Aptering och logistikplanering är i dag två parallella processer i skogsbranschen, men genom att slå ihop dem finns det mycket pengar att tjäna. Ett verktyg för att analysera möjligheterna utvecklas nu på Skogforsk.
Text: KARIN MONTGOMERY
Oskar Gustavsson, Skogforsk.
”Apteringen görs ibland för flera produkter som först hålls isär men sedan läggs ihop, vilket är bortkastat.”
Aptering – att trädet kapas upp i olika längder – baseras på industribeställning samt en prognos av stockens diameter och längd, som löpande tas fram av skördardatorn medan stammen matas genom aggregatet.
– Syftet är att få ut så mycket timmer, massaved och i sista hand energived som möjligt, säger Oskar Gustavsson, som forskar om värdekedjor vid Skogforsk. Men när aptering görs i dag så är det inte säkert att avverkningen uppfyller alla kundernas önskemål.
– Det kanske blir för lite eller för mycket av några sortiment, för i apteringen tar man ingen hänsyn till vilka mängder som olika kunder har beställt.
Parallella processer
Och när det gäller nästa steg – vidaretransporten – är det en separat process med få beröringspunkter till apteringsbeslutet.
– De här processerna genomförs av olika personer och sker parallellt. Det fungerar ofta bra, men om kommunikationen brister kan det fattas motsägelsefulla beslut, menar Oskar Gustavsson. Det förekommer också att apteringen görs för flera olika produkter som först hålls isär men sedan läggs ihop, vilket naturligtvis både är bortkastat arbete och kostar pengar.
För att utveckla den här värdekedjan har Oskar Gustavsson och hans kollegor tittat närmare på någonting de kallar för logistikaptering:
– Redan i planeringsfasen väljer man vilken aptering man ska göra, till ett så högt värde som möjligt. Så funkar det i praktiken i dag också, skillnaden är att logistikaptering väljer aptering för att både maximera virkesvärdet och minimera transportkostnaderna.
Skördardatorn säger Tunadal – men är det smartast?
Så går det till
Först skapas en stambank med alla stammar som finns på en viss avverkningsplats. Den baseras på beståndsregistrets data om beståndet, men man tillför också en justering av förväntat apteringsresultat genom att jämföra med hur utfallet blivit i fem närliggande, snarlika bestånd. Det kallas att imputera.
Därefter räknar systemet fram vilka stockar som ska produceras utifrån vilka produkter som finns på industrins beställningslista. Till sist belastas sortementen med en transportkostnad.
Man väljer de produkter som ger bäst avkastning i form av mer högkvalitativa produkter eller kortare transportavstånd. Det går även att lägga in specifika krav utifrån kundens önskemål.
– Det går att styra parametrarna olika hårt beroende på vilka slutprodukter kunden önskar, exempelvis hög densitet för produkter som kräver högre hållfasthet, säger Oskar Gustavsson.
Finns potential
En första studie färdigställdes 2019. – I det projektet visade vi att det funkar och att det finns ekonomisk potential att ta dessa båda beslut tillsammans. Även en andra studie närmar sig nu slutfasen och ska redovisas inom kort. – Det vi nu kan visa är att det finns potential i att styra produktionen på olika egenskaper för att få ut bättre råvara för att göra vissa produkter.
Behöver testas mera
Oskar Gustavsson tror att det kan ta några år innan logistikaptering kan användas brett inom skogsbruket.
– Nu behövs mer testning och utveckling för att gå från ett forskningsverktyg till ett verktyg för operativ drift. Vi har inte heller något sätt att räkna med ökade produktionskostnader ännu, och det kommer vi gå vidare med.
Han ser att behovet av verktyget är stort
– Det upplevs som ett problem i dag att man saknar möjligheten att anpassa produktionskedjan till vad kunderna vill ha i slutändan. Användningsområdet är brett; massabruk, sågverk, timmer och markägare är några av de tänkbara användare som Oskar Gustavsson ser framför sig. Modellen kan bland annat användas till att planera råvaruförsörjning eller som underlag vid affärsuppgörelser.
– Det finns en potential att markägare som har hög kvalitet på virket kan få bättre betalt. Men det kommer antagligen att ske på bekostnad av de som inte har det.
Patrik Anderchen, Södra Skog.
Södra intresserade
Skogskoncernen Södra har spelat en aktiv roll i utvecklingen av logistikaptering. Utöver finansiering har Södra även bidragit med data och intervjupersoner i forskningsprojektet. Här ser man flera fördelar med logistikaptering.
– Man vill redan innan avverkningen veta vilken massavedskvalitet som finns i beståndet. I dag är det stora variationer inom massaveden och massabruken får ”baka en kaka av vad man får”. Logistikaptering ger mer kunskap om råvaran och därmed en bättre produkt, säger Patrik Anderchen, som utvecklar entreprenörsrelationer och skogsteknik på Södra.
– Vi försöker alltid minimera transportavståndet, men det kan vara värt att köra virket längre om förädlingsvärdet överstiger logistikkostnaden. Fast även då finns det en gräns för vilken klimatpåverkan vi orsakar, och det är en viktig del av hela analysen.
Hur långt fram i tiden ligger en praktisk tillämpning?
– Det är svårt att säga men inom en femårsperiod har vi förmodligen börjat förflytta oss i den här riktningen. Först är det viktigt att få bättre kunskap om vad vi har för olika kvaliteter hos skogsägarnas bestånd. Men Patrik Anderchen betonar att en viktig fråga kvarstår att bena ut; hur mycket detta är värt för kunderna?
– Nu har vi en uppfattning om vad det kostar att göra det här, men frågan är om vi kan generera en större vinst? Att ta reda på det ser jag som ett naturligt nästa steg. Han är inte övertygad om logistikaptering går att räkna hem i kronor och ören, men betonar samtidigt de mjuka värden som systemet medför.
– Högre kvalitet på råvara och råvara som är bättre anpassad till produkten skapar ju nöjdare kunder och färre reklamationer, vilket självklart är ett värde både för oss och våra kunder.