Robotskotaren – nu kör den själv!

En robot styr skotaren, som tar sig fram med hjälp av stereokameror och algoritmer. Nu har Skogforsk tillsammans med forskare från bland annat KTH överlåtit kontrollen till en dator .

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

­ Nu stressar vi systemet, säger Olle Gelin som leder projektet. Vi placerar ut mobila presenningshinder efter rutten – en slags fejkstenar – och så analyserar vi hur maskinen hanterar dem. Den har gjort bra ifrån sig på en grusplan. Det är tuffare i terrängen. 

När den virtuella roboten – en dator – kör maskinen, följer den en ”global plan”. Det är en GPS-slinga baserad på satellitbilder och den laserskannade terrängmodellen.

 – Det är alltså ett ruttförslag, som vi bestämt inne på kontoret. Ungefär som i beslutsstödet Bestway har vi alltså försett maskinen med en vägbeskrivning, berättar Olle Gelin.

 Skapar bild av omgivningen 

Roboten försöker följa rutten så gott det går, men de hinder som inte upptäckts i den globala planen måste lösas i en lokal plan. Det är en bild av terrängen omkring sig som roboten bygger själv med punktmoln, som den genererar genom att filma sin omgivning med stereokameror. 

Olle Gelin leder Auto2, projektet där forskarna steg för steg utvecklar en självkörande maskin. Nu ska
dess uppfattningsförmåga och problemlösningsteknik stressas med fejkstenar av presenning. Foto: Sverker Johansson/Bitzer.

Kör runt hinder – och vidare 

Om maskinen stöter på hinder måste roboten planera om.

 – Ju sämre data vi har i den globala planen, ju bättre måste den lokala planen fungera, säger Olle Gelin. En väldigt högupplöst terrängskanning skulle ta maskinen långt, men det kan ju också uppstå hinder i form av stormfällen. Maskinen måste alltså ha förmågan att ta sig runt hinder och sedan återgå till rutten.

 Hur långt i processen mot en självkörande maskin har Auto2 tagit er?

 – Skulle vi göra en skulptur så har vi huggit ut blocket nu. Möjligen grova konturer. Tekniken finns och det fungerar till en viss nivå, men det är en lång resa kvar till kommersiell drift. Fast potentialen bedömer vi som stor, vi ser väldigt positivt på de kommande stegen. KTH, som är en tung partner i projektet, har gjort det mesta arbetet med autodrive-funktionen – den lokala planeraren. De delar vår uppfattning att vi med relativt små resurser kommit väldigt långt, vilket är uppmuntrande. – Funktionen finns och fungerar. Det är en liten sak att integrera den med systemet. Innan det är gjort vill vi ha någon nära maskinen med en nödstopp i handen, trots att vi har bra koll runt maskinen från fjärrstyrningslabbet. 

– Vi skapar i praktiken ett virtuellt stängsel. Autonoma maskiner finns redan i inhägnade områden, men i skogen har vi inga stängsel och alla är välkomna att vistas här. Vi måste kunna garantera för lagstiftare och myndigheter att algoritmerna är så säkra och vältestade att fysiska stängsel inte behövs. Det som mest skiljer oss från vägsidan är att vi kör så mycket långsammare, vi behöver inte reagera på millisekunder, vilket underlättar. 

Inom Auto2 har Komatsuforest utvecklat en säkerhetsfunktion som tränats att känna igen personer i terrängen med bildanalys.

Vad har varit svårast?

 – Det är nog det svåra som är kvar! Vi har tagit de lågt hängande frukterna och visat proof-of-concept –att maskinen kan köra själv. Men djävulen sitter i detaljerna – att den ska kunna hantera den stora variationen av miljöer och de oväntade händelserna som naturen alltid bjuder på. Just nu förenklar vi ganska mycket – vi kör på en övningsyta som vi har mycket bra data på och vi har tränat algoritmerna på just den här miljön.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket