Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Ungefär en halv miljon hektar skog behöver naturvårdande åtgärder för bevara den biologiska mångfalden. Men oro för kritik, tidsbrist och osäkerhet om vad det egentligen kostar gör att de inte utförs.  

 Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

– Höga naturvärden går hela tiden förlorade samtidigt som en viktig biomassaresurs inte används, konstaterar Örjan Grönlund vid Skogforsk, som kartlagt anledningarna till att åtgärderna uteblir i en ny intervjustudie. 

– I NS-bestånden* handlar det ofta om ganska enkla åtgärder som att hugga bort granar för att ge gamla ekar utrymme eller att göra gläntor runt äldre lövträd i barrskogar, där ljuskrävande lavar och värmeälskande insekter behöver solljus. Miljöcertifieringen av skogsbruket kräver den här typen av insatser och staten premierar åtgärderna i form av bidrag och rådgivning. Ändå görs det i mycket liten omfattning, säger Örjan Grönlund. 

* NS betyder att beståndet klassats för att ges Naturvårdande Skötsel.  

Osäkerhet och tidsbrist 

Anledningen är främst osäkerhet och tidsbrist. Hur ska åtgärderna ska utföras – och vad kostar det? Rådgivarnas huvudsakliga funktion är dessutom att skaffa virke till industrin och naturvårdande skötselinsatser kräver mer planering och specialistkunskap än vanliga avverkningar. 

Rädda för kritik

– Trots att det oftast inte är komplicerat så blir resultatet ändå att många avstår. Dessutom är man orolig för kritik för att ha gjort åtgärderna på fel sätt, enklare blir då att avstå, säger Örjan Grönlund. Man är rädd att skötseln ska utmålas som en ursäkt för att få avverka i bestånd med höga naturvärden, trots att så många arter kräver skötselinsatser för att finnas kvar. 

”Sätt igång!” 

De stora arealerna gör att det är viktigt att sätta igång, menar Örjan Grönlund: 

– Att inte utföra naturvårdande skötsel gagnar ingen. Den biologiska mångfalden blir lidande samtidigt som vi går miste om förnyelsebar råvara. Men det går snabbt att förbättra situationen om man bestämmer sig för att satsa, säger Örjan Grönlund. 

FAKTA/Skogforsk rekommenderar

1. Tydliggör och stärk motiven för naturvårdande skötsel 

2. Avsätt tid för mekaniserad naturvårdande skötsel under sensommaren och ta höjd för de effekter det kan ha på virkesflödet i stort.

3. Passa på att genomföra naturvårdande skötsel då gallring eller avverkning sker på en skogsfastighet. 

4. Ha beredskap för att hantera kostnaderna för dyrare åtgärder centralt för att inte belasta budgeten hos de lokala distrikten

5. Låt de som har intresse och kunskap om naturvårdande skötsel dela med sig av sina erfarenheter och sitt engagemang.   

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision 4/2020

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket