Så maxar du tillväxten

Skogens tillväxt skulle kunna öka väsentligt genom att vi använder rätt plantor på rätt ställe. Det nya verktyget Plantval Optimal gör det möjligt för större skogsägare att fördela tillgängligt frö på bästa sätt över föryngringsarealerna.

Text och foto: ELIN FRIES/BITZER

Dags att planera för föryngring! Många skogsägare vill ha förädlade plantor. De ger högre produktion än traktens träd och är dessutom bättre anpassade för att klara av klimatförändringar. Men för att nå de riktigt höga förädlingsvinsterna gäller det att matcha platsen med optimalt plantmaterial. En uppgift som inte är helt enkel.

– Klimat, breddgrad, sluttning, höjd över havet och lokalklimatiska skillnader spelar in för vilka plantor man bör välja, säger Mats Berlin, förädlingsforskare på Skogforsk.

Därför har Skogforsk sedan tidigare utvecklat ett verktyg, Plantval, som rangordnar vilka plantor som ger bäst förväntad överlevnad och tillväxt i ditt geografiska område. Det bästa plantmaterialet är inte alltid tillgängligt för en planteringslokal eller också är det helt enkelt slut (det är ofta brist på det bästa fröet) – så då får man ta det näst bästa. Eller det tredje bästa.

 

Förädlingsforskaren Mats Berlin i ett sjuårigt försök där granmaterial från förädlingsfronten testas. Traktens plantor som är lika gamla är runt metern lägre. – Nu blir det spännande att jämföra resultatet från samma genotyper i andra klimatzoner för att se hur stor effekten av förädlingen är och hålla koll på eventuella skador, till exempel dubbeltoppar. Foto: Elin Fries/Bitzer.

Premiär för Plantval Optimal 

Fram tills nu har verktyget varit anpassat till mindre skogsägare med enstaka trakter att föryngra. Men det duger knappast för ett företag med flera frökällor och massor av slutavverkningar att plantera.

– Och den ekvationen är inte så enkel att göra, säger Mats Berlin. Det behövs optimeringshjälp, och det är det vi kallar Plantval Optimal.

Verktyget lanserades sommaren 2020, och vändes alltså mot markägare med ett större markinnehav. Frågan som besvaras är: vilka av mina tillgängliga frö-källor ska användas var för att maximera den sammanlagda årliga medeltillväxten?

Förädlingssidan har Mats Berlin och hans förädlingskollegor stenkoll på, men för att skapa optimeringar av det här slaget skapades ett speciellt team där Skogforsks förädlings-och optimeringsforskare gått samman.

– Det här projektet är ett lyckat exempel på när kompetens och erfarenhet från olika program och processer på Skogforsk har kunnat samordnas för att lösa problem av tvärvetenskaplig karaktär för att leverera verktyg som direkt kan hjälpa svenskt skogsbruk. Det kommer att behövas mer av den varan framöver.

Att välja det kraftfullaste plantmaterialet till den bördigaste marken blir nu enklare även på stora markinnehav, säger Mats Berlin, förädlingsforskare på Skogforsk. Foto: Elin Fries/Bitzer.

Maximering av tall

Innan Plantval Optimal släpptes analyserades dess potentiella nytta på skogsföretagets Holmens tallmarker. Resultatet visade att tillväxten kunde öka med nära tio procentenheter genom optimering av de frökällor som fanns så att rätt plantor hamnade på de bästa lokalerna. Det visade sig fördubbla förädlingseffekten från 8,5 till 18,9 procent jämfört med lokalt, oförädlat frö.

– En mycket fin siffra, men den gäller tyvärr bara tall, säger Mats Berlin. Gran är besvärligare. Den blommar senare, oregelbundet och mera sällan än tallen. Förädlat granfrö har det rått stor brist på under flera år – och finns det inget bra frö, då kan vi förstås heller inte optimera planteringarna på samma sätt som för tallen.

Men, konstaterar han, det senaste årens stora kottblomningar på gran har inneburit att tillgången på förädlad gran ser bättre ut än på länge.


”Det är inte så mycket som kan bli fel”

Yvonne Hedman Nordlander, Stora Enso Plantor AB. Foto: Stora Enso.

Under sommaren 2020 släpptes Plantval Optimal som riktar sig mot större skogsägare. Stora Enso har testat verktyget.

På Stora Enso har man väntat på släppet för verktyget – och det första intrycket är gott.

– Testerna av Plantval Optimal fungerar väldigt bra för oss, nästa år blir det skarpt läge då vi planerar att integrera programmet i vårt interna system för odling, sådd, lager och leverans, säger Yvonne Hedman Nordlander, odlings- och förädlingsspecialist för Stora Enso Plantor AB.

Ännu har barnsjukdomarna lyst med sin frånvaro.

– Egentligen är det kanske inte så mycket som kan bli fel. Bara man vet hur listorna man matar in i Plantval Optimal ska se ut så fungerar det. Tidigare styrde vår kunskap och erfarenhet vilket plantmaterial som skulle prioriteras på vilka trakter. Redan nästa år kommer vi kunna säkerställa att Stora Enso enkelt får ut rätt planta på rätt ställe.

Rent konkret innebär det att använda det genetiskt bästa fröet till de marker som är bördigast.

– Det befintliga frölagret kommer fördelas smartare, vilket resulterar i både markvärdesvinst och ökad råvaruproduktion, därtill med bättre kvalitet på slutprodukterna eftersom förädlingen inte bara inriktar sig på ökad tillväxt, utan även på bland annat stamrakhet och bättre grenvinklar för att höja virkeskvaliteten, säger Yvonne Hedman Nordlander.


Artikeln publicerades i Skogforsks tidning VISION 4/2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket