För nio år sedan beställde Sveaskog en tillväxtutredning av Skogforsk – en nuvärdesoptimerad åtgärdslista för att öka tillväxten. År 2011 levererades den. Så hur gick det?
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
– Det har gått väldigt bra, tycker Fredrik Klang, som är skogsbrukschef på Sveaskog. Vår stora insats har varit att öka planteringsandelen från 70 till 85 procent och att öka användningen av förädlat skogsodlingsmaterial. Det ger en framtida tillväxtökning på över en miljon skogskubikmeter – en svårslagen åtgärd, billig och effektiv! De här plantorna står bättre rustade mot klimatförändringen och med plantering vinner vi dessutom ett par års tillväxt.
Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog.
Får nytt liv
Skogforsks gamla tillväxtutredning får en renässans. Sveaskog prioriterar nu upp frågorna om långsiktig tillväxt.
– Rapporten var det första jag läste när jag tillträdde som skogsskötselschef, säger Sveaskogs Gisela Björse. Den är bra, och det är tydligt att relativt odramatiska justeringar på stora arealer står för potentialen. De intensivare åtgärderna är förstås kraftfulla, men det handlar om mindre arealer. Vi arbetar med båda spåren.
Outnyttjade potentialer
Sveaskog har däremot inte kunnat utnyttja potentialerna i contorta och gödsling.
– Bägge ger rennäringen problem och vi har en del contorta som inte levererat som tänkt, konstaterar hon. I början hade man inte alltid koll på proveniensval och skötsel. Det ger trädslaget dåligt rykte trots att det mesta växer och producerar bra. Men i dagsläget föryngrar vi knappt alls med contorta med hänsyn till rennäringen.
– När vi identifierat lämpliga gödslingsobjekt så måste vi samråda med rennäringen – då får vi ofta släppa gödslingsinsatser. Det är egentligen märkligt, för vi gödslar aldrig lavmarker. Men det är svårjobbat och vi har haft ganska låga gödslingsarealer under en tid. Men nu drar vi igång ett nytt gödslingsprogram, där ambitionen är att nå 10 000 hektar per år.
Sugna på BAG
Sveaskog testar också behovsanpassad gödsling (BAG), ett intensivare skogsbruk som hamnade långt ned i Skogforsks prioriteringslista eftersom det inte ansågs tillräckligt kostnadseffektivt. Men efter att ha genomfört en del pilotstudier i Götaland som visat på ökad tillväxt i storleksordningen 75 – 100 procent, testar nu Sveaskog BAG på flera håll landet. Under 2020 startas försök i Bergslagen och norra Sverige tillsammans med SLU. Om försöken fortsätter att visa goda resultat kan detta växlas upp.
Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog.
”Vi har haft ganska låga gödslingsarealer under en tid. Men nu drar vi igång ett nytt gödslingsprogram, där ambitionen är att nå 10 000 hektar per år”
Hur ser ungskogarna ut?
– I de södra delarna har vi goda resultat. Men vår nya ungskogsinventering i norra Sverige visar att 20 – 30 procent av ungskogarna är i dåligt skick genom ackumulerat älgbete och törskatesvamp, säger Gisela Björse. I vissa bestånd måste vi börja om, i andra gynna björk och gran vid röjningarna. Sibirisk lärk kan bli räddningen om de här skadorna fortsätter. En ordentlig satsning i så fall, så att man skapar en resurs för industrin. Men – nya trädslag är inte en viktig del av vår nya produktionsatsning.
En anledning till törskateangreppen i norr verkar vara att många planterar tall på granmark. Hur jobbar ni med ståndortsanpassning?
– Vi är duktiga på det säger Gisela Björse. Vi har inte lockats att plantera gran på tallmark i någon nämnvärd omfattning.
– Angående törskate har vi inte tillräcklig kunskap för att avgöra hur viktig ståndorten är. Tyvärr har vi skador på alla marktyper, även om vi kan ana något större angrepp på bördigare mark. Här hoppas vi att Skogforsk och andra forskare kan ge oss svar, så att vi kan komma tillrätta med problemen.
– Nu kommer också stora tekniska möjligheter som vi kan få draghjälp av. Vi är till exempel med i FoU-programmet Mistra Digital Forest, där Skogforsk visat hur skördardata kan användas för att identifiera rätt ståndorter på mikronivå, och forskningsprogrammet FRAS där till exempel Skogsforsks Per Nordin utnyttjar markfuktighetetskartor för att optimera föryngringarna.
När jag pratat med ert fältfolk tycker många att skogsvården nedprioriterats under ett antal år, eftersom staten krävt en hög avkastning. Stämmer det?
– Nej, det håller jag inte med om, säger Fredrik Klang. Resultatet är viktigt, det ger oss förutsättningen att göra allt det här. Men vi jobbar oerhört konsekvent med röjning och även infrastruktur som vägunderhåll, som det talats om att vi prioriterat ned. Skogen är vår fabrik. Och det är ju våra föregångares ansträngningar med effektiv skogsodling som vår generation surfar på nu. Vi gör samma sak för våra efterkommande.
Ett stort sänke verkar vara viltbetet?
– Ja, ändå har vi lagt stora resurser på älgförvaltningen, säger Fredrik Klang. Det går åt fel håll, men det ska bli ändring på det när vi tar ännu större ansvar för jakten på våra marker. För det måste vi göra, även om motkrafterna är stora både hos jägarna och internt i branschen…vi har vant oss vid höga klövviltstammar. Det är ett tufft problem, men inte svårast – det är svamparna och insekterna.
Apropå det, en mer kraftfull satsning på hög tillväxt – som till exempel BAG – ger monokulturer som tenderar att få en inbyggd obalans mellan rot och barrmassa. Blir de inte väldigt känsliga för angrepp?
– Man måste vara på områden med ne-derbördsöverskott under tillväxtperioden. Å andra sidan så är det här träd som kanske bara behöver växa i trettio år innan de avverkas, säger Fredrik Klang. Men riskerna är i fokus på ett annat sätt än tidigare. Vi ser det på de tidiga gallringarna och kortare omloppstiderna i södra Sverige. Det är en viktig anpassning som vi redan genomfört.
Förädlingen ger väldigt stora framtida tillskott. Kommer ni att redan nu öka avverkningarna i väntan på att tillväxtinsatserna kickar in, även om de flesta har en lång leveranstid?
– Nej, vår åldersklassfördelning medger inte det, säger Fredrik Klang. Vi har väldigt mycket medelålders skog medan den äldre skogen är en bristvara. I den äldre skogen har vi också gjort stora naturvårdsavsättningar som minskar avverkningsmöjligheterna just nu.
ANALYS – Så blev det!
Sveaskog har satsat på de säkraste och mest kostnadseffektiva åtgärderna, där skogsträdsförädlingen står för den absoluta lejonparten, med en framtida tillväxtökning på ca en miljon m3sk per år. Det förädlade materialet är en branschstandard för skogsföretagen – det är alltså ingen frukt av tillväxtsatsningen 2011, utan fortsättningen på ett dedikerat arbete. Däremot optimerar man potentialen genom att fördela det bästa materialet till rätt marker.
Sveaskog har även ökat andelen plantering. Det ger en snabbare start – och en bonus, då det bästa förädlingsmaterialet används. Dessutom har man lyckats få fram en del särplockat material (korsningar mellan de bästa plusträden) för tall.
Man har däremot inte kunnat nyttja snabbväxaren contorta eller fått fart på gödslingen. Det handlar här om sociala hänsyn till framför allt rennäringen från statens eget skogsbolag.
Hur väl schablonsiffran för Bättre föryngring står sig är svårt att säga. SLU:s rön om ungskogstillståndet i landet (se sid. 5) är oroande. Sveaskog har också själva identifierat problem i norra Norrland, där de har stora arealer. Det hänger i sin tur delvis ihop med älgen – hade man sänkt de ackumulerade skadorna till godkända 11–30 procent hade årstillväxten ökat med 200 000 m3sk.
1 | standard bland skogsföretagen
2 | 1/3 av tallplantorna är särplockat material
3 | sveaskog startar nu en sticklingsfabrik
4 | Viss lärkplantering har skett, oklar omfattning
5 | Räknat på dagens 6 000 ha
6 | 85 procent av Ay planteras
7 | schablonsiffra. Bygger på att sveaskog har lika höga skogsvårdsambitioner som under 2000-talet
8 | Troligen cirka fem procent högre tillväxtförluster, då stubbehandling i slutavverkning inte görs