De privata skogsägarna sitter på hälften av skogsarealen och 60 procent av tillväxten. I ett läge där fler behöver skogsråvara spelar det stor roll hur dessa 330 000 skogsägare agerar. Nu ska Mellanskog hjälpa sina medlemmar att bli bättre på skogsodling.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
En ökad andel markberedning och plantering – bara med förädlade plantor – är Mellanskogs viktigaste målbild. Foto: Sverker Johansson/BITZER
Mellanskog äger själva industri och har ett starkt intresse av att skogen brukas. Men inte ens en tredjedel av föreningens medlemmar har mer än tio procent av sin inkomst från skogsfastigheten och allt fler bor i stan. Från industrins sida finns en oro för att skogsägarna blir mer passiva. Det har redan skett i Norge och Finland. Men Matts Söderström – skogschef på Mellanskog och själv skogsägare – är inte orolig:
– Vet vi bara att äganderätten gäller så kommer många att investera mera i sin skog, säger han. Men vi måste få skörda det vi sår, just nu råder osäkerhet runt EU:s artskyddsdirektiv och äganderätten.
Föreningen lanserar nu en tillväxtkampanj för att få sina medlemmar att satsa på högre tillväxt. År 2030 ska den vara tio procent högre än idag. Men det är inte snabbväxande trädslag och gödsling som står på agendan, utan tre vardagsåtgärder som förväntas ge smartare brukande över betydligt större arealer – ökad användning av förädlat material, mera röjning och effektivare markberedning.
Så ska medlemmarna nås
Utbildning hos Mellanskog. Foto: Sverker Johansson/BITZER
– Den vardagliga rådgivningen från våra inspektorer är nyckeln, konstaterar Mats Söderström. Sjuttio procent av våra medlemmar har skogsbruksplaner, som är nyckeln till bättre skötsel. Så vi har ett bra utgångsläge. – Nu laddar vi för mera aktiv rådgivning i form av uppsökande verksamhet och förvaltningstjänster, där vi kan komma överens om kommande åtgärder flera år innan de är aktuella. Digitaliseringen ger oss möjlighet att göra beslutsunderlagen levande och tillgängliga, även om allt färre bor nära sin skog. Vi hjälper skogsägarna att visualisera sin fastighet med data och bilder – och genom årliga skogsbokslut, där vi visar hur investeringarna resulterar i värdetillväxt.
Matts Söderström, skogschef. Foto: Sverker Johansson/BITZER
Finns det några motkrafter?
– Som sagt, det är många skogsägare som känner att äganderätten är ifrågasatt, det kan bromsa investeringarna.
När man står där med ett hygge eller ett röjningsbestånd så lär väl ingen komma och ta det av naturvårdsskäl?
– Nej, det är den allmänna osäkerheten som riskerar att bromsa inspirationen.
Virkespriserna har i princip fallit sedan 1950-talet och skogsbrukskostnaderna ökar – riskerar inte det att hämma investeringar som ger payback så långt in i framtiden?
– Där ser vi snarare en oerhört positiv trend, där de stora industriinvesteringarna, en växande bioekonomi och klimatutmaningarna skapar en stor framtidstro för den här soldrivna råvaran. Solen står rätt, så att säga.
FAKTA: 3 åtgärder som ska lyfta tillväxten
1. Ökad användning av förädlat plantmaterial (idag 70 procent, mål 100 procent)
– Vi ska använda det bästa möjliga förädlade materialet. Och vi ska fortsätta att öka andelen plantering. Vi vill också förbättra ståndortsanpassningen. Våra medlemmar har länge använt gran på nästan alla marker. Vi vill lyfta tallandelen – för att utnyttja markens produktionsförmåga, sprida riskerna och minska betestrycket.
2. Bättre röjning (idag 100 procent av avverkad areal, ska upp i 150 procent)
– Röjningen måste öka för att styra produktionen till framtidsstammarna. Och till rätt trädslag – där tallarna betats och granen inte utvecklas som tänkt måste vi prioritera lövet. Vi måste också röja tidigare – det ger stabila, vitala bestånd och sänker röjningskostnaderna.
3. Effektivare markberedning (idag 56 procent, mål 80 procent)
– Det handlar dels om att öka andelen markberedning, men också att välja rätt metod. Med små medeltrakter på cirka två hektar handlar det också om att minska flyttkostnaderna. Då måste vi också använda den teknik som finns i området, inte sällan harvar. Men vi tror på ökad högläggning – harven är effektiv, men ofta onödigt intensiv. En väl placerad fläck ger hög effekt, men minimal påverkan. Men eftersom markberedning är en ”sällanhändelse” har det en tendens att väcka oro hos en del av våra medlemmar – man vill inte försämra rekreationsmiljön.
Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019