Gran på G24 och bättre marker, tall på svagare marker. Det är vad läroböckerna säger, men nu omprövas råden. Nya data från SLU pekar på att tallen har ett försprång även på bättre marker. Och om trädslagsvalet är osäkert kan blandskogen vara en räddningsplanka.
Text: MATS HANNERZ | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Enligt Riksskogstaxeringens data har tallen en tillväxt som bara är 60 procent av granens på likartad mark i södra Sverige. Men nu ifrågasätts uppgifterna. Nya data tyder på att tallen tvärtom är vinnare på stora delar av Götalands skogsmark. De som vänder upp och ner på läroböckernas sanningar är professor Urban Nilsson, doktoranden Mikolaj Lula och deras kollegor på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
– Vi känner alla igen figurerna som visar att tall växer bättre upp till G20 medan granen vinner på ståndortsindex över G24, och däremellan är trädslagen likvärdiga. Eftersom bara sex procent av skogsmarken i Götaland har ett SI under G20 betyder det att tallen skulle vara underlägsen nästan överallt.
Ståndortsindex står mot höjdutveckling
Den här föreställningen har länge funnits i skogshandledningarna, och de har dessutom blivit en ”sanning” när data från Riksskogstaxeringen har analyserats. Men det finns problem med dessa data, berättar Urban Nilsson.
– Riksskogstaxeringen bestämmer ståndortsindex, alltså markens bördighet, med hjälp av ståndortsfaktorer – alltså vegetation, mark, fuktighet med mera). De kan då jämföra hur tall och gran växer på provytor med till exempel ståndortsindex G24. Men vi har sett att tall växer betydligt bättre på många marker än vad dessa ståndortsindex berättar. Vi bestämmer i stället ståndortsindex med hjälp av höjdutveckling, då får vi en mer rättvisande bild av tillväxten.
I SLU:s nya studier jämförs trädslagen i försök där de har vuxit sida vid sida på samma ståndort, alltså en helt annan jämförelse än den som görs med Riksskogstaxeringens provytor.
Studien, som kommer att ingå i Mikolaj Lulas doktorsavhandling senare i år, utgår hittills från 47 jämförande försök i södra Sverige och dessutom 39 i norr.
– Och fler försök tillkommer. Vi får allt bättre underlag för våra jämförelser.
Står fast vid slutsatserna
Ännu vill inte Urban dela med sig av detaljerna innan resultaten har blivit vetenskapligt granskade, men han står fast vid slutsatserna.
– Våra siffror visar att tallen växer bättre än gran ända upp mot ståndortsindex G30. Det betyder att tall växer bättre än gran på förmodligen mer än halva skogsmarksarealen i Götaland. Fast på de riktigt bördiga granmarkerna, som till exempel på SLU:s försökspark Tönnersjöheden, är granen överlägsen.
Ser man till hur skogen i södra Sverige föryngras ser det annorlunda ut. I Skogsstyrelsens återväxtuppföljning finns tre gånger så många granplantor som tallplantor i föryngringarna i Götaland. Industrin är främst fokuserad på gran, det finns dessutom väldiga problem med viltbete på tall och det är en viktig orsak till att många skogsägare ryggar för att satsa på tallen.
Men Urban hoppas på att de nya uppgifterna om trädslagets tillväxt kan öka intresset för tall i framtida föryngringar.
– Vi får inte glömma bort att tallen kan föryngras även med självsådd. Det är en bortglömd metod som har störtdykt i omfattning de senaste decennierna. En lyckad självföryngring kan ge så många plantor att det räcker både till älgen och skogsproduktionen. Men då gäller det att göra rätt, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.
Blandskog och variation ger riskspridning
Urban slår även ett slag för blandskog med gran och tall. Är man osäker på vilket trädslag som växer bäst eller som kommer att överleva bete, svampar, insekter och annat otyg, kan det vara säkrare att satsa på flera trädslag.
SLU:s försök i Främlingshem i södra Gästrikland (se föregående uppslag) är ett exempel där naturen har gäckat forskarna. I experimentet har tall, gran och blandskog vuxit sida vid sida under 60 år. På den medelbördiga lokalen har tallen vuxit mer än dubbelt så mycket som granen.
– Blandskogen har inte vuxit lika bra som den trädslagsrena tallskogen, men bättre än genomsnittet för de båda trädslagen. Är man osäker på vad man ska välja är en blandning av tall och gran ett alternativ som sprider riskerna.
– Variation är nyckelordet. Och vi får inte glömma att det finns många andra trädslag än gran och tall. Nya data visar till exempel att björken har en jättepotential om den utnyttjas rätt!
