Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Markberedning ger mycket positiva tillväxteffekter i minst 30 år efter planteringen. Nya resultat från SLU och Skogforsk indikerar en ökad volymproduktion i storleksordningen 20– 55 procent. Det här är revolutionerande resultat – om de stämmer placerar de markberedning som en av de mest kostnadseffektiva tillväxthöjande åtgärderna i svenskt skogsbruk. Men på vilken sikt?  

Text och foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se 

De långsiktiga effekterna av markberedning har diskuterats flitigt och det finns teorier att intensiv markberedning på sikt kan sänka tillväxten på grund av ökat näringsläckage.

Men i en forskningsstudie från SLU och Skogforsk hittades inga negativa effekter efter 30 år. Istället ökade volymproduktionen med mellan 20 – 55 procent i jämförelse med omarkberedda föryngringar. Tillväxten ökade mer vid en intensivare markberedning. Och tillväxtökningen verkar dessutom tillta med åren. De enskilda träden har helt enkelt växt bättre i 30 år – det var alltså inte bara/ endast en effekt av bättre överlevnad och fler stammar per hektar.

Resultaten visar att en investering i markberedning kan ge långsiktigt ökad volymproduktion och inte bara ge en bättre överlevnad och tidig tillväxt. 

Mycket vi inte vet 

Karin Hjelm har tillsammans med sin kollega Per Nordin och SLU-forskarna Urban Nilsson och Ulf Johansson visat att markberedningen levererar hög tillväxt under flera decennier. Foto: Sverker Johansson/BITZER

– Men…vad händer efter 30 år? undrar Karin Hjelm vid Skogforsk, som är docent i skogsföryngring. Är det en uthållig tillväxteffekt eller får vi näringsbrist i denna eller i kommande trädgenerationer?

 I södra Sverige varar effekten av markberedningen i minst halva omloppstiden, och omloppstiderna fortsätter att sjunka i Sverige. 

– Med allt kortare omloppstider så återkommer vi ju också med markberedningen oftare. Hur uthålligt är det? frågar hon retoriskt. Vi behöver forska mer för att kunna säga något om hur den här effekten egentligen uppstår och vad den betyder i det långa loppet, men det är tydligt att träden tillgodogör sig mera kväve och binder mer kol. 

Studien är inte ensam i sitt slag. I en pågående genomlysning av ett stort antal markberedningsstudier från Norden och Nordamerika konstaterar forskarna att det finns många liknande resultat. Men det här är första gången man följt tillväxten under en så lång tid. 

Finns det skillnader? 

I studien planterades de trädslag som förväntades prestera bäst på de aktuella ståndorterna. Men det gjordes inga parallella upprepningar med de olika trädslagen på varje försöksyta, så forskarna har inte kunnat bedöma skillnader mellan de olika trädslagens reaktion på markberedningen.

 Studien visar också att det inte gav någon tillväxtminskning att ta bort riset. Den vedertagna uppfattningen är att grot-uttag resulterar i en sänkning av tillväxten. Här ökade istället tillväxten något på de risrensade ytorna. 

Långliggande försök – avgörande för vår kunskap om skogen 
På 80-talet etablerade SLU försök på 13 lokaler i norra och södra Sverige för att undersöka effekten av olika markberedningsmetoder. Metoderna som användes var harvning, högläggning och plöjning, och de jämfördes med omarkberedda kontrollytor på varje plats. Beroende på de olika lokalernas ståndortsförhållanden planterades tall eller gran i södra Sverige och contortatall i norra Sverige. Efter ungefär 30 år mättes trädens volymproduktion. 

Resultaten visar att markberedning ger högre volymproduktion upp till 30 år efter plantering. Dessutom fanns en skillnad mellan de olika markberedningsmetoderna där den tydligaste ökningen av volymproduktionen uppmättes efter plöjning – en intensiv markberedningsmetod som sedan 1994 är förbjuden i Sverige på grund av negativa effekter på markvegetation, renbete och upplevelsevärden. 

30 år är trots allt bara en del av omloppstiden, som i medeltal ligger strax under 100 år i Sverige, och de långliggande försöken behöver mätas och underhållas även i framtiden för att ge hela bilden. 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket