Syftet med justeringen av handläggningsrutinerna är en rättssäker hantering, enligt väglagen. En handläggningsavgift kommer att tas ut för väglagsärenden. För virkesupplag blir det 2 900 kronor, och för exempelvis anslutningar 4 600 kronor. FOTO: SVERKER JOHANSSON

Nya avgifter på virkesupplag

Från och med den 1 januari 2020 ändrar Trafikverket handläggningsrutinerna för virkesupplag längs allmänna vägar. Myndigheten har även påbörjat en utredning kring generella tillstånd.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

För att följa lagen kommer Trafikverket börja att ta ut en ansökningsavgift för handläggning av ärenden. Handläggningsavgiften för virkesupplag blir 2 900 kronor, och för exempelvis anslutningar 4 600 kronor.

FOTO: TRAFIKVERKET

– Vi har inte tagit ut avgifter för virkesupplag sedan 2012. Att inte ta ut avgifter såg vi då som en förenkling av hanteringen, men nu har vi har tvingats omvärdera det eftersom det inte följer lagstiftningen, säger Håkan Svensson, utredare vid Trafikverket.

I dag är det vanligaste att skogsbolag och skogsägare får ett generellt tillstånd som gäller i två år. De nya tillstånden gäller till 2020-12-31.

Generella tillstånd

Trafikverket startar även en utredning om dagens generella tillstånd.

– Vi har ett gemensamt ansvar för trafiksäkerheten, och hur virkesupplag placeras har betydelse. I dag vet vi inte exakt var virkesupplagen ligger. De kan exempelvis ligga i en kurva eller vid en sträcka som inte är trafiksäker, säger Håkan Svensson.

Att möjligheten till generella tillstånd försvinner behöver däremot inte betyda att varje ärende granskas enskilt. I utredningen letar Trafikverket lösningar för effektivare sätt att hantera ansökningar om virkesupplag än idag.


Så påverkas skogsbruket av ändringarna

Från och med årsskiftet kostar det pengar att söka tillstånd från Trafikverket för avlägg längs de allmänna vägarna. De generella tillstånden förblir oförändrade tills vidare. Så vad händer nu?

Skogforsks Tomas Johannesson har analyserat Trafikverkets nya hantering av tillstånden.

– Samarbetet mellan Skogforsk och Trafikverkethar har fungerat bra och vi vill fortsätta arbeta och fördjupa arbetet kring de här frågorna, säger Håkan Svensson.

– Vi fortsätter vårt goda samarbete med både branschen och Trafikverket för att hitta effektivare och billigare lösningar. Det finns flera utmaningar kring det här, eftersom regelverket bygger på lagar och förordningar som både skogsbruket och Trafikverket måste följa. Vi måste nå båda målen: att säkerställa ett rationellt och effektivt skogsbruk utan att ge avkall på trafiksäkerheten eller arbetsmiljön för de som arbetar inom upplagsområdena.

Vad händer i praktiken?

– Jag tror att många aktörer försöker hitta eller skapa alternativa upplagsplatser. Man kan också fördela kostnaderna över en större virkesvolym genom att söka ett enstaka tillstånd för flera olika upplag, då blir det en handläggningskostnad för flera avverkningsobjekt inom samma region.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket