Olika syn på rotröta mellan länderna

Finland vill begränsa sommarröjningar för att stoppa smitta av rotröta och stubbehandling är obligatorisk enligt lag. I Sverige är stubbehandling på tall ovanligt. Hur kan två skogsländers syn på rotröta skilja sig så mycket?

Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

I många länder ses rotröta på tall som ett allvarligt hot mot skogarnas hälsa – och i förlängningen mot skogsindustrins råvaruförsörjning. I Polen och Storbritannien är stubbehandling av tall praxis – och i vårt grannland Finland är stubbehandling av tall på riskområden ett lagkrav vid både gallring och slutavverkning.

Tallens rotröta

Den privata skogsägaren i Finland är väl medvetna om risken med rotröta, menar Tuula Piri, som är forskare vid finska LUKE och ofta får samtal från skogsägare som vill ha rådgivning om stubbehandling.

– Rotröta på tall oroar lokala myndigheter och skogsägare i hög grad. När du väl fått in infektion av rotröta i ett tallbestånd är det inte mycket du kan göra. Men i dag känner många skogsägare i Finland igen tecknen på infektion, säger hon.

Begränsa sommarröjningar

År 2010 observerades rotrötan så pass långt norrut som i Karleby, vilket geografiskt är i jämnhöjd med Umeå. I dag är det lag på att bekämpa rottickans spridning i mellersta och södra Finland. Men myndigheter råder att stubbehandla gran över hela rotrötans utbredningsområde, det vill säga hela landet. För tallen rekommenderas det stubbehandling söder om finska Lapplands län.

– Skogsbolagen och skogsägarna ser även så pass allvarligt på hotet från rotrötan att man har talat om att begränsa röjningar under sommaren till lövträdsdominerande betånd. Skogsägare vill inte riskera att få in röta i sina bestånd, säger hon.

– I praktiken är det inte möjligt att helt sluta sommarröjning, men vi försöker minska dem i barrbestånd. Särskilt om beståndet är friskt, det vill säga fritt från rotröta.

Stora skillnader

I Sverige är läget annorlunda. Trots att det är en av de mest kostsamma skadegörarna i svenskst skogsbruk finns det ingen lag som reglerar stubbehandling. Samtidigt tror forskare att kostnaderna kommer öka i takt med ett varmare klimat. Stubbehandling av gran sker ofta bara vid gallringar, och tall är det nästan ingen som behandlar.

– Det praktiska skogsbruket kan reducera risken för rotröta genom att planera skogsbruksåtgärder och stubbehandla. Ett problem i dag är dock att man inte på ett enkelt och snabbt sätt kan känna till hur mycket rotröta som finns i bestånden. Med den kunskapen hade man till exempel kunnat skippa sista gallringen och slutavverka tidigare om det finns rotröta för att rädda hem virket, säger Mattias Berglund.

Anna Stridsman, skogsvårdschef på Sveaskog.

”Genom att blanda tall, gran och björk skapar vi variation och sprider riskerna.” – Anna Stridsman

”En stor apparat”

På Sveaskogs marker stubbehandlas granbestånd med mer än 50 procent gran vid gallring under sporspridningssäsong. Ingen stubbehandling sker vid slutavverkning, även om företaget nu tittar på möjligheten att stubbehandla även där. Det är dock inte ”bara att göra” menar Anna Stridsman, skogsvårdschef på Sveaskog.

– Det är en stor insats att förse alla våra maskiner med nödvändig utrustning. Men med tanke på klimatet kommer problemen med röta förmodligen inte bli mindre, säger hon.

Förädlad björk som medicin mot rotrötedrabbad mark? Kraftiga angrepp av rotröta kan kräva drastiska åtgärder, som trädslagsbyte. Självsådd björk har dock sällan varit ett alternativ för skogsägare.
– Lönsamheten har varit för dålig. Men i och med att intresset ökat för förädlad björk, och att den växer bättre, kan det vara ett intressant alternativ, säger Mattias Berglund på Skogforsk.

”Det praktiska skogsbruket kan reducera risken för rotröta genom att planera skogsbruksåtgärder och stubbehandla.” – Mattias Berglund


Så kunde rotrötan växa sig stor i Sverige

Efter decennier av avverkningar, året om utan bekämpningsåtgärder, har rotticka etablerat sig som en av de värsta skadegörarna i de svenska barrskogarna.

– I Riksskogstaxeringens data ser vi att rotröteangreppen blivit värre i och med att man börjar med omfattande sommaravverkningar under 1970-talet. Stubbbehandlingen startades först i mitten på 90-talet i Sverige och sker ju inte överallt. Rottickorna kom åt att sprida sig till nya och åter nya bestånd under hela den här perioden, säger Jonas Rönnberg, rotröteforskare vid SLU.

I Finland har man sett samma trend med ökade problem efter utebliven stubbehandling. Problemet med rotröta är dock inget nytt.

– I Tyskland finns dokument från 1700-talet om rotröta, men jag har inte sett så gamla dokument från Sverige. Men det påtalades för mer än hundra år sedan, säger Jonas Rönnberg.

På tall attackeras rötterna av rotrötan, vilket minskar näringstillförseln och tillväxten. Uppemot tio procent av tillväxten kan gå förlorad. Träd som blivit angripna av röta kan sällan upptäckas enbart med hjälp av yttre kännetecken, och för tall är det nära omöjligt. När tallarna fälls syns inte rötan i stubbskäret, däremot kan man hitta fruktkroppar av rotticka.


6 tips från Jonas Rönnberg:

1. Ståndortsanpassa föryngringen
2. Friska bestånd avverkas vintertid
3. Bestånd med lite röta avverkas sommartid med stubbehandling
4. I starkt infekterade bestånd bör man fundera på en tidigarelagd slutavverkning
5. Stubbehandling bör ske vid gallring av såväl tall som gran
6. Stubbehandling i slutavverkning

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket