Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Gran på G24 och bättre marker, tall på svagare marker. Det är vad läroböckerna säger, men nu omprövas råden. Nya data från SLU pekar på att tallen har ett försprång även på bättre marker. Och om trädslagsvalet är osäkert kan blandskogen vara en räddningsplanka.

Text: MATS HANNERZ | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

Professor Urban Nilsson och hans kollegor sticker ut hakan.

Enligt Riksskogstaxeringens data har tallen en tillväxt som bara är 60 procent av granens på likartad mark i södra Sverige. Men nu ifrågasätts uppgifterna. Nya data tyder på att tallen tvärtom är vinnare på stora delar av Götalands skogsmark. De som vänder upp och ner på läroböckernas sanningar är professor Urban Nilsson, doktoranden Mikolaj Lula och deras kollegor på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Vi känner alla igen figurerna som visar att tall växer bättre upp till G20 medan granen vinner på ståndortsindex över G24, och däremellan är trädslagen likvärdiga. Eftersom bara sex procent av skogsmarken i Götaland har ett SI under G20 betyder det att tallen skulle vara underlägsen nästan överallt.

Ståndortsindex står mot höjdutveckling

Den här föreställningen har länge funnits i skogshandledningarna, och de har dessutom blivit en ”sanning” när data från Riksskogstaxeringen har analyserats. Men det finns problem med dessa data, berättar Urban Nilsson.

– Riksskogstaxeringen bestämmer ståndortsindex, alltså markens bördighet, med hjälp av ståndortsfaktorer – alltså vegetation, mark, fuktighet med mera). De kan då jämföra hur tall och gran växer på provytor med till exempel ståndortsindex G24. Men vi har sett att tall växer betydligt bättre på många marker än vad dessa ståndortsindex berättar. Vi bestämmer i stället ståndortsindex med hjälp av höjdutveckling, då får vi en mer rättvisande bild av tillväxten.

I SLU:s nya studier jämförs trädslagen i försök där de har vuxit sida vid sida på samma ståndort, alltså en helt annan jämförelse än den som görs med Riksskogstaxeringens provytor.

Studien, som kommer att ingå i Mikolaj Lulas doktorsavhandling senare i år, utgår hittills från 47 jämförande försök i södra Sverige och dessutom 39 i norr.

– Och fler försök tillkommer. Vi får allt bättre underlag för våra jämförelser.

Står fast vid slutsatserna

Ännu vill inte Urban dela med sig av detaljerna innan resultaten har blivit vetenskapligt granskade, men han står fast vid slutsatserna.

– Våra siffror visar att tallen växer bättre än gran ända upp mot ståndortsindex G30. Det betyder att tall växer bättre än gran på förmodligen mer än halva skogsmarksarealen i Götaland. Fast på de riktigt bördiga granmarkerna, som till exempel på SLU:s försökspark Tönnersjöheden, är granen överlägsen.

Ser man till hur skogen i södra Sverige föryngras ser det annorlunda ut. I Skogsstyrelsens återväxtuppföljning finns tre gånger så många granplantor som tallplantor i föryngringarna i Götaland. Industrin är främst fokuserad på gran, det finns dessutom väldiga problem med viltbete på tall och det är en viktig orsak till att många skogsägare ryggar för att satsa på tallen.

Men Urban hoppas på att de nya uppgifterna om trädslagets tillväxt kan öka intresset för tall i framtida föryngringar.

– Vi får inte glömma bort att tallen kan föryngras även med självsådd. Det är en bortglömd metod som har störtdykt i omfattning de senaste decennierna. En lyckad självföryngring kan ge så många plantor att det räcker både till älgen och skogsproduktionen. Men då gäller det att göra rätt, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Blandskog och variation ger riskspridning

Urban slår även ett slag för blandskog med gran och tall. Är man osäker på vilket trädslag som växer bäst eller som kommer att överleva bete, svampar, insekter och annat otyg, kan det vara säkrare att satsa på flera trädslag.

SLU:s försök i Främlingshem i södra Gästrikland (se föregående uppslag) är ett exempel där naturen har gäckat forskarna. I experimentet har tall, gran och blandskog vuxit sida vid sida under 60 år. På den medelbördiga lokalen har tallen vuxit mer än dubbelt så mycket som granen.

– Blandskogen har inte vuxit lika bra som den trädslagsrena tallskogen, men bättre än genomsnittet för de båda trädslagen. Är man osäker på vad man ska välja är en blandning av tall och gran ett alternativ som sprider riskerna.

– Variation är nyckelordet. Och vi får inte glömma att det finns många andra trädslag än gran och tall. Nya data visar till exempel att björken har en jättepotential om den utnyttjas rätt!

Dags att flytta kurvan? Så här brukar det se ut i läroböckerna. På friska marker brukar gränsen för granskog gå från ståndortsindex G24 och uppåt. Men den gränsen kanske kan flyttas ända upp till G30, baserat på nya resultat.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket