Varför tänder det vid 2:or och 3:or?

”Lita inte blint på brandriskindex”

Många skogsbränder startar vid låg brandrisk, visar ny statistik från Skogforsk. Hur tillförlitligt är brandriskindex på lokal nivå? 

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Efter branden i Västmanland för sex år sedan tog skogsbranschen fram nya gemensamma riktlinjer för att förhindra framtida bränder. En av de viktigaste riktlinjerna är att dagligen följa brandriskindex vid förhöjd brandrisk. Vid mycket hög risk följs indexet varje timme.

– Generellt är skogsbranschen framgångsrika i sitt arbete mot skogsbränder, konstaterar Tomas Johannesson på Skogforsk. Trots den extremt torra sommaren 2018 orsakades bara en procent av bränderna av skogsmaskiner. Vad som sticker ut är att så många skogsbränder startar vid lågt brandriskindex, och ofta tidigt på säsongen. Så det går inte att lita blint på att ett lägre index innebär lägre risk.

Det vanligaste skogsbruksindex som används är FWI-index*, som beräknas utifrån meteorologiska data från SMHI. Nyligen sammanställde Skogforsk skogsbrukets brandtillbud under år 2019, som började dramatiskt.

– Förra försommaren skedde flera blåljusutryckningar och våren var hektisk. Under sommaren lugnade det ned sig. Om vi får en varm sommar är det bra att vara medveten om fenomenet med antändningar även vid låga brandriskindex, säger Tomas Johannesson.

Det är första gången brandtillbud orsakade av skogsmaskiner och brandriskprognoser sammanställs, och det behövs större datamängder för att kunna dra säkra slutsatser. I samtal med företrädare från branschen nämns ofta tre tänkbara anledningar till fenomenet.

Skogsbruket larmar tidigare

Efter en sommar med mycket hög brandrisk låg riskmedvetenheten färskt i minnet för många inom skogsbruket.

– Entreprenörerna var på tå och ringde hellre en gång för mycket, vilket var bra. Bränderna var oftast små på runt 30–40 m2, säger Per-Anders Smedhs, produktionstekniker på Mellanskog.

Prognosen missar lokala skillnader

Upplösningen på brandriskindex FWI är 11*11 kilometer och förutsättningarna kan variera stort beroende på till exempel vegetation, blockighet och lutning. På Stora Enso testar man lokala väderstationer.

– Vi ser tydligt att luftfuktigheten är otroligt viktig, vid under 35 procents relativ luftfuktighet bör man överväga att inte köra. Här har lokala väderstationer varit till stor hjälp, säger Andreas Appelbring, produktionsledare vid Stora Enso. På nationell nivå finns även funderingar kring hur FWI-prognosen kan förbättras. Till exempel gör modellen inte skillnad på höst och vår – trots att fjolårsgräset under våren utgör en betydande brandrisk.

Anna Björk, företagsutvecklare vid Skogsentreprenörerna.

Ger dagens avtal en ökad brandrisk?

De avtal som skrivs i dag bygger på att entreprenörerna obehindrat ska kunna producera sina avtalade volymer eller arealer. Detta påverkar entreprenörernas körsätt, menar Anna Björk som är företagsutvecklare vid Skogsentreprenörerna. Prissättningen är på ackord och lönsamheten baseras på full produktion.

– Ska man köra lugnare även vid lägre indexnivåer behöver priset regleras mot en lägre produktion. Då måste entreprenörerna vara superskärpta nästan hela tiden, säger hon. Hon lyfter även upp en annan viktig parameter:

– Ett stenigt område har en högre risk för att antända och det är ofta de trakterna man flyttar till när det är lägre brandrisk. Det kan också vara en del av förklaringen, säger hon.

*FWI står för Fire weather index.
Ju högre index, desto högre brandrisk.


Lokala väderstationer testas brett

Lovande, men kräver stresstest för att ge säkert svar. Det menar Stora Enso som förra sommaren testade lokala väderstationer på samtliga egna avverkningslag.

Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso.

För att få bättre koll på den lokala brandrisken har Stora Enso testat om det går att använda lokala väderstationer på hygget. Brandriskprognosen från SMHI uppdateras fyra gånger per dag och tanken är att de lokala väderstationerna kan ge en bättre här-och-nu-bild.

– Generellt överensstämmer väderstationens mätningar med brandriskprognosen rätt så bra. Men de extra mätningarna ger bättre beslutsunderlag vid högre brandriskindex, säger Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso.

Luftfuktigheten är den parameter som visat sig vara viktigast för brandrisken. Under förra sommaren genomförde Stora Ensos egna avverkningslag, tester på brandsäkert underlag för att se hur lättantändligt markens förna var. Snart kunde man se ett tydligt mönster.

– Vid runt 40 procents relativ luftfuktighet ligger en brytpunkt. Vid lägre luftfuktighet, 30–35 procent, brann det väldigt intensivt och var lättantändligt. Runt 50–60 procent fick man kämpa för att det skulle brinna, säger Andreas Appelbring.

Han understryker att än så länge har ingen av väderstationerna testats i skarpt läge. Men testerna verkar ändå lovande för högre precision, och behöver dessu-tom inte vara en kostsam åtgärd. Väderstationerna köptes in från den vanliga bygghandeln och kostar runt 1 000–1 500 kronor styck. Än så länge har 20 stycken väderstationer testats av Stora Ensos egna lag, men i framtiden kan det bli aktuellt även för entreprenörerna.

Parallellt med testning av väderstationer arbetar Stora Enso med att ta fram nya arbetssätt under förhöjd brandrisk.

– På exempelvis stora trakter kommer vi ha flera lag samtidigt. På så sätt minskar behovet av brandvakter och vi får bättre förutsättningar att snabbt upptäcka och samordna släckning av eventuella bränder, säger Andreas Appelbring.

Skogsbränder trots låg risk. Brandriskindexet går från låg risk till mycket hög risk. Många tillbud sker trots det redan vid så låg risk som 2:or och 3:or.

3 erfarenheter av lokala väderstationer

Stora Enso har testat att komplettera sitt brandförebyggande arbete med lokala väderstationer. Väderstationerna användes under sommaren 2018. Andreas Appelbring, processutvecklare vid Stora Enso listar tre lärdomar.

1. Luftfuktigheten otroligt viktig. Under 35 procents relativ luftfuktighet bör man inte köra.

2. Placera väderstationen på en representativ plats på hygget, luftfuktigheten kan skilja sig mycket från skogsbilvägen och hygget.

3. Vid de samråd som genomförs vid högre brandriskindex har de lokala väderstationerna varit värdefulla för att bestämma om och när man ska köra.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket