Maria Johansson har använt modellen i fältunder sommaren och tidigare analyserat 50 trakter under framtagandet av modellen.

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

SCA har under det senaste året testat att generera smarta basvägsförslag inför avverkningsplaneringen. På köpet får de en bedömning av om avlägget ligger rätt – och om virket får plats.

Text & foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Näsåker, Ångermanland. Maria Johansson visar hur programmet fungerar.
– Jag tror modellen kan vara ett bra hjälpmedel för nya traktplanerare. För mer erfarna kan den till exempel hjälpa till att ge ett objektivt mått på skotningsavstånd och lutning vilket kommer ge bättre bortsättningsuppgifter till entreprenörerna, säger hon.

Lovande, och utvecklingsbart. Så beskriver Tomas Johansson vid SCA Skog företagets nya beslutsstöd, kallat Skotaroptimering, som är en vidareutveckling av Skogforsks verktyg BestWay. I den slutavverkningsbara tallskogen utanför Näsåker är det torrt i marken och tämligen platt terräng. Eller som Tomas uttrycker det när han förklarar modellen: lågt motstånd.

– Programmets algoritm försöker med minsta möjliga motstånd ta ut virke på effektivast möjliga sätt. Vissa saker ger högt motstånd, som blötare partier och stark lutning. Om det är ett vattendrag är det ett big no-no och programmet måste hitta ett sätt att gå runt det, men även att köra runt partier ger ett visst motstånd, säger Tomas.

Förslagen används som beslutsstöd vid traktplanering. Genom att kombinera topografi, virkesvolymer och markfuktighetskartor får planeraren förslag på basvägar från avlägg och ut över den planerade avverkningstrakten.

Fler nyttor än basvägsförslag

Resultatet ger planeraren ett färdigt förslag redan innan man beger sig ut i skogen.

– För personer som är nya som traktplanerare tror jag att förslagen som programmet ger kan vara till hjälp, säger Maria Johansson, distriktsansvarig i Ångermanland.

Hon har under sommaren använt programmet i slutavverkning på SCA:s egen skog. Med tre års erfarenhet av traktplanering i bagaget kan hon inte säga att hennes planering av basvägar underlättats med automatiseringen, snarare har det inneburit ett extramoment.

– Ofta tar modellen fram basvägsförslag som blir ungefär som om jag gjort den själv. Det blir ingen tidsvinst, utan tar bara extra tid att göra, säger hon.

Det är istället extrainformationen från systemet som hon uppskattar.

– En stor fördel är att modellen tar fram skotningsavstånd och lutning, vilket går att använda som objektivt underlag för bortsättning i samtal med entreprenörerna, säger hon.

Att inte bara ge basvägsförslag var viktigt när SCA tillsammans med it-företaget Dianthus tog fram modellen. Förutom basvägsförslag och skotningsavstånd skapade de ytterligare två användningsområden: lutning och avlägg. Istället för att planeraren bedömer lutningen i fält använder modellen laserdata.

Systemet bygger på Skogforsks prototyp Bestway och fram tills nu har de bägge versionerna varit ganska lika i utförandet, men i SCA:s variant valde man även att lägga till en avläggsfunktionalitet.

– Modellen räknar ut om avlägget är tillräckligt för den planerade avverkningsvolymen eller om det behövs fler avlägg, säger Tomas Johansson.

Så gick införandet till

Bakgrunden till att SCA valt att arbeta med automatiserade basvägsdragningar är en kombination av bolagets prestationsnormsarbete och arbetet med skon-sam och effektivare drivning (SED).

– Vid effektiv drivning planeras stick- och basvägar för att ge minsta möjliga körskador och körning. Vi hade länge kollat på Bestway som Skogforsk tagit fram och i arbetet med våra nya prestationsnormer blev det läge att undersöka hur Bestway-logiken kunde användas för SCA, berättar Tomas.

För att få modellen att fungera i prakti-ken beslöt man tidigt att bygga in den och bli en del av SCA:s systemstöd.

– Vi startade en förstudie i samarbete med SCA i slutet av 2017 där vi jämförde vårt sätt att göra beräkningar med Bestways. Vi såg på beräkningshastighet och jämförde visuella skillnader i basvägar samt medelskotningsavståndet med Bestway. På den tiden ägde Skogforsk inte själva den algoritm som används för att avgöra vilka områden som ska undvikas för körning och Dianthus utvecklade därför en egen algoritm, säger Fredrik Walter, vd för Dianthus.

200 trakter har analyserats

Under utvecklingen testades 50 trakter, både på egen skog och köp, gallring samt slutavverkning. I testerna jämfördes modellens förslag med hur huvudbasstråket låg i verklig planering och verklig avverkning. Inför produktionssättningen har sammanlagt 200 trakter analyserats och under vintern kommer en mer detaljerad utvärdering göras hur användarna uppfattar programmet efter produktionssättning på bredden i bolaget.

– Men vi kände från början att det skulle funka överallt, även köp och gallring. Testerna visade att vi var helt rätt ute. Jättelyckat, nu har vi rullat ut programmet över hela organisationen, säger Tomas Johansson.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket