Markberedning. Några skogsägare uppgav att de föredrog raka markberedningsrader så att det skulle bli enklare att plantera.

Markägare tycker till om markberedning

Fult men nödvändigt. Så kan skogsägares uppfattning om markberedning sammanfattas. Fler efterfrågar också nya metoder – något som snart kan bli verklighet.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

– Många markägare vi pratat med, speciellt äldre, tycker att markberedning tillhör ”paketet” vid avverkning. De flesta tycker inte markberedning är vackert, utan ser det som en nödvändig del för en bra föryngring, säger Linnea Hansson, forskare vid Skogforsk som tillsammans med Victoria Forsmark står bakom rapporten.

Positiv inställning

Generellt har skogsägare en positiv syn på markberedning och 79 procent tyckte att det var självklart att markbereda efter utförd föryngringsavverkning. Fem procent tyckte dock att det var så pass fult att man valde att inte markbereda alls. Att så få markägare är negativa till markberedningen framgår inte i den allmänna debatten i övriga samhället, menar Victoria Forsmark.

– De som är starkt kritiska mot markberedning hörs ofta mycket, men vår undersökning visar att de som äger mer än 40 hektar skog oftast är positiva till markberedning, säger hon.

Första attitydundersökningen

Det är första gången markägares attityder till markberedning studeras. Undersökningen gjordes på uppdrag av Skogstekniska klustret och är en förstudie inför framtida forskning. Än finns inga större undersökningar om allmänhetens attityder till markberedning.

– Det hade varit önskvärt att göra en liknande studie om vad allmänheten egentligen tycker, säger Victoria Forsmark.

Av markberedningsmetoderna var harvning och högläggning de populäraste. Om kostnaden inte styrde, skulle fler välja högläggning med grävmaskin framför en dragen högläggare. Men det fanns även ett intresse för helt nya metoder och ny teknik.

– Bland annat nämner flera att det vore bra med ett markberedningsaggregat som man kunde hyra och montera på sin sko- tare eller jordbruksmaskin, säger Victoria.

Intresset för teknik som innefattar både maskinell markberedning och plantering kan få sig ett uppsving då det de senaste åren blivit allt svårare att få tag på arbetskraft till skogsvård.

Läs mer om bristen på arbetskraft inom skogs-vård i Vision 3/19 .

Tidigare års satsning på mekanisering av skogsvårdsarbetet, framförallt plantering, har satts på paus under ett antal år då man kunnat förlita sig på utländsk arbetskraft. Det är nu tydligt att arbetskraftsbrist är en starkt drivande orsak för att återuppta en satsning på mekanisering av skogsvård.

Olle Gelin, forskare på Skogforsk ser flera möjligheter. Skogforsk har fått anslag för att skissa på hur framtidens plantering kan se ut. Projektet går under namnet Autoplant och startade våren 2019.

– Målet är precisionsplantering. Vi vill ta fram alternativ som inte bökar runt hygget lika mycket som dagens konventionella markberedningsmetoder, säger Olle Gelin.

Först ut att testa är ett planteringsaggregat som går att koppla på ett skogsfordon med bra terränggående förmåga. Tanken är att planteringsaggregatet enbart markbereder fläcken där plantan sedan ska planteras.

– Genom att markbereda så pass lokalt sker en energibesparing jämfört med att exempelvis harva hygget. Dessutom bör man kunna få till högkvalitativ plantering med bättre överlevnad än i dag, säger Olle Gelin.

Mindre energi betyder även att storleken på maskinerna skulle kunna krympa. I dag ligger en markberedningsmaskin på uppemot 20 ton.

– De alternativ vi ser på är snarare runt 1–8 ton, och förutom mindre risker för körskador är de lättaste varianterna till räckligt lätta för att kunna lastas efter en pickup och köras med ett vanligt B-körkort, säger Olle Gelin.

De senaste årens snabba teknikframryckning gör det också möjligt i framtiden att använda självgående planteringsrobotar. Genom att kombinera befintliga stöd som vattenkartor, PlantVal, sensorsystem och autonom hänsyn till forn och kulturlämningar är det möjligt att skapa modeller som tar fram den optimala planteringspunkten.


Så vill vi markbereda

Markägare svarar på frågan vilken markberedning de vill ha, om de inte behöver tänka på kostnader:

”Så lite markberedning som möjligt.”     ”En maskin som kan variera utförandet.”     ”Endast utförd dagtid.”     ”Jämnt fördelade möjliga planteringspunkter över hela hygget – även i branter och där det är lösa stenar.”     ”Skonsammare och inte så stora gropar och påverkan på hygget.”     ”Med gräftyxa (spade med vinklat blad).”     ”Det är fint som det är idag – den kostnaden är ok. På fem år har marken återhämtat sig.”


Så utfördes enkäten

Enkäten skickades ut till 800 slumpvis utvalda privata markägare med ett skogsmarksinnehav på över 40 ha och med minst en utförd avverkning under 2016–2018. För att få en jämn spridning över landet och mellan könen slumpades 100 kvinnor och 100 män fram från varje region (baserat på var skogsmarken fanns, inte på bostadsadressen). Markägarna kunde svara på enkäten anonymt via ett webbformulär eller i form av en telefonintervju. Svarsfrekvensen var 18 procent (147 svar) och av de svarande var andelen män något högre än andelen kvinnor.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket