Det finns gott hopp för plantering av gran även på frostlänta marker, visar en studie från Skogforsk. Med hjälp av nya modeller får skogsägare hjälp att hitta frökällor även till lokala frostutsatta områdena.
Text: ELIN FRIES, elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
Sena vårfroster i södra Sverige kan orsaka kvalitetssänkande skador (till exempel dubbelstammar och sprötkvistar) samt nedsatt vitalitet och tillväxt. I värsta fall dör granplantorna och risken för frostskador väntas öka i framtiden.
– I dag ges råd om att använda plantor med sen skottskjutning för att undvika frostskador vid plantering i Södra Sverige. Rekommendationerna stämmer men är väldigt generella, säger Mats Berlin, förädlingsforskare på Skogforsk.
Han listar tre anledningar:
- l Det är svårt att klassificera frostrisken på en specifik planteringstrakt.
- l Det finns många olika frökällor (både beståndsfrö och fröplantager) att välja bland och var och en har en unik tillväxtrytm.
- l Klimatförändringarna kommer att påverka både frosttillfällen och granens tillväxtrytm.
Frostanpassade modeller
Nu har Skogforsk påbörjat arbetet att ta fram modeller som kan förutsäga skottskjutningstidpunkt för alla tillgängliga frökällor, samt risken för att drabbas av frostskador på en valfri planteringstrakt.
Fältdata samlades in från 18 svenska och östeuropeiska granprovenienser som planterats i tre olika försök i södra Sverige, i kombination med avancerade klimatdata.
– Dessa data använde vi för att utveckla modeller som kan förutsäga tidpunkt för skottskjutning, risk för frost och tillhörande skador för existerande frökällor, säger Mats Berlin.
– Det antyder att frostrisken för små plantor och unga träd som är speciellt känsliga, underskattas av modeller som endast bygger på dessa klimatdata, säger Mats Berlin.
Temperaturen avgör
Studien bekräftade att temperaturen är avgörande för när granen börjar skjuta skott på våren. Den är även starkt kopplad till granarnas ursprung både i latitud och longitud. En tidig skottskjutning innebär dessutom högre risk för frostskador, men det beror också på lokalklimatiska förhållanden på planteringstrakten. Det visade sig även att de rutnätsbaserade klimatdata ofta överskattade dagliga minimitemperaturer, speciellt en halv meter över marken.
Kan inkluderas i Plantval
De utvecklade modellerna kan användas för att förutsäga en proveniensspecifik risk för frostskador på en valfri planteringstrakt, om provenienserna kan klassas med avseende på skottskjutningstidpunkt. – Modellerna skulle kunna inkluderas i beslutsstöd som Plantval för att kunna ge skogsägare ett bättre stöd vid val av plantmaterial. Men eftersom merparten av alla granplantor som planteras i Sverige kommer från fröplantager, behöver vi klassa tillväxtrytmen för dessa på samma sätt som för provenienserna för att det praktiska genomslaget ska bli så stort som möjligt, säger Mats Berlin.