Är återvätning bra för klimatet när flödet av växthusgaser från torvmarkerna minskar –eller tappar vi skogsproduktion som i sig binder kol? En ny analys visar att återvätning av bördiga torvmarker får tummen upp. För näringsfattiga torvmarker är klimatvinsten mer osäker.
Text: ELIN FRIES, elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
De senaste åren börjar allt fler pusselbitar falla på plats vad gäller dikningens effekter på klimat, biologisk mångfald och produktion. I en färsk rapport från Skogsstyrelsen riktas fokus mot dikningens påverkan på klimatet. Den bjuder på några konkreta slutsatser.
– Om man vill återväta våtmarker för klimatets skull görs det bäst på näringsrika marker i södra Sverige, säger Andreas Drott som är en av huvudförfattarna bakom rapporten.
– Men det finns även en viss klimatvinst med att återväta mindre bördiga marker i södra Sverige, eller bördiga marker i norra Sverige.
Så för vissa marker får vi helt enkelt ingen klimatvinst av att lägga igen diken?
– Det vet man inte helt säkert, men oavsett om det ger en positiv eller negativ effekt är den liten jämfört med bördigare marker söderut. Sedan kan det så klart gynna biologisk mångfald, men i rapporten har vi sett på växthusgasers in- och utflöde.
Andreas Drott, en av huvudförfattarna bakom rapporten.
Varför skiljer sig resultaten mellan norra och södra Sverige?
– De mätningar som gjorts på dikade torvmarker med olika bördighet i framför allt Sverige och Finland visar att avgången av växthusgaserna koldioxid och lustgas är högre från mer näringsrika marker och längre söderut. Det som styr nedbrytningen och därmed avgången är bland annat temperatur och näringsinnehåll i marken. Resultaten pekar också mot att man får allra högst avgång på marker där man har en tidigare historik av jordbruk.
Skogen växer ju som bäst på bördig mark och binder mycket kol. Är det inräknat i analysen?
– Vi räknar med att man återväter det område som tidigare varit våtmark. Omkringliggande skog ska inte påverkas negativt. Men helt riktigt så förlorar man ofta möjligheten att ta ut virke från det område där man gjort återvätningen, och därmed substitutionseffekterna av att virket från torvmarken kan ersätta andra material och bränslen med klimatpåverkan. Men det har vi tagit med när vi bedömt klimatpåverkan av att återväta marken.
Resultaten i korthet:
- Utsläpp av växthusgaser från dikad torvmark som idag är skogsmark motsvarar cirka 6,5 miljoner ton koldioxid per år enligt Sveriges rapportering till FN och EU. Det motsvarar drygt halva utsläppen från biltrafiken.
- Störst klimatvinst ges av att lägga igen bördiga marker, framför allt i södra Sverige.
- Även i kortare perspektiv (20 år) ges klimatvinster av att återväta näringsrika torvmarker i södra Sverige, trots ökad metanbildning. Det beror på att dessa marker i nuläget står för så stora utsläpp av växthusgaser. Metan har också kortare livslängd i atmosfären (8–10 år) än koldioxid, där en betydande andel (40 procent) stannar i mer än 100 år.