Fult men nödvändigt. Så kan skogsägares uppfattning om markberedning sammanfattas. Fler efterfrågar också nya metoder – något som snart kan bli verklighet.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se
– Många markägare vi pratat med, speciellt äldre, tycker att markberedning tillhör ”paketet” vid avverkning. De flesta tycker inte markberedning är vackert, utan ser det som en nödvändig del för en bra föryngring, säger Linnea Hansson, forskare vid Skogforsk som tillsammans med Victoria Forsmark står bakom rapporten.
Positiv inställning
Generellt har skogsägare en positiv syn på markberedning och 79 procent tyckte att det var självklart att markbereda efter utförd föryngringsavverkning. Fem procent tyckte dock att det var så pass fult att man valde att inte markbereda alls. Att så få markägare är negativa till markberedningen framgår inte i den allmänna debatten i övriga samhället, menar Victoria Forsmark.
– De som är starkt kritiska mot markberedning hörs ofta mycket, men vår undersökning visar att de som äger mer än 40 hektar skog oftast är positiva till markberedning, säger hon.
Första attitydundersökningen
Det är första gången markägares attityder till markberedning studeras. Undersökningen gjordes på uppdrag av Skogstekniska klustret och är en förstudie inför framtida forskning. Än finns inga större undersökningar om allmänhetens attityder till markberedning.
– Det hade varit önskvärt att göra en liknande studie om vad allmänheten egentligen tycker, säger Victoria Forsmark.
Av markberedningsmetoderna var harvning och högläggning de populäraste. Om kostnaden inte styrde, skulle fler välja högläggning med grävmaskin framför en dragen högläggare. Men det fanns även ett intresse för helt nya metoder och ny teknik.
– Bland annat nämner flera att det vore bra med ett markberedningsaggregat som man kunde hyra och montera på sin sko- tare eller jordbruksmaskin, säger Victoria.
Intresset för teknik som innefattar både maskinell markberedning och plantering kan få sig ett uppsving då det de senaste åren blivit allt svårare att få tag på arbetskraft till skogsvård.
Läs mer om bristen på arbetskraft inom skogs-vård i Vision 3/19 .
Tidigare års satsning på mekanisering av skogsvårdsarbetet, framförallt plantering, har satts på paus under ett antal år då man kunnat förlita sig på utländsk arbetskraft. Det är nu tydligt att arbetskraftsbrist är en starkt drivande orsak för att återuppta en satsning på mekanisering av skogsvård.
Olle Gelin, forskare på Skogforsk ser flera möjligheter. Skogforsk har fått anslag för att skissa på hur framtidens plantering kan se ut. Projektet går under namnet Autoplant och startade våren 2019.
– Målet är precisionsplantering. Vi vill ta fram alternativ som inte bökar runt hygget lika mycket som dagens konventionella markberedningsmetoder, säger Olle Gelin.
Först ut att testa är ett planteringsaggregat som går att koppla på ett skogsfordon med bra terränggående förmåga. Tanken är att planteringsaggregatet enbart markbereder fläcken där plantan sedan ska planteras.
– Genom att markbereda så pass lokalt sker en energibesparing jämfört med att exempelvis harva hygget. Dessutom bör man kunna få till högkvalitativ plantering med bättre överlevnad än i dag, säger Olle Gelin.
Mindre energi betyder även att storleken på maskinerna skulle kunna krympa. I dag ligger en markberedningsmaskin på uppemot 20 ton.
– De alternativ vi ser på är snarare runt 1–8 ton, och förutom mindre risker för körskador är de lättaste varianterna till räckligt lätta för att kunna lastas efter en pickup och köras med ett vanligt B-körkort, säger Olle Gelin.
De senaste årens snabba teknikframryckning gör det också möjligt i framtiden att använda självgående planteringsrobotar. Genom att kombinera befintliga stöd som vattenkartor, PlantVal, sensorsystem och autonom hänsyn till forn och kulturlämningar är det möjligt att skapa modeller som tar fram den optimala planteringspunkten.
Så vill vi markbereda
Markägare svarar på frågan vilken markberedning de vill ha, om de inte behöver tänka på kostnader:
”Så lite markberedning som möjligt.” ”En maskin som kan variera utförandet.” ”Endast utförd dagtid.” ”Jämnt fördelade möjliga planteringspunkter över hela hygget – även i branter och där det är lösa stenar.” ”Skonsammare och inte så stora gropar och påverkan på hygget.” ”Med gräftyxa (spade med vinklat blad).” ”Det är fint som det är idag – den kostnaden är ok. På fem år har marken återhämtat sig.”
Så utfördes enkäten
Enkäten skickades ut till 800 slumpvis utvalda privata markägare med ett skogsmarksinnehav på över 40 ha och med minst en utförd avverkning under 2016–2018. För att få en jämn spridning över landet och mellan könen slumpades 100 kvinnor och 100 män fram från varje region (baserat på var skogsmarken fanns, inte på bostadsadressen). Markägarna kunde svara på enkäten anonymt via ett webbformulär eller i form av en telefonintervju. Svarsfrekvensen var 18 procent (147 svar) och av de svarande var andelen män något högre än andelen kvinnor.