Så ska intäkterna i skogen öka

Foto: Sverker Johansson/Bitzer. Montage: Peter Bergman.

Parallellt med effektiviseringen, riktar Skogforsk strålkastarljuset på lönsamhetens andra del – intäktssidan.

– Om vi lyckas utnyttja variationen hos virkets inre egenskaper bättre finns sannolikt stora värden att hämta för branschen, säger Maria Nordström, biträdande programchef för Värdekedjor.

Text: ELIN FRIES/BITZER

– För tio år sedan var detfrämst fokus på att minska kostnaderna. Sen dess har intresset ökat för att även utveckla intäktssidan. I slutänden är det sista raden som räknas, säger Maria Nordström.

Framförallt handlar intäktsjakten om att bli bättre på att leverera de produkter och sortiment som industrikunden faktiskt vill ha. Redan vid avverkningstillfället avgörs vad stocken ska användas till, framförallt för timmer där stockdimensionerna ofta är anpassade till olika slutprodukter. Att skördarens mätning och aptering fungerar är alltså centralt.

– Men numera har vi verktygen för att bättre producera vad sågverken och andra kunder vill ha och vi blir mer precisa ute i skogen, säger Maria Nordström.

Ökat krav från industrin

För att matcha skogarna mot kundernas önskemål krävs bättre kännedom om trädets inre egenskaper. Att trädens ved- och fiberegenskaper påverkar kvaliteten på skogsindustrins produkter är självklart. Ändå saknas ofta tillräcklig information om råvaran. En typ av egenskapsdeklarering till industrin behövs.

Sågverken skannar stockarna för att bestämma kvaliteten och positionera dem för optimerat sågutbyte. Även massabruken är i ökad utsträckning intresserade av deklarerade råvaruegenskaper för sina leveranser, i form av till exempel densitet och fiberlängder. Skogforsk har arbetat intensivt tillsammans med RISE och ett antal företag för att kombinera modeller för trädegenskaper med ”facit” från sågverkens nya röntgenmätramar.

– För skogsbruket innebär det att de i framtiden bör kunna bli ännu bättre på att matcha sin råvara med slutkundens krav, förklarar Maria Nordström.

Digitalisering ger implementering

Modeller för inre egenskaper har funnits i omkring 20 år, så varför sker implementeringen just nu? Är det något mer än industrins skärpta krav som gjort att intäkterna hamnat mer i fokus?

– Det stora skiftet är digitaliseringen, där det skett en explosion de senaste åren. Det har gett oss helt nya möjlighet att ta fram verktyg baserade på digitala data. Något Skogforsk jobbat mycket med är skördardata på stocknivå, vilket är standard i stora delar av skogsbruket i dag, och hur man kan använda den informationen, säger Maria Nordström.

»Det stora skiftet är digitaliseringen, där det skett en explosion de senaste åren. Det har gett oss helt nya möjligheter att ta fram beslutsstöd. «

Standarder ger möjligheter

En annan nyckelfaktor är användningen av standarder inom skogsbruket.

– På råvarusidan har framförallt standarden StanForD, som Skogforsk och finska Metsäteho utvecklat för kommunikation med skördare, varit viktig. Andra standarder inom skogen är Forestand för skogsregister och papiNet för logistikinformation. Innanför industrins grindar är det fortfarande mindre vanligt med gemensamma datastandarder, men även här pågår diskussioner. Bland annat finns det i dagsläget ingen standard för data från mätramar, säger Maria Nordström.

 


Reporaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2020.

 

 

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet