Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

Uppemot var femte tallplanta på rotrötedrabbad mark riskerar att dö under de första levnadsåren, visar en ny studie i Finland. Det sätter skogsägarna i en knepig sits.

Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Rotröta kan ligga bakom oförklarligt dåliga resultat i våra tallföryngringar, visar en färsk finsk studie. Försöket upprättades då ett tallbestånd drabbats av rotröta och plantorna följdes i nio år. Till en början såg de nya tallplantorna ut att klara sig från rotröteangrepp. Men efter fem år hände något.

– Då började vi se de första plantorna dö på grund av angrepp av rotröta, och därefter accelererade avgångarna. När försöket var klart hade 18 procent av plantorna dött till följd av rotröteangrepp, säger Tuula Piri, rotröteexpert vid Natural Resources Institute Finland (Luke).

I försöket planterades 3 000 plantor per hektar på en sandig moränmark. Eller, som Tuula Piri uttrycker det – en typisk tallmark. Försöket är nu avslutat, men Tuula Piri tittade till det förra veckan:

– Vi kan se att smittan fortsätter sprida sig, säger hon.

Studien är den första att undersöka hur tallplantor reagerar på att planteras på redan rotröteangripen jord. Tuula Piri poängterar att undersökningen är för liten för att dra generella slutsatser. Men den visar att ett smittat bestånd fortsätter att påverka nästa tallgeneration. Att nära en femtedel av plantorna dött av rotröteangrepp förvånade henne. Hur allvarligt infekterad rotröta är på tall underskattas ofta, menar hon. Än mer överraskande för forskarna var att så många av de infekterade tallplantorna producerade sporer.

– Mer än hälften av plantorna producerade sporkroppar, det betyder att tillståndet kommer förvärras ytterligare när du röjer och gallrar i beståndet utan stubbehandling, säger hon.

I studien hade hälften av alla döda plantor fruktkroppar. Det höga antalet kan innebära ett ökat fokus på tallens rotröta i framtiden.

”I Sverige talas det sällan om tallens rotröta, och framför allt inte som en förklaring till misslyckade föryngringar.” – Mattias Berglund

Riskerar att bli kronisk

På torra, typiska så kallade tallmarker är det svårt att föryngra med något annat än tall. På de här markerna riskerar rotrötan att bli kronisk och skadorna accelererar från generation till generation. De nya resultaten sätter skogsägare i en knepig sits, konstaterar Mattias Berglund, rotröteexpert på Skogforsk.

– Vi vet inte hur läget ser ut i Sverige. Ett första steg är att undersöka hur omfattande problemet är här, säger han.

För skogsägaren med en infekterad tallmark återstår få alternativ. Man har tidigare testat stubbrytning för att avlägsna rötan, men det är dyrt och resultatet varierar. Det bedrivs också forskning på SLU i samarbete med Skogforsk, för att få fram rotröteresistenta tallar, men det kommer dröja innan de är ute på marknaden. Här och nu menar Tuula Piri istället att den största chansen till en god föryngring för finska skogsägare är naturlig föryngring av tall på drabbad tallmark.

– Det finns en genetisk variation för hur mottagliga tallarna är för rotröta, och med ett stort uppslag av na-turlig föryngring kan en del klara sig, säger hon. Hur utbrett problemet är i Sverige är ännu inte känt.

– Helt klart intressant är att dödligheten hos tallplantorna är så pass hög. I Sverige talas det sällan om tallens rotröta, och framför allt inte som en förklaring till misslyckade föryngringar, konstaterar Mattias Berglund.

FOTO: PRIVAT.

Uppemot en femtedel av alla tallplantor dog till följd av rotröta, visar en ny studie. Plantorna planterades efter en avverkning av vad som såg ut att vara ett lätt rotröteinfekterat tallbestånd. I själva verket var många av tallarna infekterade.

– Det visar att även äldre bestånd kan vara allvarligt infekterade utan att visa tydliga tecken på det, säger rotröteforskaren Tuula Piri som står bakom studien.

Det är dyrt, och krångligt att stubbehandla mot rotröta. För entreprenören är det ett rejält extra slit. Och för skogsägaren blir det dyrare. Men att stubbehandla alla gallringar är en självklarhet på Sydved.

– Forskningen är tydlig – det hjälper, konstaterar Anders Ehrenström

Märker en attitydförändring.
– Det krävs ett stort engagemang för att få till en riktigt bra stubbehandling som verkligen fyller sitt syfte. När jag besöker våra maskinförare idag finns det en stolthet över jobbet de gör, säger Anders Ehrenström vid Sydved som förespråkar stubbehandling även vid tallgallring.

”Lika viktigt som att använda förädlat material.” 

Det var lite avigt. Så sammanfattar Anders Ehrenström på Sydved entreprenörernas attityd till hans mål om att bli bäst i Sverige på att behandla stubbarna i gallring. Flera var skeptiska till om behandlingarna verkligen hjälpte.

– Jag brukar säga ”gör det bara, tyck vad ni vill. Om ”rotröteprofessorn” Jonas Rönnberg, som ägnat hela sitt yrkesliv till att forska om rotröta, säger att det fungerar får vi lita på det. Och i dag är i stort sett alla med på banan och har samtidigt blivit väldigt engagerade i frågan.

– Vi har fått imponerande resultat på våra uppföljningar, i dag har vi en täckningsgrad på 95 procent. Preparattillverkarna menar att det räcker med 85 procents täckning. Men vi jobbar för att hela stubben ska vara täckt, säger han.

En förändrad marknad

En bidragande orsak till Sydveds kraftsamling mot rotröta kan sammanfattas med en förändrad marknad. Vinteravverkningar har historiskt varit ett säkert kort för att undvika rotröta. Men massa-och pappersbruken kräver sedan årtionden färskt gallringsvirke året om. Ledtiderna är korta och leveranser sker on-demand.

– För oss har lönsamma gallringar varit i fokus sedan 80-talet. Alla granbestånd stubbehandlas i gallring, under den varmare halvan av året, för att inte få in röta och bibehålla hög kvalitet. Om huvuddelen av träden redan är angripna av röta får däremot pergamentbehandlingen vila.

Inte trolla bort rötan

– Det är som att sätta plåster på ett infekterat sår, det blir inte bättre. Om väl smittan sitter i rotsystemet hjälper inte stubbehandling, konstaterar Anders Ehrenström. Behandlingen fungerar bra för att hindrar spridningen av rötsvamparna, men vi kan inte trolla bort rötan som redan fått fäste. Han har länge varit en av förespråkarna för att även stubbehandla tallgallringarna. De senaste åren har forskningsresultaten styrkt den övertygelsen och snart kan det bli standard hos Sydved.

– Allt annat känns fel. I skogsbruket satsar vi på bättre förädlingsmaterial för bättre tillväxt, samtidigt gör rotröteangrepp på tall att man tappar uppemot tio procent i tillväxt. För att inte tala om alla träd som dör. Arbetar vi inte med att bromsa spridningen nu kommer det bli värre senare, så ett engagemang i frågan är nödvändigt.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket