SCA kan köra 74 ton från Tövaterminalen till sina industrier i och runt Sundsvall.

Lättare att vara tung i norr

I Finland tog den ansvariga ministern redan 2013 beslut om att tillåta 76 ton på hela det statliga vägnätet. I Sverige är det efter fem år med BK4 bara 20 procent av det statliga vägnätet som är uppgraderat till 74 ton. En anledning är att arbetet ute i regionerna har olika hög ambitionsnivå.

Text: JOHN SANDSTRÖM. Foto: SVERKER JOHANSSON.

FOTO: SKOGSINDUSTRIERNA

Karolina Boholm på Skogsindustrierna är kritisk. ”Trafikverket har ingen resurs som kan koordinera mellan regionerna.”

– Här i Sverige har vi heller inte ministerstyre, säger Karolina Boholm vid Skogsindustrierna, utan här är det regeringen som beslutar i övergripande frågor. Det är väl också en förklaring.

– Dessutom blir det stora geografiska skillnader eftersom besluten om klassning sker ute i regionerna, fortsätter hon. Och Trafikverket har ingen resurs som kan koordinera och stötta det arbetet.

Trafikverket medger bristen på samordning, men att det är regeringen som måste anslå mer medel för en sådan funktion. Den ryms helt enkelt inte inom givna budgetramar. En annan del i denna problematik är att 80 procent av vägnätet är byggt före 1990 och därmed anpassat för bruttovikter under 60 ton – det är många sträckor som måste uppgraderas.

Flaskhalsar vanligt

Att processen styrs regionalt och ibland utan koordination med kommunerna leder till beslut som drabbar både industrierna och åkerierna. Det finns exempel på att BK4-väg finns fram till en länsgräns, men inte vidare på andra sidan.

Ett annat är att det fram till en viss stad finns flera statliga vägar som är BK4, men genom staden är vägen inte klassad och innebär definitiva ”återvändsgränder”, och ibland är sista biten fram till industri kommunal väg som inte är uppgraderad.

Det senare problemet är framför allt tydligt i små och medelstora kommuner, med kanske bara en ansvarig tjänsteman som helt enkelt inte hinner prioritera ärendet.

FOTO: TRAFIKVERKET

Sara Blomkvist, Trafikverkets Region Väst.

Stora geografiska skillnader

Fram till 2025 är målet att 40 procent av det statliga vägnätet ska vara BK4, men det innebär att flera regioner blir utan sammanhängande vägnät med den högre klassen. Mest obalanserat är läget i Region Väst med Värmland, Västra Götaland och Halland. I Värmland – som prioriterats av Trafikverket centralt – har man kommit långt, medan nästan inga vägar alls klassats upp i de två andra länen.

– Vi har inte haft en tillräckligt bra gemensam samordning och tydlig projektstruktur, säger Sara Blomkvist, samordnare på Trafikverket Region Väst. Vi har också gjort ett omfattande omtag i Region Väst för att få ordning på vår organisation, och kommer att kunna börja leverera under 2021.

Kulturfråga?

Från Gävle och norrut är redan en relativt hög andel av statens vägar BK4. Bärighetsgrupp Nord, som innefattar Norrbottens och Västerbottens län, har kommit längst. Där är idag 53 procent av de så kallade näringslivsvägarna klassade som BK4. Och det hela verkar vara en kulturfråga.

Jenny Keskitalo, som ansvarar för regional samordning vid Trafikverket Region Nord, förklarar det med att alla i bärighetsrådet har samma höga ambition: att stärka industrierna och deras möjligheter att utvecklas.

– Vi har i bärighetsrådet med oss alla de tunga industrierna och Handelskammaren. Där är god logistik verkligen en hjärtefråga – vilka är vi annars till för?

– I norra Sverige är skog, vind och gruvor viktiga näringar. Vi har jobbat aktivt inom vårt bärighetsråd i över 30 år, så för oss var det självklart att sätta fokus på BK4.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket