Skogforsks uppdrag är att ta fram och sprida kunskap som bidrar till skogsbrukets lönsamhet och hållbarhet, till nytta för samhället. Hur har vi klarat detta, tro?
Kommentar: ROLF BJÖRHEDEN/Skogforsk
Ta en titt på figuren nedan, innan du läser vidare! Den visar två tidserier för reala virkesvärden. Den undre visar hur mycket skogsägaren, efter sina kostnader, har kvar per avverkad kubikmeter.
Trendlinjen visar en långsiktigt stabil, real lönsamhet för skogsbrukaren på nivån 175 kr/m3. Skönt! Den övre tidsserien är mera oroande. Bruttovärdet för skogsägaren av en avverkad kubikmeter har nästan halverats sedan 1965. Trenden är att denna utveckling fortsätter. Lönsamhetsnivån har alltså främst klarats genom en framgångsrik kostnadsjakt. Omkring 1965 inleddes mekaniseringen på allvar. Teknisk. utveckling, organisationsomvandling och rationalisering på alla plan har minskat kostnaderna så kraftfullt att skogsägarnettot försvarats. Här har Skogforsk spelat en viktig roll, tillsammans med övriga aktörer.
Hur ökar vi intäkterna?
Drar vi ut trendlinjerna, så. finner vi att om bara tjugo år kommer de skogliga operationerna att vara kostnadsfria. Det verkar inte så troligt, för. att uttrycka sig försiktigt! Ren. aritmetik talar för att kapade kostnader inte längre kan vara hela lösningen, även om mycket återstår att göra. Vad kan vi då hitta på, när jaktsäsongen på kostnader verkar gå mot sitt slut? Svaret på frågan är en vägvisare mot vad vi på Skogforsk behöver utveckla. och göra mer av: vi måste visa hur skogsbruket kan öka sina intäkter.
En kulturkrock
Det blir en kulturkrock. Kostnadsjakten sitter djupt i folksjälen, inte minst bland skogens folk. Sverigestudien är en årlig ranking av vilka värderingar som driver utvecklingen på svenska arbetsplatser. Där toppar begreppet kostnadsjakt, år efter år. I länder som utgör huvudmarknader och konkurrenter finns kundtillfredsställelse med på topplistan. Den har plats 40– 50 i de svenska undersökningarna. Har vårt kostnadsfokus fått oss att glömma det som ger oss intäkter? Att känna kundernas behov och öka förmågan att tillfredsställa dem, samtidigt som vi får mer betalt? Kanske.
Skapa mervärde
Jakten på intäkter kräver goda leverantörer. Krav på kvalitet, leveranstid och rätt fördelning av produkter från skogen måste mötas. Kvalitetsanpassning och minskat spill skapar mervärde (läs betalningsförmåga) för kunderna. Många nya, spännande produkter utvecklas nu. Ställer de andra krav på råvaran än de traditionella? Vår kunskap om styrning av råvarutflöden och -produktion är en nyckel till lönsamhet och betalningsförmåga, även för den ”nya” skogsindustrin.
Fria nyttigheter?
Till sist, skogens ekosystemtjänster, rekreationsmöjligheter, klimatnytta… hittills fria nyttigheter för kunder med frikort. Ska det fortsätta så? Tjänster som levereras bör i hög grad kunna prissättas och ersättas då kundnyttan blivit lika viktig som kostnadsjakten. Skogforsks framtidsarbete måste innefatta att lära känna skogsbrukets alla kunder och deras behov, och att kommunicera till skogsbruket hur dessa behov bäst kan mötas.
God intäktsjakt!