”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

Skogforsks uppdrag är att ta fram och sprida kunskap som bidrar till skogsbrukets lönsamhet och hållbarhet, till nytta för samhället. Hur har vi klarat detta, tro?

Kommentar: ROLF BJÖRHEDEN/Skogforsk

Ta en titt på figuren nedan, innan du läser vidare! Den visar två tidserier för reala virkesvärden. Den undre visar hur mycket skogsägaren, efter sina kostnader, har kvar per avverkad kubikmeter.

Trendlinjen visar en långsiktigt stabil, real lönsamhet för skogsbrukaren på nivån 175 kr/m3. Skönt!  Den övre tidsserien är mera oroande. Bruttovärdet för skogsägaren av en avverkad kubikmeter har nästan halverats sedan 1965. Trenden är att denna utveckling fortsätter. Lönsamhetsnivån har alltså främst klarats genom en framgångsrik kostnadsjakt. Omkring 1965 inleddes mekaniseringen på allvar. Teknisk. utveckling, organisationsomvandling och rationalisering på alla plan har minskat kostnaderna så kraftfullt att skogsägarnettot försvarats. Här har Skogforsk spelat en viktig roll, tillsammans med övriga aktörer.

Hur ökar vi intäkterna?

Drar vi ut trendlinjerna, så. finner vi att om bara tjugo år kommer de skogliga operationerna att vara kostnadsfria. Det verkar inte så troligt, för. att uttrycka sig försiktigt! Ren. aritmetik talar för att kapade kostnader inte längre kan vara hela lösningen, även om mycket återstår att göra. Vad kan vi då hitta på, när jaktsäsongen på kostnader verkar gå mot sitt slut? Svaret på frågan är en vägvisare mot vad vi på Skogforsk behöver utveckla. och göra mer av: vi måste visa hur skogsbruket kan öka sina intäkter.

En kulturkrock

Det blir en kulturkrock. Kostnadsjakten sitter djupt i folksjälen, inte minst bland skogens folk. Sverigestudien är en årlig ranking av vilka värderingar som driver utvecklingen på svenska arbetsplatser. Där toppar begreppet kostnadsjakt, år efter år. I länder som utgör huvudmarknader och konkurrenter finns kundtillfredsställelse med på topplistan. Den har plats 40– 50 i de svenska undersökningarna. Har vårt kostnadsfokus fått oss att glömma det som ger oss intäkter? Att känna kundernas behov och öka förmågan att tillfredsställa dem, samtidigt som vi får mer betalt? Kanske.

Skapa mervärde

Jakten på intäkter kräver goda leverantörer. Krav på kvalitet, leveranstid och rätt fördelning av produkter från skogen måste mötas. Kvalitetsanpassning och minskat spill skapar mervärde (läs betalningsförmåga) för kunderna. Många nya, spännande produkter utvecklas nu. Ställer de andra krav på råvaran än de traditionella? Vår kunskap om styrning av råvarutflöden och -produktion är en nyckel till lönsamhet och betalningsförmåga, även för den ”nya” skogsindustrin.

Fria nyttigheter?

Till sist, skogens ekosystemtjänster, rekreationsmöjligheter, klimatnytta… hittills fria nyttigheter för kunder med frikort. Ska det fortsätta så? Tjänster som levereras bör i hög grad kunna prissättas och ersättas då kundnyttan blivit lika viktig som kostnadsjakten. Skogforsks framtidsarbete måste innefatta att lära känna skogsbrukets alla kunder och deras behov, och att kommunicera till skogsbruket hur dessa behov bäst kan mötas.

God intäktsjakt!

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket