Är träprodukter alltid bättre för klimatet än de fossila alternativen? Snart får vi en standard för hur skogsbruket mäter sitt klimatavtryck. Då blir det också lättare för konsumenterna att göra ett bra klimatval.
Text & foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
Som konsument är det inte lätt att navigera i djungeln av hållbarhetsmärkningar. Kanske är det därför livscykelanalysen vunnit mark de senaste åren? I sommar kommer en gemensam beräkningsgrund för skogens produkter, där branschen kan beräkna sin miljöpåverkan i hela produktionskedjan från plantering till virkesleverans.
– Idag finns ingen gemensam metod för livscykelanalyser inom den svenska skogsnäringen, därför är det svårt att jämföra redovisningar från olika aktörer. Syftet med projektet är att ta fram en gemensam metodik för att göra livscykelanalyser av skogsbruk, säger Karin Ågren, vid Skogforsk.
Transparenta data
Karin Ågren, som leder livscykelanalysprojektet på Skogforsk ser ingen avmattning i konsumenternas sug efter att veta varornas ursprung och utsläpp. Tvärtom.
– Vi har kommit långt med exempelvis kött, och många konsumenter väljer bara svenskt kött. När det kommer till trä är det inte lika många som frågar efter dess ursprung. Men det tror jag kommer ändras i framtiden, säger Karin Ågren. En större efterfrågan av trä som substitut för det fossila kan, åtminstone initialt, pressa upp priserna på råvaran.
– För en konsument som står och väljer mellan två varor spelar livscykelanalysen en nyckelroll för att välja en vara som är dyrare – men klimatsmart.
Samarbete mellan instituten
I projektet har forskingsinstitutet levererat expertkunskaper om framtagandet av livscykelanalysen, RISE har utfört beräkningarna och Skogforsk bidragit med kunnandet om skog och skogsbruk. Projektet är färdigt i sommar.
– De stora dragen är klara för oss, som att transporterna har betydande miljöpåverkan. Vi vet också sedan tidigare att det sker en nettotillväxt i de svenska skogarna, säger Karin Ågren. När projektet har lagt grunderna för beräkningar kan enskilda skogsbolag räkna på sitt skogsinnehav genom att infoga uppgifter om exempelvis transportavstånd, kemikalieanvändning, vägbyggnationer ochdrivningsarbete.
– Vi har gjort ett stort arbete med att beräkna hur mycket kol som binds i den växande skogen och hur mycket kol som släpps ut genom brukandet av skogen, men också genom nedbrytning av exempelvis kvarlämnade grenar och toppar. I Sverige sker som bekant en positiv nettotillväxt av skog och den svenska skogen binder betydligt mycket mer koldioxid än vad som släpps ut totalt i Sverige. Det är viktigt att ta med i diskussionen, även om det givetvis inte köper oss fria från att hela tiden utveckla våra skogsbruksmetoder och åtaganden för ett hållbart skogsbruk, säger Karin Ågren.
Livscykelanalyser har fått kritik för att vara för generella, vilket är ett extra stort problem i skogsbruket – som har betydligt fler skiftande indata än exempelvis ett massabruk. Men den snabba utvecklingen av skördar- och transportdata som lagras digitalt gör att vi snart kan beräkna skogsbrukets miljöpåverkan ända ned på beståndsnivå – eller varför inte för varje stock?
– Ja, det stämmer. Skogsbruket har fantastiska möjligheter att genom kombination av relevanta datakällor kunna följa varje stock från avverkning fram till färdig produkt, vilket kommer att förenkla och förbättra beräkningarna, säger Karin Ågren.
Livscykelanalys – från vaggan till graven
Livscykelanalyser började användas under 70-talet inom läskindustrin och spred sig allt eftersom till övriga områden. Som en reaktion på spretiga resultat startade en standardiseringsprocess, och 1997 sattes den första ISO-standarden. Dagens standard är från 2006. Genom att följa en produkts miljö- och klimatpåverkan genom hela livscykeln gavs för första gången en möjlighet att jämföra olika produkters klimatpåverkan. Livscykelanalyser kan även genomföras för tjänster.