Nya begränsningar utan logik?

Ett kryphål i regelverket har aktiverat Trafikverket. Men konsekvenserna blir långtgående … 

Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

En av Själanders virkesbilar på bron över Indalsälven. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

Även om de flesta virkesbilar följer en standard söker många åkerier aktivt efter potentialer i regelverken. Ett exempel på ett kryphål i transportförordningarna – som anses öka intjäningen – är ”långboggi”, där det inbördes avståndet är större än 1,8 meter mellan två axlar. Då tillåts 40 tons totalvikt på ett släp, trots att trycket blir hela tio ton per axel – och därmed avsevärt högre än 64-tonnarnas nio ton per axel. Än större är skillnaden mot 74-tonnarna, där den genomsnittliga belastningen blir 8,2 ton per axel på både bil respektive släp (7,5–8,5 ton/axel).

 Leder till regelskärpning 

Alla tror dock inte på kryphål.  Anders Eklund på Eklunds Åkeri i Moskosel har sin åsikt om långboggin:

 – Det är kanske inte så smart att köpa fyraaxlade släp. Andrahandsmarknaden för dem har fallit som en sten. Konstruktionen med två långboggi är ju tvärs emot vad Trafikverket vill se –de vill att axeltrycken ska bli lägre. 

 Trafikverket har liknande synpunkter på långboggin, som de även menar medför en ökad risk för olyckor. De har därför lämnat ett förslag till regeringen och infrastrukturdepartementet för att begränsa lösningen. Det nya förslaget innebär att det kommer att krävas en konfiguration om åtta axlar för maximal bruttovikt 69 ton på BK4-väg, vilket innebär en genomsnittlig belastning om 8,625 ton per axel.  

– Slitaget ökar och vi vill förhindra en ökad nedbrytning av våra vägar, förklarar Trafikverkets strategiska planerare Kenneth Natanaelsson. Vi vet att om axelvikterna ökar med tio procent så innebär det 40 procent ökad nedbrytning, och det är de mindre trafikerade vägarna som tar störst stryk. 

Kenneth Natanaelsson, Trafikverket. Foto: Trafikverket.

 Ologisk begränsning

 Men det nya förslaget hotar André Själanders lösning med 70-tonnare och han är starkt kritisk.  

 – Det är ett steg tillbaka, särskilt med tanke på att 64-tonsekipagen har betydligt högre axeltryck – de ligger ju på över nio ton, menar han. Det är helt ologiskt. Ingen på Trafikverket eller Transportstyrelsen vill dock uttala sig öppet om logiken i att sätta gränsen vid 69 ton. Detta trots att de allra flesta virkesbilarna på landets vägar kör med högre axeltryck.

– Det är en jätteintressant fråga, säger en tjänsteman. Beslutet om att tillåta 64 ton med bara sju axlar var egentligen inte tillräckligt utrett. Det var en del pensionsavgångar i samband med att förslaget lades, säger en annan. Det var ett hårt tryck från branschen om att bli kompenserad för det snabba beslut som togs i Finland om att redan 2013 tillåta 76 ton på hela vägnätet, säger en tredje.

André Själander: ”Ett steg bakåt”. Foto: Själanders.

 Såsom i Sverige … 

Vi talar med Trafikverkets chef för underhåll, Jan-Erik Lundmark. Men han kan i sin statistik inte urskilja vilka fordonskonstellationer som ligger bakom ett högre slitage på vägarna: 

– Det är många andra faktorer som bidrar till våra ökade kostnader – ökat transportarbete, varmare och blötare klimat, skillnader i trafikintensitet och tonnage mellan olika vägar. Det går inte att skilja ut olika fordonskonfigurationer, helt enkelt.  

… så även i Finland 

Finlands motsvarighet vid Trafikledsverket, Otto Kärki, bekräftar samma bild – med samma argument. Han förklarar samtidigt att det ökade underhållsbehovet mest beror på minskade anslag.

– Vi kan heller inte särskilja att vår tillåtna bruttovikt 76 ton har något direkt samband med ett ökat underhållsbehov, säger han. 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 1/2021

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket