Finland vill begränsa sommarröjningar för att stoppa smitta av rotröta och stubbehandling är obligatorisk enligt lag. I Sverige är stubbehandling på tall ovanligt. Hur kan två skogsländers syn på rotröta skilja sig så mycket?
Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
I många länder ses rotröta på tall som ett allvarligt hot mot skogarnas hälsa – och i förlängningen mot skogsindustrins råvaruförsörjning. I Polen och Storbritannien är stubbehandling av tall praxis – och i vårt grannland Finland är stubbehandling av tall på riskområden ett lagkrav vid både gallring och slutavverkning.
Tallens rotröta
Den privata skogsägaren i Finland är väl medvetna om risken med rotröta, menar Tuula Piri, som är forskare vid finska LUKE och ofta får samtal från skogsägare som vill ha rådgivning om stubbehandling.
– Rotröta på tall oroar lokala myndigheter och skogsägare i hög grad. När du väl fått in infektion av rotröta i ett tallbestånd är det inte mycket du kan göra. Men i dag känner många skogsägare i Finland igen tecknen på infektion, säger hon.
Begränsa sommarröjningar
År 2010 observerades rotrötan så pass långt norrut som i Karleby, vilket geografiskt är i jämnhöjd med Umeå. I dag är det lag på att bekämpa rottickans spridning i mellersta och södra Finland. Men myndigheter råder att stubbehandla gran över hela rotrötans utbredningsområde, det vill säga hela landet. För tallen rekommenderas det stubbehandling söder om finska Lapplands län.
– Skogsbolagen och skogsägarna ser även så pass allvarligt på hotet från rotrötan att man har talat om att begränsa röjningar under sommaren till lövträdsdominerande betånd. Skogsägare vill inte riskera att få in röta i sina bestånd, säger hon.
– I praktiken är det inte möjligt att helt sluta sommarröjning, men vi försöker minska dem i barrbestånd. Särskilt om beståndet är friskt, det vill säga fritt från rotröta.
Stora skillnader
I Sverige är läget annorlunda. Trots att det är en av de mest kostsamma skadegörarna i svenskst skogsbruk finns det ingen lag som reglerar stubbehandling. Samtidigt tror forskare att kostnaderna kommer öka i takt med ett varmare klimat. Stubbehandling av gran sker ofta bara vid gallringar, och tall är det nästan ingen som behandlar.
– Det praktiska skogsbruket kan reducera risken för rotröta genom att planera skogsbruksåtgärder och stubbehandla. Ett problem i dag är dock att man inte på ett enkelt och snabbt sätt kan känna till hur mycket rotröta som finns i bestånden. Med den kunskapen hade man till exempel kunnat skippa sista gallringen och slutavverka tidigare om det finns rotröta för att rädda hem virket, säger Mattias Berglund.
”Genom att blanda tall, gran och björk skapar vi variation och sprider riskerna.” – Anna Stridsman
”En stor apparat”
På Sveaskogs marker stubbehandlas granbestånd med mer än 50 procent gran vid gallring under sporspridningssäsong. Ingen stubbehandling sker vid slutavverkning, även om företaget nu tittar på möjligheten att stubbehandla även där. Det är dock inte ”bara att göra” menar Anna Stridsman, skogsvårdschef på Sveaskog.
– Det är en stor insats att förse alla våra maskiner med nödvändig utrustning. Men med tanke på klimatet kommer problemen med röta förmodligen inte bli mindre, säger hon.
– Lönsamheten har varit för dålig. Men i och med att intresset ökat för förädlad björk, och att den växer bättre, kan det vara ett intressant alternativ, säger Mattias Berglund på Skogforsk.
”Det praktiska skogsbruket kan reducera risken för rotröta genom att planera skogsbruksåtgärder och stubbehandla.” – Mattias Berglund
Så kunde rotrötan växa sig stor i Sverige
Efter decennier av avverkningar, året om utan bekämpningsåtgärder, har rotticka etablerat sig som en av de värsta skadegörarna i de svenska barrskogarna.
– I Riksskogstaxeringens data ser vi att rotröteangreppen blivit värre i och med att man börjar med omfattande sommaravverkningar under 1970-talet. Stubbbehandlingen startades först i mitten på 90-talet i Sverige och sker ju inte överallt. Rottickorna kom åt att sprida sig till nya och åter nya bestånd under hela den här perioden, säger Jonas Rönnberg, rotröteforskare vid SLU.
I Finland har man sett samma trend med ökade problem efter utebliven stubbehandling. Problemet med rotröta är dock inget nytt.
– I Tyskland finns dokument från 1700-talet om rotröta, men jag har inte sett så gamla dokument från Sverige. Men det påtalades för mer än hundra år sedan, säger Jonas Rönnberg.
På tall attackeras rötterna av rotrötan, vilket minskar näringstillförseln och tillväxten. Uppemot tio procent av tillväxten kan gå förlorad. Träd som blivit angripna av röta kan sällan upptäckas enbart med hjälp av yttre kännetecken, och för tall är det nära omöjligt. När tallarna fälls syns inte rötan i stubbskäret, däremot kan man hitta fruktkroppar av rotticka.