FOTO: SKOGFORSK | Här testas om kranspetsens – och därmed trädens – position kan kopplas ihop med skördarens gnSS-position och därmed ge noggranna positioner för varje enskilt träd.

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Positionering av enskilda träd har länge varit ett mål för skogsbruket. Nu är vi snart där, visar en ny studie från Skogforsk. Framstegen öppnar upp allt från digital snitsling till att kunna använda skördarens mätning som referens för fjärranalysmetoder.

Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | SVERKER JOHANSSON, Bitzer

Det senaste två åren har förutsättningarna för noggrann satellitpositionering i skog förbättrats. Antalet satelliter har fördubblats och mottagare har blivit bättre. Den förra större svenska positioneringsstudien i skog utfördes 2015. Då låg noggrannheten på 4–8 meter. Nu ger Skogforsks nya positioneringsstudie positiva besked:

– I skogsbruket är det viktigt att tänka på att skaffa en satellitmottagare som kan ta in alla satellitsys-tem som kommit de senaste åren, säger forskaren Björn Hannrup, Skogforsk.

– Dagens mer avancerade mottagare förväntas ha ett mätfel som understiger två meter vid mätning under trädskikt, konstaterar Björn Hannrup. Det är ett stort framsteg.

Så positioneras träden

I studien undersöktes även satellitmottagare på skördare i kombination med information om kranens vridning och utsträckta längd, och resultaten är lovande. I försöket visar forskarna att en John Deereskördare med kranspetsstyrning kan positionera enskilda träd på metern när. Resultaten överensstämmer med en norsk studie från 2017.

– I dag får man positionen på skördarens uppställningsplatser vid avverkningen, men att istället få reda på de enskilda trädens position öppnar upp för helt nya möjligheter, säger Björn Hannrup.

– Rent praktiskt är det möjligt att genomföra redan i dag. Man får en bra global position på hytten från GNSS*-mottagaren och kan sedan med hjälp av information om kranens vridning och utsträckta längd räkna ut exakt var aggregatet befinner sig.


Kräver mottagare med fler navigationssystem

En stor anledning till att GPS-positioneringen förbättrats de senaste åren är den rasande snabba kapprustning som ägt rum på himlen de senaste åren. Det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo har fått sällskap av den kinesiska motsvarigheten BeiDou.

Men det räcker inte med fler satelliter. Skogsbruket måste också ha satellitmottagare som kan utnyttja samtliga satellitsystem. I studien var det nämligen bara de mest kraftfulla mottagarna som klarade två meter.

Motsvarande mätfel för mottagare och mobiltelefoner som används i stor omfattning vid skogsplanering – iPad, FIDS Zelo, Garmin Glo och G62 – är cirka fem meter.


3 exempel på när skogsbruket kan använda noggrann positionering

1. Digital naturvårdsuppföljning

I dagsläget finns inget bra uppföljningssystem för naturvård och skapande av högstubbar och naturvärdesträd . Maskinföraren får ofta anteckna åtgärderna i ett block.

– Med ett knapptryck när högstubben fälls kommer all information direkt in i produktionsfilen. Då vet du exakt hur många stubbar, diameter, trädslag som är lämnade och var, säger Björn Hannrup.

Hänsynsträd, trädgrupper och högstubbar positioneras och digitaliseras.

2. Digital snitsling

I dag sker en omfattande snitsling i skogen kring gränser och hänsynsobjekt under traktplaneringen av gallringar och slutavverkningar.

– Med en noggrannhet på 1–2 meter kan snitsling av olika gränser och hänsynsobjekt digitaliseras under traktplaneringen. Föraren får sedan en varning när maskinen hamnar för nära exempelvis en fångstgrop, säger Björn Hannrup.

Digital varning (”geofencing”) istället för kulturstubbe?

3. Data om träden

– Det här ger oss ett fantastiskt material för att utveckla exempelvis fjärranalysmetoder, och vi är nästan där, säger Björn Hannrup. Genom algoritmer kan en mjukvara tränas att hitta enskilda träd vid fjärranalys och koppla ihop dem med vissa förväntade egenskaper. Men för att det ska lyckas behövs ett facit, vilket du får genom att positionera enskilda träd och koppla ihop dem med sina egenskaper, till exempel från skördardata.

För att trädpositioner från skördardata ska kunna användas för fjärranalys måste noggrannheten vara en meter och det är snart inom räckhåll. Noggrannheten i dag är enligt studien 1–2 meter, men å andra sidan ger ett träd en signatur i fjärranalysdata som är närmare två meter.

Även automatiserad gallringsuppföljning är på väg att få brett genomslag i skogsbruket . De enskilda trädens positioner kan förbättra arealberäkningen och därmed uppföljningens noggrannhet i realtid för maskinföraren.

Trädens egenskaper kan snabbt skattas med hjälp av fjärranalys om träden kan positioneras bättre.

*GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för de satellitsystem som används för globala navigerings- och positioneringsändamål.


Rätt position för rätt situation

1 centimeter 

  • Försöksverksamhet, till exempel positionering av plantor.

Möjligt redan idag om sikten är fri, till exempel på ett hygge. Dyr utrustning

1 meter

  • Träd för matchning/kalibrering av fjärranalysdata, för bland annat trädslagsbestämning.
  • Träd och sortimentshögar för delautomatiserade kranrörelser.
  • Självkörande skogsmaskiner.
  • Svårupptäckta och skyddsvärda föremål (fornminnen, arter).
  • Rågångar.

Fungerar med god sikt och realtidskorrigering. Svårare under träd.

1– 2 meter

  • Räcker vid digital snitsling samt förbättrar de nya digitala tjänsterna som till exempel gallringsuppföljning i realtid, avverkningsprognoser, ståndortsplanering med skördardata och optimering av terrängtransporter (Bestway).

I Skogforsks senaste försök på tre lokaler i Sverige var det genomsnittliga felet cirka 1,5 meter, uttryckt som ett medelvärde för de testade skogstyperna. Detta gällde de dyrare, mer avancerade satellitmottagarna.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket