Det finns ett värde i att styra massaved till rätt bruk, baserat på både dess kvalitet och dess transportkostnad. | FOTO: SÖDRA

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Aptering och logistikplanering är i dag två parallella processer i skogsbranschen, men genom att slå ihop dem finns det mycket pengar att tjäna. Ett verktyg för att analysera möjligheterna utvecklas nu på Skogforsk.

Text: KARIN MONTGOMERY

FOTO: SKOGFORSK

Oskar Gustavsson, Skogforsk.

”Apteringen görs ibland för flera produkter som först hålls isär men sedan läggs ihop, vilket är bortkastat.”

Aptering – att trädet kapas upp i olika längder – baseras på industribeställning samt en prognos av stockens diameter och längd, som löpande tas fram av skördardatorn medan stammen matas genom aggregatet.

– Syftet är att få ut så mycket timmer, massaved och i sista hand energived som möjligt, säger Oskar Gustavsson, som forskar om värdekedjor vid Skogforsk. Men när aptering görs i dag så är det inte säkert att avverkningen uppfyller alla kundernas önskemål.

– Det kanske blir för lite eller för mycket av några sortiment, för i apteringen tar man ingen hänsyn till vilka mängder som olika kunder har beställt.

Parallella processer

Och när det gäller nästa steg – vidaretransporten – är det en separat process med få beröringspunkter till apteringsbeslutet.

– De här processerna genomförs av olika personer och sker parallellt. Det fungerar ofta bra, men om kommunikationen brister kan det fattas motsägelsefulla beslut, menar Oskar Gustavsson. Det förekommer också att apteringen görs för flera olika produkter som först hålls isär men sedan läggs ihop, vilket naturligtvis både är bortkastat arbete och kostar pengar.

För att utveckla den här värdekedjan har Oskar Gustavsson och hans kollegor tittat närmare på någonting de kallar för logistikaptering:

– Redan i planeringsfasen väljer man vilken aptering man ska göra, till ett så högt värde som möjligt. Så funkar det i praktiken i dag också, skillnaden är att logistikaptering väljer aptering för att både maximera virkesvärdet och minimera transportkostnaderna.

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER

Skördardatorn säger Tunadal – men är det smartast?

Så går det till

Först skapas en stambank med alla stammar som finns på en viss avverkningsplats. Den baseras på beståndsregistrets data om beståndet, men man tillför också en justering av förväntat apteringsresultat genom att jämföra med hur utfallet blivit i fem närliggande, snarlika bestånd. Det kallas att imputera.

Därefter räknar systemet fram vilka stockar som ska produceras utifrån vilka produkter som finns på industrins beställningslista. Till sist belastas sortementen med en transportkostnad.

Man väljer de produkter som ger bäst avkastning i form av mer högkvalitativa produkter eller kortare transportavstånd. Det går även att lägga in specifika krav utifrån kundens önskemål.

– Det går att styra parametrarna olika hårt beroende på vilka slutprodukter kunden önskar, exempelvis hög densitet för produkter som kräver högre hållfasthet, säger Oskar Gustavsson.

Finns potential

En första studie färdigställdes 2019. – I det projektet visade vi att det funkar och att det finns ekonomisk potential att ta dessa båda beslut tillsammans. Även en andra studie närmar sig nu slutfasen och ska redovisas inom kort. – Det vi nu kan visa är att det finns potential i att styra produktionen på olika egenskaper för att få ut bättre råvara för att göra vissa produkter.

Behöver testas mera

Oskar Gustavsson tror att det kan ta några år innan logistikaptering kan användas brett inom skogsbruket.

– Nu behövs mer testning och utveckling för att gå från ett forskningsverktyg till ett verktyg för operativ drift. Vi har inte heller något sätt att räkna med ökade produktionskostnader ännu, och det kommer vi gå vidare med.

Han ser att behovet av verktyget är stort

– Det upplevs som ett problem i dag att man saknar möjligheten att anpassa produktionskedjan till vad kunderna vill ha i slutändan. Användningsområdet är brett; massabruk, sågverk, timmer och markägare är några av de tänkbara användare som Oskar Gustavsson ser framför sig. Modellen kan bland annat användas till att planera råvaruförsörjning eller som underlag vid affärsuppgörelser.

– Det finns en potential att markägare som har hög kvalitet på virket kan få bättre betalt. Men det kommer antagligen att ske på bekostnad av de som inte har det.

FOTO: SÖDRA

Patrik Anderchen, Södra Skog.

Södra intresserade

Skogskoncernen Södra har spelat en aktiv roll i utvecklingen av logistikaptering. Utöver finansiering har Södra även bidragit med data och intervjupersoner i forskningsprojektet. Här ser man flera fördelar med logistikaptering.

– Man vill redan innan avverkningen veta vilken massavedskvalitet som finns i beståndet. I dag är det stora variationer inom massaveden och massabruken får ”baka en kaka av vad man får”. Logistikaptering ger mer kunskap om råvaran och därmed en bättre produkt, säger Patrik Anderchen, som utvecklar entreprenörsrelationer och skogsteknik på Södra.

– Vi försöker alltid minimera transportavståndet, men det kan vara värt att köra virket längre om förädlingsvärdet överstiger logistikkostnaden. Fast även då finns det en gräns för vilken klimatpåverkan vi orsakar, och det är en viktig del av hela analysen.

Hur långt fram i tiden ligger en praktisk tillämpning?

– Det är svårt att säga men inom en femårsperiod har vi förmodligen börjat förflytta oss i den här riktningen. Först är det viktigt att få bättre kunskap om vad vi har för olika kvaliteter hos skogsägarnas bestånd. Men Patrik Anderchen betonar att en viktig fråga kvarstår att bena ut; hur mycket detta är värt för kunderna?

– Nu har vi en uppfattning om vad det kostar att göra det här, men frågan är om vi kan generera en större vinst? Att ta reda på det ser jag som ett naturligt nästa steg. Han är inte övertygad om logistikaptering går att räkna hem i kronor och ören, men betonar samtidigt de mjuka värden som systemet medför.

– Högre kvalitet på råvara och råvara som är bättre anpassad till produkten skapar ju nöjdare kunder och färre reklamationer, vilket självklart är ett värde både för oss och våra kunder.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket