Röjningsberget – så ska det kapas

Skogsbranschen är piskade att höja tillväxten. Istället växer röjningsberget. Nu hoppas Skogforsk att smarta röjsågar och artificiell intelligens i kombination med fält- och satellitdata ska ändra på det.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

Röjsågarna viner och åtta meter långa björkstammar trycks mödosamt ned i stora plockepinnliknande högar. Vi befinner oss utanför Timrå och här sliter ett ryskt röjargäng i den sena röjningen.

– Det är svårt att veta exakt hur lång tid ett röjningsobjekt tar, menar Giorgi Sorokin som leder arbetet. Ofta stämmer inte data för ungskogen speciellt bra. Både vi och uppdragsgivarna skulle behöva bättre underlag.

Beslutsstöd på gång

Och bättre underlag kan vara på gång. Erik Willén vid Skogforsk leder utvecklingsprojektet RÖJSAT, där resultatet förväntas bli ett detaljerat beslutsstöd för röjningsbehov i ungskogar. I projektet bedöms ungskogens tillstånd genom en kombination av multispektrala* satellitbilder, den skannade terrängmodellen, markfuktighetskartan och fältdata för olika typer av röjningsobjekt. Dessutom samlar forskarna in produktionsdata för arbetslag som röjt de karterade bestånden.

Med hjälp av GPS-koordinaterna registreras var i ungskogen som röjningen utförs och hur lång tid den tar. Dessutom samlas det in data om hur sågen används via sensorer monterade på röjsågarna.

– Vi använder alla dessa data för att bedöma graden av röjningsbehov, berättar Erik Willén. Om röjningen tar lång tid indikerar det förstås ett stort röjningsbehov, men det kan ju bero på svår terräng också. Genom att mata datorerna med stora mängder data tränar vi mjukvaran att med AI (artificiell intelligens) göra de här analyserna, och då kunna skilja på vad som är vad.

Smartare sågar

Arbetet följs också noga av sågtillverkarna.

– I framtiden kan det vara möjligt att få än mer data från röjsågarna. Det handlar främst om data om hur sågen används, kopplat till positionerna, fortsätter Erik Willén.

Tillgängliga data ger beslutsstöd

Eftersom datafångsten sker via öppna data (satellit- och skanningsdata) och data från utförarna, så finns det stora möjligheter att skapa ett bra beslutsstöd, där skogsägare och utförare får koll på såväl röjningsbehov som bedömningar av tidsåtgång och förväntade kostnader. Resultatet kan även användas som planeringsunderlag för alla inblandade, menar Erik Willén.

Det har tidigare diskuterats vem som egentligen äger de data som genereras vid olika skogsbruksåtgärder?

– Ja, i det här projektet har vi förstås avtalat med de ingående parterna om datainsamling och integritet, säger Erik Willén. Vi bedömer nyttan som väldigt stor för alla inblandade, så jag gissar att det kommer att regleras i parternas avtal.

*) Multispektrala satellitbilder registrerar fler bandbredder – även infrarött ljus, vilket gör det lättare att skilja mellan löv och barr.

 

Branschen tror på Röjsat

Tidningen Vision har frågat vad Röjsat:s projektmedlemmar tycker om resultaten, och det mesta talar för en fortsättning.

Text:  SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

Erik Viklund, Mellanskog:

– Ett sådant här verktyg skulle tveklöst göra stor nytta för alla parter! Att snabbt och säkert kunna avgöra våra medlemmars röjningsbehov och sedan hjälpa dem med en åtgärdskarta och en rättvisande offert med avseende på tidsåtgång och pris – beroende på om de vill köpa tjänsten eller göra det själva – skulle vara mycket värt.

”Det ska vara lika enkelt att köpa en röjning som en liter mjölk.”

– Det är svårt att göra bortsättningar för röjning, de blir ofta grova eller måste justeras i efterhand efter verkligt utfall. Överhuvudtaget blir det mer transparent när alla inblandade vet vad man köper och säljer. Det blir åtminstone tydligare hur stora osäkerheterna är i bedömningarna. Om vi vet att 80 procent av objekten kan bedömas korrekt så är det en jättevinst jämfört med idag. Med det sagt hoppas jag ändå att det snart ska vara lika enkelt att köpa en röjning som en liter mjölk.

– Spontant tror jag också att underlaget från röjningsåtgärderna kan användas för metodutveckling, så det finns många lovande delar i det här projektet.

Johan Ekenstedt, Sveaskog:

 

 

– Viktigast är förstås att hitta röjningarna och utföra dem vid rätt tidpunkt: inte för sent och inte för tidigt. Skogsstyrelsen har en satellitbaserad tjänst, men den kommer att kunna skärpas upp med denna typ av analyser. Dessutom har RÖJSAT förutsättningarna att ge oss ett underlag med högre precision, där vi ser vilka delar av ett bestånd som behöver röjas och inte.

