FOTO: JAN MASTNIK | Skogforsk och SLU vill satsa på skogsvård

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Skotaren plockar upp de sista stockmattorna och börjar rulla hemåt. Kvar på hygget ligger avverkningsrester som skyddat marken mot skador. Det spårlösa skogsbruket har blivit en vanlig syn. Men vad händer sedan?

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | SVERKER JOHANSSON, Bitzer

– Vi har blivit duktiga på att avverka utan att orsaka allvarliga markskador. Men efter ett par år kommer våra markberedare och då skalas 50–60 procent av fältskiktet av, konstaterar Tomas Lundmark, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU. Det duger inte, vi måste lära oss att markbereda just den plats där plantan ska stå. Den lilla fläcken får gärna vara rejält omrörd, men vi kan inte fortsätta med teknik som ger onödigt brutal markpåverkan över stora arealer.

Han syftar inte enbart på markpåverkan, utan menar att föryngringen skulle kunna förbättras i alla led.

– Om vi försöker göra allt rätt: invänta rätt tillfälle, vara på rätt ställe och göra på rätt sätt så finns goda förutsättningar att öka skogsproduktionen med 40 procent. Och det med ett skogsbruk som i princip ser ut som idag. Fast mer ambitiöst.

En 40 procentig tillväxtpotential kan förefalla hisnande, men uppfattningen delas av Isabelle Bergkvist, programchef för skogsskötsel vid Skogforsk, som i en ny fältstudie visar att schabloniseringen och storskaligheten har gått långt. Kanske för långt.

FOTO: SKOGFORSK

Isabelle Bergkvist presenterade SLU-samarbetet på Skogens Dag i januari.

”Det kräver en ny, ambitiösare skogsvård som ses som en investering, inte en kostnad”

Ståndortsanpassningen död?

– I skogsbruket pratas det ofta om ståndortspassning – att man ska plantera de olika trädslagen på den mark där de trivs bäst – men i praktiken används nästan alltid ett och samma trädslag över hela hygget, säger hon.

Det visar en uppföljning av 100 planterade hyggen runtom i landet, som Skogforsk utförde under 2019. En del av ståndortsanpassningen räddas dock av naturen själv. En gles granplantering kan räddas av självföryngrade tallplantor. Och fuktiga områden där plantorna inte tagit sig, självföryngras ofta med björkfrön från den omgivande skogen.

Torr sommar

Den torra sommaren 2018 ruskade även om en etablerad sanning inom plante-ringen: att plantan ska sättas i en omvänd torva, där markskiktet vänts ned under mineraljorden och ger plantan näring när vegetationen förmultnar. Extremvädret torkade istället ut torvan och miljontals plantor dog.

En del av en smartare lösning finns i ny digital teknik för kartläggning av skogsmarken – skanning av skogen både från luften och marken, smartare flygbilder och läraktiga analysprogram med artificiell intelligens.

– Digitaliseringen skapar helt nya förutsättningar för ståndortsanpassningar. Vi får mer och bättre information. Det gör att vi kan jobba med ett mera högupplöst och variationsrikt skogsbruk. Vi kan anpassa skogsbruket efter de naturliga förutsättningarna på kvadratmeterbasis istället för att jobba med åtgärdsytor på tio hektar som ofta är fallet, säger Tomas Lundmark och fortsätter:

– För att vi ska nå 40 procent ökad tillväxt genom bättre föryngringsarbete krävs en ny, ambitiösare skogsvård som ses som en investering, inte en kostnad. Om den kulturförändringen är möjlig vet jag inte. Men utifrån ett produktionsbiologisk perspektiv är det här ingen omöjlighet, säger han.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket