Många skogsbränder startar vid låg brandrisk, visar ny statistik från Skogforsk. Hur tillförlitligt är brandriskindex på lokal nivå?
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
Efter branden i Västmanland för sex år sedan tog skogsbranschen fram nya gemensamma riktlinjer för att förhindra framtida bränder. En av de viktigaste riktlinjerna är att dagligen följa brandriskindex vid förhöjd brandrisk. Vid mycket hög risk följs indexet varje timme.
– Generellt är skogsbranschen framgångsrika i sitt arbete mot skogsbränder, konstaterar Tomas Johannesson på Skogforsk. Trots den extremt torra sommaren 2018 orsakades bara en procent av bränderna av skogsmaskiner. Vad som sticker ut är att så många skogsbränder startar vid lågt brandriskindex, och ofta tidigt på säsongen. Så det går inte att lita blint på att ett lägre index innebär lägre risk.
Det vanligaste skogsbruksindex som används är FWI-index*, som beräknas utifrån meteorologiska data från SMHI. Nyligen sammanställde Skogforsk skogsbrukets brandtillbud under år 2019, som började dramatiskt.
– Förra försommaren skedde flera blåljusutryckningar och våren var hektisk. Under sommaren lugnade det ned sig. Om vi får en varm sommar är det bra att vara medveten om fenomenet med antändningar även vid låga brandriskindex, säger Tomas Johannesson.
Det är första gången brandtillbud orsakade av skogsmaskiner och brandriskprognoser sammanställs, och det behövs större datamängder för att kunna dra säkra slutsatser. I samtal med företrädare från branschen nämns ofta tre tänkbara anledningar till fenomenet.
Skogsbruket larmar tidigare
Efter en sommar med mycket hög brandrisk låg riskmedvetenheten färskt i minnet för många inom skogsbruket.
– Entreprenörerna var på tå och ringde hellre en gång för mycket, vilket var bra. Bränderna var oftast små på runt 30–40 m2, säger Per-Anders Smedhs, produktionstekniker på Mellanskog.
Prognosen missar lokala skillnader
Upplösningen på brandriskindex FWI är 11*11 kilometer och förutsättningarna kan variera stort beroende på till exempel vegetation, blockighet och lutning. På Stora Enso testar man lokala väderstationer.
– Vi ser tydligt att luftfuktigheten är otroligt viktig, vid under 35 procents relativ luftfuktighet bör man överväga att inte köra. Här har lokala väderstationer varit till stor hjälp, säger Andreas Appelbring, produktionsledare vid Stora Enso. På nationell nivå finns även funderingar kring hur FWI-prognosen kan förbättras. Till exempel gör modellen inte skillnad på höst och vår – trots att fjolårsgräset under våren utgör en betydande brandrisk.
Anna Björk, företagsutvecklare vid Skogsentreprenörerna.
Ger dagens avtal en ökad brandrisk?
De avtal som skrivs i dag bygger på att entreprenörerna obehindrat ska kunna producera sina avtalade volymer eller arealer. Detta påverkar entreprenörernas körsätt, menar Anna Björk som är företagsutvecklare vid Skogsentreprenörerna. Prissättningen är på ackord och lönsamheten baseras på full produktion.
– Ska man köra lugnare även vid lägre indexnivåer behöver priset regleras mot en lägre produktion. Då måste entreprenörerna vara superskärpta nästan hela tiden, säger hon. Hon lyfter även upp en annan viktig parameter:
– Ett stenigt område har en högre risk för att antända och det är ofta de trakterna man flyttar till när det är lägre brandrisk. Det kan också vara en del av förklaringen, säger hon.
*FWI står för Fire weather index.
Ju högre index, desto högre brandrisk.
Lokala väderstationer testas brett
Lovande, men kräver stresstest för att ge säkert svar. Det menar Stora Enso som förra sommaren testade lokala väderstationer på samtliga egna avverkningslag.
Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso.
För att få bättre koll på den lokala brandrisken har Stora Enso testat om det går att använda lokala väderstationer på hygget. Brandriskprognosen från SMHI uppdateras fyra gånger per dag och tanken är att de lokala väderstationerna kan ge en bättre här-och-nu-bild.
– Generellt överensstämmer väderstationens mätningar med brandriskprognosen rätt så bra. Men de extra mätningarna ger bättre beslutsunderlag vid högre brandriskindex, säger Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso.
Luftfuktigheten är den parameter som visat sig vara viktigast för brandrisken. Under förra sommaren genomförde Stora Ensos egna avverkningslag, tester på brandsäkert underlag för att se hur lättantändligt markens förna var. Snart kunde man se ett tydligt mönster.
– Vid runt 40 procents relativ luftfuktighet ligger en brytpunkt. Vid lägre luftfuktighet, 30–35 procent, brann det väldigt intensivt och var lättantändligt. Runt 50–60 procent fick man kämpa för att det skulle brinna, säger Andreas Appelbring.
Han understryker att än så länge har ingen av väderstationerna testats i skarpt läge. Men testerna verkar ändå lovande för högre precision, och behöver dessu-tom inte vara en kostsam åtgärd. Väderstationerna köptes in från den vanliga bygghandeln och kostar runt 1 000–1 500 kronor styck. Än så länge har 20 stycken väderstationer testats av Stora Ensos egna lag, men i framtiden kan det bli aktuellt även för entreprenörerna.
Parallellt med testning av väderstationer arbetar Stora Enso med att ta fram nya arbetssätt under förhöjd brandrisk.
– På exempelvis stora trakter kommer vi ha flera lag samtidigt. På så sätt minskar behovet av brandvakter och vi får bättre förutsättningar att snabbt upptäcka och samordna släckning av eventuella bränder, säger Andreas Appelbring.
3 erfarenheter av lokala väderstationer
Stora Enso har testat att komplettera sitt brandförebyggande arbete med lokala väderstationer. Väderstationerna användes under sommaren 2018. Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso listar tre lärdomar.
1. Luftfuktigheten otroligt viktig. Under 35 procents relativ luftfuktighet bör man inte köra.
2. Placera väderstationen på en representativ plats på hygget, luftfuktigheten kan skilja sig mycket från skogsbilvägen och hygget.
3. Vid de samråd som genomförs vid högre brandriskindex har de lokala väderstationerna varit värdefulla för att bestämma om och när man ska köra.