Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Utbredd torka, pandemier och flyktingströmmarna så stora att ingen längre ser någon lösning. Det är den värld som majoriteten av de svenska ungdomarna ser framför sig om 30 år.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

Sofia Rasmussen, Johanna Sandahl, Joakim Kulin och Marit Bohlin i paneldiskussion.

– Katastrof och hopplöshet – det är framtiden om trettio år enligt våra ungdomar. Särskilt enligt de unga kvinnorna, säger Sofia Rasmussen. Hon är vd för Rasmussen Analys och ligger bakom den nya rapporten ”Ungdomsfokus 2019” som presenterades på Skogens Dag i Stockholm. Men tvärtemot vad många vuxna tror leder den mörka framtidstron inte till att ungdomarna handlingsförlamas:

– För några år sedan sa vi att ungdomar inte demonstrerar längre, utan bara passivt trycker på de sociala mediernas gilla-markeringar. Det var en etablerad sanning – men se på ungdomarnas klimatstrejker på gator och torg idag!

Hela 80 % av de intervjuade ungdomarna, som är mellan 15 – 29 år, uppger att de har gjort förändringar i sitt liv för att leva mera hållbart, visar undersökningen. De har sänkt sin konsumtion och köper hållbara produkter, de åker mer kollektivt och äter mindre kött. Klimat och miljö har på bara ett år seglat upp som den samhällsfråga som engagerar unga mest idag.

Framtidshopp eller missmod?

Trots dystopierna valde Marit Bohlin från LRF Ungdom att fokusera på möjligheterna.

– För mig och de medlemmar jag företräder så kan man vända på det och se det positivt. Det visar att unga vill engagera sig, de brinner för klimat och miljö och vi måste ta tillvara på det. Vi är i branschen som binder koldioxid. Det skapar en mening. Jag tror att det kommer att locka ungdomar till de areella näringarna, säger hon.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl märker att klimatengagemanget de senaste åren förflyttats från ett individuellt ansvar till att medborgarna i ökad utsträckning kräver ansvarstagande från makthavarna – både inom politiken och näringslivet.

– Jättemånga har under åren vänt sig till oss med frågan om vad de själva kan göra. Men nu inser man att det behövs långsiktiga spel regler och ställer krav på en annan politik. Man kräver också att näringslivet harkoll på sina leveranskedjor. Som unga konsumenter vill de inte bidra till något som är dåligt för klimatet, och de vill veta vad företagen gör för att säkerställa att produktionen verkligen är hållbart, säger hon.

Joakim Kulin vid Umeå Universitet forskar om människors föreställningar, åsikter och beteenden kopplade till miljön och klimatförändringarna. Han blev inte förvånad över undersökningens resultat:

– Däremot är jag förvånad över att så många i vuxenvärlden inte visar tecken på att hålla med. Katastrofen är redan ett faktum. Att höja priset på fossila bränslen kan ta oss ur den här krisen, det är jag övertygad om. Men bara en femtedel av ungdomarna tror på det scenariot.

 


 

Ungas syn på framtiden presenterade sitt arbete på Skogens Dag 2020, som anordnades av Skogstekniska Klustret i Vindeln samt SLU Future ForestsLänsstyrelsen i Västerbotten samt Umeå Universitet. Reportaget publicerades på Skogstekniska Klustrets hemsida.

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket