Positionering av enskilda träd har länge varit ett mål för skogsbruket. Nu är vi snart där, visar en ny studie från Skogforsk. Framstegen öppnar upp allt från digital snitsling till att kunna använda skördarens mätning som referens för fjärranalysmetoder.
Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | SVERKER JOHANSSON, Bitzer
Det senaste två åren har förutsättningarna för noggrann satellitpositionering i skog förbättrats. Antalet satelliter har fördubblats och mottagare har blivit bättre. Den förra större svenska positioneringsstudien i skog utfördes 2015. Då låg noggrannheten på 4–8 meter. Nu ger Skogforsks nya positioneringsstudie positiva besked:
– I skogsbruket är det viktigt att tänka på att skaffa en satellitmottagare som kan ta in alla satellitsys-tem som kommit de senaste åren, säger forskaren Björn Hannrup, Skogforsk.
– Dagens mer avancerade mottagare förväntas ha ett mätfel som understiger två meter vid mätning under trädskikt, konstaterar Björn Hannrup. Det är ett stort framsteg.
Så positioneras träden
I studien undersöktes även satellitmottagare på skördare i kombination med information om kranens vridning och utsträckta längd, och resultaten är lovande. I försöket visar forskarna att en John Deereskördare med kranspetsstyrning kan positionera enskilda träd på metern när. Resultaten överensstämmer med en norsk studie från 2017.
– I dag får man positionen på skördarens uppställningsplatser vid avverkningen, men att istället få reda på de enskilda trädens position öppnar upp för helt nya möjligheter, säger Björn Hannrup.
– Rent praktiskt är det möjligt att genomföra redan i dag. Man får en bra global position på hytten från GNSS*-mottagaren och kan sedan med hjälp av information om kranens vridning och utsträckta längd räkna ut exakt var aggregatet befinner sig.
Kräver mottagare med fler navigationssystem
En stor anledning till att GPS-positioneringen förbättrats de senaste åren är den rasande snabba kapprustning som ägt rum på himlen de senaste åren. Det europeiska satellitnavigationssystemet Galileo har fått sällskap av den kinesiska motsvarigheten BeiDou.
Men det räcker inte med fler satelliter. Skogsbruket måste också ha satellitmottagare som kan utnyttja samtliga satellitsystem. I studien var det nämligen bara de mest kraftfulla mottagarna som klarade två meter.
Motsvarande mätfel för mottagare och mobiltelefoner som används i stor omfattning vid skogsplanering – iPad, FIDS Zelo, Garmin Glo och G62 – är cirka fem meter.
3 exempel på när skogsbruket kan använda noggrann positionering
1. Digital naturvårdsuppföljning
I dagsläget finns inget bra uppföljningssystem för naturvård och skapande av högstubbar och naturvärdesträd . Maskinföraren får ofta anteckna åtgärderna i ett block.
– Med ett knapptryck när högstubben fälls kommer all information direkt in i produktionsfilen. Då vet du exakt hur många stubbar, diameter, trädslag som är lämnade och var, säger Björn Hannrup.
2. Digital snitsling
I dag sker en omfattande snitsling i skogen kring gränser och hänsynsobjekt under traktplaneringen av gallringar och slutavverkningar.
– Med en noggrannhet på 1–2 meter kan snitsling av olika gränser och hänsynsobjekt digitaliseras under traktplaneringen. Föraren får sedan en varning när maskinen hamnar för nära exempelvis en fångstgrop, säger Björn Hannrup.
3. Data om träden
– Det här ger oss ett fantastiskt material för att utveckla exempelvis fjärranalysmetoder, och vi är nästan där, säger Björn Hannrup. Genom algoritmer kan en mjukvara tränas att hitta enskilda träd vid fjärranalys och koppla ihop dem med vissa förväntade egenskaper. Men för att det ska lyckas behövs ett facit, vilket du får genom att positionera enskilda träd och koppla ihop dem med sina egenskaper, till exempel från skördardata.
För att trädpositioner från skördardata ska kunna användas för fjärranalys måste noggrannheten vara en meter och det är snart inom räckhåll. Noggrannheten i dag är enligt studien 1–2 meter, men å andra sidan ger ett träd en signatur i fjärranalysdata som är närmare två meter.
Även automatiserad gallringsuppföljning är på väg att få brett genomslag i skogsbruket . De enskilda trädens positioner kan förbättra arealberäkningen och därmed uppföljningens noggrannhet i realtid för maskinföraren.
*GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för de satellitsystem som används för globala navigerings- och positioneringsändamål.
Rätt position för rätt situation
1 centimeter
- Försöksverksamhet, till exempel positionering av plantor.
Möjligt redan idag om sikten är fri, till exempel på ett hygge. Dyr utrustning
1 meter
- Träd för matchning/kalibrering av fjärranalysdata, för bland annat trädslagsbestämning.
- Träd och sortimentshögar för delautomatiserade kranrörelser.
- Självkörande skogsmaskiner.
- Svårupptäckta och skyddsvärda föremål (fornminnen, arter).
- Rågångar.
Fungerar med god sikt och realtidskorrigering. Svårare under träd.
1– 2 meter
- Räcker vid digital snitsling samt förbättrar de nya digitala tjänsterna som till exempel gallringsuppföljning i realtid, avverkningsprognoser, ståndortsplanering med skördardata och optimering av terrängtransporter (Bestway).
I Skogforsks senaste försök på tre lokaler i Sverige var det genomsnittliga felet cirka 1,5 meter, uttryckt som ett medelvärde för de testade skogstyperna. Detta gällde de dyrare, mer avancerade satellitmottagarna.