Nu avgörs drivarens öde – champagne eller gravöl?

Blir drivaren i slutavverkning någonsin verklighet? Tjugo års tester har inte ens resulterat i en prototyp. Men nya optimeringar visar att upp till 40 procent av slutavverkningssystemen i landet skulle kunna vara drivare – och sänka kostnaderna rejält.

Text: JOHN SANDSTRÖM Foto: ELIN FRIES/BITZER

– Det är verkligen en oväntat hög potential, men vi har analyserat systemet för 29 000 avverkningstrakter och 45 miljoner m3fub i en stor del av landet, säger Rikard Jonsson, som genomfört studien tillsammans med fem skogsföretag. Det är främst på mindre trakter med korta terrängtransportavstånd som drivaren kan konkurrera. Den totala tidsåtgången och bränsleförbrukningen per avverkad kubikmeter blir lägre.

– Våra resultat visar att redan konceptmaskinen X19 är 5–10 procent effektivare än tvåmaskinsystemet på sådana trakter, konstaterar Rikard Jonsson.

Dessutom: då drivaren respektive tvåmaskinsystemet är mest effektiva i olika typer av slutavverkningar, går det att optimera det totala avverkningsarbetet genom att vid planeringen ange vilket system som ska användas på respektive trakt.

Det är svårt att skatta den totala effektivitetsvinsten med systemanpassade avverkningar. Men studierna indikerar att det handlar om ett par procent för vardera systemtyp.

Hur ser marknaden ut?

Resultaten går att skala upp till ett marknadsresonemang. Det finns idag cirka 3 000 maskinsystem i drift varav ungefär 400–450 skördare och 550–600 skotare går i slutavverkning. Skogforsk och vissa av drivargruppens företag bedömer att upp emot 40 procent av de traditionella systemen kan ersättas med drivare. För att avverka och köra ut motsvarande volym som ett tvåmaskinsystem krävs cirka 1,7 drivare, vilket innebär att det på sikt kan finnas utrymme för cirka 300 maskiner.

50 system per år

Med en genomsnittlig livslängd på knappt sex år kan det svenska behovet ungefär bli 50 nya system årligen på medellång sikt. Vid fullt utvecklad marknadsintroduktion är det rimligt att anta att konceptet även attraherar andra kortvirkesmarknader.

Nu avgörs drivarens öde

Så långt Skogforsks senaste resultat. Fler studier är inte planerade och drivarens öde anses ligga i branschens händer. Kommer några skogsföretag att beställa tillräckligt många maskiner för att Komatsu ska våga ta steget till prototyp? Eller är det dags för gravöl? Motkrafterna är starka och logiska, särskilt för entreprenörerna. Rikard Jonsson nämner några:

1 | Entreprenörerna måste kunna lita på att investeringen är lönsam – men det finns bara en entreprenör som kör X19, varför goda exempel och ambassadörer nästan helt saknas.

2 | Planeringen av flottan ställer större krav och kompetens på planering för ett beståndsanpassat systemval.

3 | Drivaren är en investering på 6–7 Msek och kräver därför stor säkerhet i lönsamhet, volymer och operativa förutsättningar (till exempel traktval) för att kunna motiveras.

 


Drivarens fördelar

  • Effektivare på mindre arealer nära väg: max cirka 1 500 m3fub och < 400 m till avlägg
  • Bränsle: billigare och klimatvänligare tack vare lägre förbrukning per m3fub
  • Större omväxling i arbetet och ökad stimulans
  • Lägre exponering för skakningar (jämfört med 100 procent skotning)
  • Minskad stress: avverkning alltid i fas med skotning
  • Samma förare gör bedömning av avverkat och skotat virke
  • Inget skogslager – bra om det snöar
  • Enklare hantering av vindfällen och granbarkborre

Drivarens nackdelar

  • Stor investering för en entreprenör
  • Investeringen måste backas upp med lämpliga trakter
  • Mindre effektiv avverkning jämfört med traditionellt tvåmaskinsystem
  • Högre kompetenskrav, kan leda till ännu svårare rekrytering av nya skogsmaskinförare

 


 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 3/2020.  

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket