Aron Davidsson, Skogforsk. Ett första test. Färgkoderna visar den klassificering som varje vägzon givits efter GIS-analysen. De gröna vägzonerna passar för avlägg.

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Brådskan att få ut barkborreskadat virke kan leda till trafikfarliga virkesupplag längs våra allmänna vägar. Nu utvecklar Skogforsk ett beslutsstöd som ska minska riskerna.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

Snabba ryck. Tomas Johaneson varnar för att stressen runt det skadade virket kan ge farliga trafiksituationer.

– Nu är det snabba ryck och ibland hinner man inte riktigt med planeringen, säger Tomas Johannesson på Skogforsk. Tempot kan medföra att en hel del virkesupplag längs de allmänna vägarna blir trafikfarliga eller svårhanterliga.

Utvecklar kartbaserat stöd

Därför jobbar Skogforsk för att utveckla ett kartbaserat beslutsstöd. Med hjälp av geodata om vägarna och terrängen identifierar beslutsstödet ytor som passar för avlägg längs de allmänna vägarna.

Metoden är att först skapa en avläggszon längs vägarna i form av rutor med sidan 12 x 12 meter. Kravet på zonens bredd är att den ska kunna rymma en välta och en skotare som lossar, samt att terrängen och höjdskillnaden mellan vägbana och avläggsområde medger lagring och lastning.

Många parametrar

Dessutom tillkommer ett stort antal begränsningar: vägens hastighetsbegränsning, mitträcken, hur avlägget ligger i förhållande till backar, krön och innerkurvor (för att inte skymma sikten) samt korsningar, ledningar, busshållplatser, viltstängsel, vattendrag och kulturmiljöer.

Det är lätt att tänka på vältorna som den stora faran vid avåkningar, men det finns också risker med fordon som lastar virke utmed trafikerade vägar.

– Här har planeringen av upplagsplatsen en avgörande betydelse. Alla aktörer behöver samarbeta för att säkerställa en trygg och bra arbetsmiljö, säger Tomas Johannesson.

– Det finns alltså mycket att ta hänsyn till, konstaterar Tomas kollega Aron Davidsson, som står för projektledningen

när beslutsstödet ska konstrueras. Men vi har gjort något liknande för avläggsplanering längs skogsbilvägar och tror oss kunna lösa det här.

Kan ge fler nyttor

Beslutsstödet har också en annan fördel: det kan kombineras med de beslutsstöd för terrängtransport som används i skogsbruket, till exempel Bestway, TimberTrail och Skotaroptimering.

– När man väl utsett lämpliga avlägg kan man också planera in effektiva basvägar som ansluter dit, säger Aron Davidsson.


Läs instruktionen!

I samråd med Riksförbundet Enskilda Vägar har Trafikverket, tillsammans med skogsbruket och Skogforsk, tagit fram en instruktion för upplag av virke och skogsbränsle vid allmän väg. Och den främsta anledningen till att virket läggs upp felaktigt vid allmänna vägar är okunskap om gällande regelverk, tror Tomas Johannesson. Han påpekar att det alltid, enligt väglagen, krävs tillstånd från Trafikverket för att få lägga upp virke längs allmän väg.

– Säkerheten är alltid det viktigaste. Virket får inte läggas så att det skapar faror för trafikanterna. Man måste följa de anvisningar som finns för att minimera riskerna, säger Tomas Johannesson.

Instruktionen kan du till exempel ladda ned här:
https://skogsstyrelsen.se/globalassets/bruka-skog/avverkning/upplag-av-virke-folder.pdf

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket