Så ska intäkterna i skogen öka

Foto: Sverker Johansson/Bitzer. Montage: Peter Bergman.

Parallellt med effektiviseringen, riktar Skogforsk strålkastarljuset på lönsamhetens andra del – intäktssidan.

– Om vi lyckas utnyttja variationen hos virkets inre egenskaper bättre finns sannolikt stora värden att hämta för branschen, säger Maria Nordström, biträdande programchef för Värdekedjor.

Text: ELIN FRIES/BITZER

– För tio år sedan var detfrämst fokus på att minska kostnaderna. Sen dess har intresset ökat för att även utveckla intäktssidan. I slutänden är det sista raden som räknas, säger Maria Nordström.

Framförallt handlar intäktsjakten om att bli bättre på att leverera de produkter och sortiment som industrikunden faktiskt vill ha. Redan vid avverkningstillfället avgörs vad stocken ska användas till, framförallt för timmer där stockdimensionerna ofta är anpassade till olika slutprodukter. Att skördarens mätning och aptering fungerar är alltså centralt.

– Men numera har vi verktygen för att bättre producera vad sågverken och andra kunder vill ha och vi blir mer precisa ute i skogen, säger Maria Nordström.

Ökat krav från industrin

För att matcha skogarna mot kundernas önskemål krävs bättre kännedom om trädets inre egenskaper. Att trädens ved- och fiberegenskaper påverkar kvaliteten på skogsindustrins produkter är självklart. Ändå saknas ofta tillräcklig information om råvaran. En typ av egenskapsdeklarering till industrin behövs.

Sågverken skannar stockarna för att bestämma kvaliteten och positionera dem för optimerat sågutbyte. Även massabruken är i ökad utsträckning intresserade av deklarerade råvaruegenskaper för sina leveranser, i form av till exempel densitet och fiberlängder. Skogforsk har arbetat intensivt tillsammans med RISE och ett antal företag för att kombinera modeller för trädegenskaper med ”facit” från sågverkens nya röntgenmätramar.

– För skogsbruket innebär det att de i framtiden bör kunna bli ännu bättre på att matcha sin råvara med slutkundens krav, förklarar Maria Nordström.

Digitalisering ger implementering

Modeller för inre egenskaper har funnits i omkring 20 år, så varför sker implementeringen just nu? Är det något mer än industrins skärpta krav som gjort att intäkterna hamnat mer i fokus?

– Det stora skiftet är digitaliseringen, där det skett en explosion de senaste åren. Det har gett oss helt nya möjlighet att ta fram verktyg baserade på digitala data. Något Skogforsk jobbat mycket med är skördardata på stocknivå, vilket är standard i stora delar av skogsbruket i dag, och hur man kan använda den informationen, säger Maria Nordström.

»Det stora skiftet är digitaliseringen, där det skett en explosion de senaste åren. Det har gett oss helt nya möjligheter att ta fram beslutsstöd. «

Standarder ger möjligheter

En annan nyckelfaktor är användningen av standarder inom skogsbruket.

– På råvarusidan har framförallt standarden StanForD, som Skogforsk och finska Metsäteho utvecklat för kommunikation med skördare, varit viktig. Andra standarder inom skogen är Forestand för skogsregister och papiNet för logistikinformation. Innanför industrins grindar är det fortfarande mindre vanligt med gemensamma datastandarder, men även här pågår diskussioner. Bland annat finns det i dagsläget ingen standard för data från mätramar, säger Maria Nordström.

 


Reporaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2020.

 

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket