En ökad andel markberedning och plantering – bara med förädlade plantor – är Mellanskogs viktigaste målbild.

”Plantera mera”

De privata skogsägarna sitter på hälften av skogsarealen och 60 procent av tillväxten. I ett läge där fler behöver skogsråvara spelar det stor roll hur dessa 330 000 skogsägare agerar. Nu ska Mellanskog hjälpa sina medlemmar att bli bättre på skogsodling.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

Matts Söderström, skogschef

Mellanskog äger själva industri och har ett starkt intresse av att skogen brukas. Men inte ens en tredjedel av föreningens medlemmar har mer än tio procent av sin inkomst från skogsfastigheten och allt fler bor i stan. Från industrins sida finns en oro för att skogsägarna blir mer passiva. Det har redan skett i Norge och Finland. Men Matts Söderström – skogschef på Mellanskog och själv skogsägare – är inte orolig:

– Vet vi bara att äganderätten gäller så kommer många att investera mera i sin skog, säger han. Men vi måste få skörda det vi sår, just nu råder osäkerhet runt EU:s artskyddsdirektiv och äganderätten. Föreningen lanserar nu en tillväxtkampanj för att få sina medlemmar att satsa på högre tillväxt. År 2030 ska den vara tio procent högre än idag. Men det är inte snabbväxande trädslag och gödsling som står på agendan, utan tre vardagsåtgärder som förväntas ge smartare brukande över betydligt större arealer – ökad användning av förädlat material, mera röjning och effektivare markberedning.

Så ska medlemmarna nås

– Den vardagliga rådgivningen från våra inspektorer är nyckeln, konstaterar Mats Söderström. Sjuttio procent av våra med-lemmar har skogsbruksplaner, som är nyckeln till bättre skötsel. Så vi har ett bra utgångsläge.

–Nu laddar vi för mera aktiv rådgivning i form av uppsökande verksamhet och förvaltningstjänster, där vi kan komma överens om kommande åtgärder flera år innan de är aktuella. Digitaliseringen ger oss möjlighet att göra beslutsunderlagen levande och tillgängliga, även om allt färre bor nära sin skog. Vi hjälper skogsägarna att visualisera sin fastighet med data och bilder – och genom årliga skogsbokslut, där vi visar hur investeringarna resulterar i värdetillväxt

Finns det några motkrafter?

– Som sagt, det är många skogsägare som känner att äganderätten är ifrågasatt, det kan bromsa investeringarna.

När man står där med ett hygge eller ett röjningsbestånd så lär väl ingen komma och ta det av naturvårdsskäl?

– Nej, det är den allmänna osäkerheten som riskerar att bromsa inspirationen.

Virkespriserna har i princip fallit sedan 1950-talet och skogsbrukskostnaderna ökar – riskerar inte det att hämma investeringar som ger payback så långt in i framtiden?

– Där ser vi snarare en oerhört positiv trend, där de stora industriinvesteringarna, en växande bioekonomi och klimat-utmaningarna skapar en stor framtidstro för den här soldrivna råvaran. Solen står rätt, så att säga.


3 Åtgärder som ska lyfta tillväxten

1. Ökad användning av förädlat plantmaterial (idag 70 procent, mål 100 procent)

– Vi ska använda det bästa möjliga förädlade materialet. Och vi ska fortsätta att öka andelen plantering. Vi vill också förbättra ståndortsanpassningen. Våra medlemmar har länge använt gran på nästan alla marker. Vi vill lyfta tallandelen – för att utnyttja markens produktionsförmåga, sprida riskerna och minska betestrycket.

2. Bättre röjning (idag 100 procent av avverkad areal, ska upp i 150 procent)

– Röjningen måste öka för att styra produktionen till framtidsstammarna. Och till rätt trädslag – där tallarna betats och granen inte utvecklas som tänkt måste vi prioritera lövet. Vi måste också röja tidigare – det ger stabila, vitala bestånd och sänker röjningskostnaderna.

3. Effektivare markberedning (idag 56 procent, mål 80 procent)

– Det handlar dels om att öka andelen markberedning, men också att välja rätt metod. Med små medeltrakter på cirka två hektar handlar det också om att minska flyttkostnaderna. Då måste vi också använda den teknik som finns i området, inte sällan harvar. Men vi tror på ökad högläggning – harven är effektiv, men ofta onödigt intensiv. En väl placerad fläck ger hög effekt, men minimal påverkan. Men eftersom markberedning är en ”sällanhändelse” har det en tendens att väcka oro hos en del av våra medlemmar – man vill inte försämra rekreationsmiljön.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket