält använder modellen laserdata.
Systemet bygger på Skogforsks prototyp Bestway och fram tills nu har de bägge versionerna varit ganska lika i utförandet, men i SCA:s variant valde man även att lägga till en avläggsfunktionalitet.
– Modellen räknar ut om avlägget är tillräckligt för den planerade avverkningsvolymen eller om det behövs fler avlägg, säger Tomas Johansson.
Så gick införandet till
Bakgrunden till att SCA valt att arbeta med automatiserade basvägsdragningar är en kombination av bolagets prestationsnormsarbete och arbetet med skon-sam och effektivare drivning (SED).
– Vid effektiv drivning planeras stick- och basvägar för att ge minsta möjliga körskador och körning. Vi hade länge kollat på Bestway som Skogforsk tagit fram och i arbetet med våra nya prestationsnormer blev det läge att undersöka hur Bestway-logiken kunde användas för SCA, berättar Tomas.
För att få modellen att fungera i prakti-ken beslöt man tidigt att bygga in den och bli en del av SCA:s systemstöd.
– Vi startade en förstudie i samarbete med SCA i slutet av 2017 där vi jämförde vårt sätt att göra beräkningar med Bestways. Vi såg på beräkningshastighet och jämförde visuella skillnader i basvägar samt medelskotningsavståndet med Bestway. På den tiden ägde Skogforsk inte själva den algoritm som används för att avgöra vilka områden som ska undvikas för körning och Dianthus utvecklade därför en egen algoritm, säger Fredrik Walter, vd för Dianthus.
200 trakter har analyserats
Under utvecklingen testades 50 trakter, både på egen skog och köp, gallring samt slutavverkning. I testerna jämfördes modellens förslag med hur huvudbasstråket låg i verklig planering och verklig avverkning. Inför produktionssättningen har sammanlagt 200 trakter analyserats och under vintern kommer en mer detaljerad utvärdering göras hur användarna uppfattar programmet efter produktionssättning på bredden i bolaget.
– Men vi kände från början att det skulle funka överallt, även köp och gallring. Testerna visade att vi var helt rätt ute. Jättelyckat, nu har vi rullat ut programmet över hela organisationen, säger Tomas Johansson.