– Den här tekniken skulle kunna bidra till en betydligt större nytta i naturvärden –och samtidigt få mera naturvård för pengarna – genom att i detalj kunna kvantifiera och redovisa hur mycket hänsyn man egentligen utför och var den finns i landskapet, konstaterar Line Djupström, som är Skogforsks naturvårdsexpert i projektet.
Resultaten från ”Smart Hänsyn”, ett flerårigt projekt där Skogforsk och SLU studerat nyttan hos våra vanligaste hänsynsåtgärder, visar nämligen att hänsynen bör koncentreras.
Att statiskt lämna ett visst antal högstubbar eller hänsynsträd per hektar, oavsett trädslag och sammanhang, riskerar att smeta ut hänsynen över skogslandskapet. Det ger till exempel betydligt större nytta att lämna många aspar och aspstubbar vid avverkningen av ett bestånd där det finns mycket asp.
– Om man sparar lite av allting riskerar man att spara för lite av allting, säger Line Djupström. Man kan förstås höja ambitionsnivån, men om vi förutsätter att certifieringen kräver att ett visst antal högstubbar ska skapas vid avverkningarna i ett skogslandskap, så skulle en hög koncentration på vissa hyggen betyda att andra hyggen inte får lika många högstubbar. Då måste man förstås kunna visa hur man fördelar sina insatser – och det kan man göra genom att skördarföraren registrerar hänsynen. Så skördardata om hänsyn kan hj älpa oss att jobba kostnadseffektivare än idag!
Slut på plast–skammen?
Björn Ros, Sveaskog:
Vi använder plastband på Sveasskogs marker – vi förväntas hålla en stor traktbänk som håller flera år för att kunna hantera bärighetsproblematik och industrileverans just-in-time, och då måste vi använda plastsnitslar, för de håller tillräckligt länge. På köptrkterna är det tvärtom – där använder vi bara papperssnitslar, eftersom tiden mellan planering och avverkning endast är några månader. Vi testar nu pappersband i vissa geografer även på egen skog.
Per Olsson, Stora Enso:
– Vi använder bara papperssnitslar. Det är en självklar princip. När snitslarna ibland inte levererat tillräcklig hållbarhet har vi sett till att leverantörerna utvecklat bättre band. Det är inget alibi för att återgå till plast. Dessutom riskerar plasten att förorena våra pappers- och massaprodukter.
Sofia Österdahl, Skogsstyrelsen:
– Vi använder plastsnitslar av PE-plast, det vill säga 100% miljövänlig polyester, som är helt återvinningsbara* enligt leverantören. Anledningen är att de har längre hållbarhet än andra material. Vi använder också UV-stabiliserad polyeten. Det är smidigare och enklare för de som utför arbetet, och hållbarare än målning i vissa miljöer. Vi använder även non-woven material (50 procent viskos, 50 procent polyester) när kraven på hållbarhet är lägre.)* Det bästa av den återvunna plasten bränns. Plast som marknadsförs som bionedbrytbar måste samlas in och industrikomposteras för att det ska fungera (källa: Statens Offentliga Utredningar 2018). I skogen bryts plasten istället ned till skadliga mikroplaster.