”Ett utmärkt underlag för en rättvis, heltäckande bortsättning av ett röjningsobjekt.”

– Det här blir också ett utmärkt underlag för en rättvis, heltäckande bortsättning av ett röjningsobjekt. Det är idag erkänt svårt att göra en objektiv bedömning av tidsåtgång och kostnad. Med dataloggar från röjsågarna tror jag också att många skogsvårdsentreprenörer kommer att få ett underlag för att se över sin metodik –hur man till exempel lägger upp sina arbetsstråk. En utmaning är älgen. Risken för älgskador styr i dag hur vi utför röjningen – anpassade metoder, som att röja lövet tidigare för att de inte ska hämma tallens tillväxt eller att vänta med tallröjningen tills vi uppnått älgsäker höjd, blir kanske inte så enkla att fånga med fjärranalysdata.

Håkan Norberg, Husqvarna:

– System som RÖJSAT kommer att ge en rättvisare bedömning av tidsåtgång och kostnader för alla inblandade – entreprenörer, skogsägare och tjänstesäljare. Potentialen för metodutveckling är stor –vår erfarenhet är att en röjningsentreprenör kan öka sin produktivitet med 20 procent efter ett par dagars utbildning. Så den här typen av data bör ge en värdefull uppföljning av hur till exempel olika typer av röjningsmetodik kan leverera, utöver hur mycket arbete olika beståndstyper kräver.

”En möjlighet att öka produktiviteten.”

– På våra proffsröjsågar har vi redan idag möjlighet att montera en sensor som sparar daglig användning. Vi sparar ingen positionsdata idag, men det är tekniskt möjligt om kunderna efterfrågar det och vi kartlägger just nu vad som kan bidra med ökat värde till kunden, till exempel data över produktivitet.

Erik Eklund, Södra:

– På det här sättet hoppas vi kunna erbjuda våra medlemmar ett betydligt bättre beslutsunderlag än tidigare. Med röjningen skapar vi framtidens skog och därför tittar vi nu på många olika vägar för att hjälpa våra medlemmar att ha koll på ungskogarna. Förhoppningsvis kan detta också vara ett bra stöd för skogsägare som inte brukar vistas i sin skog. Utan tvekan ger det en stark drivkraft när vi kan leverera underlag som visar att ett objekt kan röjas billigt i år, men att det sedan blir allt dyrare. Det här kommer förhoppningsvis snart att bli en interaktiv tjänst i vår medlemsapp, där det senaste RÖJSAT-materialet visar vilka röjningsbehov man har på sin mark och ges offert för röjningen. Eller bedömd tidsåtgång för sin eget genomförande. Det kommer också att ge en rättvisare prissättning för entreprenörerna. Vi är alla beroende av lokala entreprenörer som vill jobba med skogsvård, och det måste gå bra för dem. Med den här typen av underlag kan en entreprenör planera sitt arbete bättre och förhoppningsvis få bättre lönsamhet i sitt skogsvårdsföretag.

”Visionen kan vara en headup display i hjälmvisiret som visar hur slagen ska ligga.”

– En spännande grej vi upptäckt är att röjarnas rörelsemönster indikerar att det finns en stor effektiviseringsmöjlighet för entreprenörer och skogsägare när det gäller upplägget av arbetet. Visionen skulle kunna vara en headup display i hjälmvisiret som visar hur slagen borde läggas i röjningen!

Jim Mattsson, Svensk Skogsservice AB:

– För oss entreprenörer innebär det ett mycket bättre underlag och en kvalitetssäkring av affären. För skogsägarna och beställarna är den stora vinsten att skogsägaren omedelbart kan få ett svar på vad en röjning kommer att kosta, och inte en glädjekalkyl för att rådgivaren egentligen är ute efter en virkespost. Eller … då vet man i alla fall vad den rabatten kostar, om man inte försöker dyvla över det på entreprenören.

”De pushar sig hårt, så risken är att normen blir för hög.”

– Farhågan är väl vilken norm som sätts i ett sådant här system. Jag tror att den riskerar att bli orimligt hög, i alla fall om den sätts i förhållande till sådana arbetsmiljöförhållanden att du ska kunna jobba med skogsvård till pensionen. Det mesta av röjningen görs med utländsk arbetskraft, som är här några månader per år. De tjänar stora pengar jämfört med hemma och pushar sig väldigt hårt. De behöver inte hämta och lämna barn eller sköta alla andra vardagsbestyr.

– Å andra sidan – om vi med RÖJSAT kan bedöma röjningsbehov för stora arealer, så kan vi på samma sätt inhämta normer för stora arealer, så att det inte blir de mest högpresterande lagen som sätter priset.


Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 4/2020.

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet