– Livscykelanalysen svarar på konsumenternas ökade intresse för produkternas ursprung samt klimat- och miljöpåverkan. Vi är allt fler som vill kunna göra medvetna val, säger Karin Ågren, forskare vid Skogforsk.

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Är träprodukter alltid bättre för klimatet än de fossila alternativen? Snart får vi en standard för hur skogsbruket mäter sitt klimatavtryck. Då blir det också lättare för konsumenterna att göra ett bra klimatval.

Text & foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Som konsument är det inte lätt att navigera i djungeln av hållbarhetsmärkningar. Kanske är det därför livscykelanalysen vunnit mark de senaste åren? I sommar kommer en gemensam beräkningsgrund för skogens produkter, där branschen kan beräkna sin miljöpåverkan i hela produktionskedjan från plantering till virkesleverans.

– Idag finns ingen gemensam metod för livscykelanalyser inom den svenska skogsnäringen, därför är det svårt att jämföra redovisningar från olika aktörer. Syftet med projektet är att ta fram en gemensam metodik för att göra livscykelanalyser av skogsbruk, säger Karin Ågren, vid Skogforsk.

Transparenta data

Karin Ågren, som leder livscykelanalysprojektet på Skogforsk ser ingen avmattning i konsumenternas sug efter att veta varornas ursprung och utsläpp. Tvärtom.

– Vi har kommit långt med exempelvis kött, och många konsumenter väljer bara svenskt kött. När det kommer till trä är det inte lika många som frågar efter dess ursprung. Men det tror jag kommer ändras i framtiden, säger Karin Ågren. En större efterfrågan av trä som substitut för det fossila kan, åtminstone initialt, pressa upp priserna på råvaran.

– För en konsument som står och väljer mellan två varor spelar livscykelanalysen en nyckelroll för att välja en vara som är dyrare – men klimatsmart.

Samarbete mellan instituten

I projektet har forskingsinstitutet levererat expertkunskaper om framtagandet av livscykelanalysen, RISE har utfört beräkningarna och Skogforsk bidragit med kunnandet om skog och skogsbruk. Projektet är färdigt i sommar.

– De stora dragen är klara för oss, som att transporterna har betydande miljöpåverkan. Vi vet också sedan tidigare att det sker en nettotillväxt i de svenska skogarna, säger Karin Ågren. När projektet har lagt grunderna för beräkningar kan enskilda skogsbolag räkna på sitt skogsinnehav genom att infoga uppgifter om exempelvis transportavstånd, kemikalieanvändning, vägbyggnationer ochdrivningsarbete.

– Vi har gjort ett stort arbete med att beräkna hur mycket kol som binds i den växande skogen och hur mycket kol som släpps ut genom brukandet av skogen, men också genom nedbrytning av exempelvis kvarlämnade grenar och toppar. I Sverige sker som bekant en positiv nettotillväxt av skog och den svenska skogen binder betydligt mycket mer koldioxid än vad som släpps ut totalt i Sverige. Det är viktigt att ta med i diskussionen, även om det givetvis inte köper oss fria från att hela tiden utveckla våra skogsbruksmetoder och åtaganden för ett hållbart skogsbruk, säger Karin Ågren.

Livscykelanalyser har fått kritik för att vara för generella, vilket är ett extra stort problem i skogsbruket – som har betydligt fler skiftande indata än exempelvis ett massabruk. Men den snabba utvecklingen av skördar- och transportdata som lagras digitalt gör att vi snart kan beräkna skogsbrukets miljöpåverkan ända ned på beståndsnivå – eller varför inte för varje stock?

– Ja, det stämmer. Skogsbruket har fantastiska möjligheter att genom kombination av relevanta datakällor kunna följa varje stock från avverkning fram till färdig produkt, vilket kommer att förenkla och förbättra beräkningarna, säger Karin Ågren.

 

Livscykelanalys – från vaggan till graven

Livscykelanalyser började användas under 70-talet inom läskindustrin och spred sig allt eftersom till övriga områden. Som en reaktion på spretiga resultat startade en standardiseringsprocess, och 1997 sattes den första ISO-standarden. Dagens standard är från 2006. Genom att följa en produkts miljö- och klimatpåverkan genom hela livscykeln gavs för första gången en möjlighet att jämföra olika produkters klimatpåverkan. Livscykelanalyser kan även genomföras för tjänster.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket