Södras har goda chanser att nå sina nya tillväxtmål, men viltskadorna och klimatförändringarna oroar.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
Om trettio år – år 2050 – ska den årliga tillväxten på Södras medlemmars marker vara 20 procent högre än 2015. För att nå dit har Södra fokuserat på fyra områden: effektiv skogsskötsel, gödsling, skogsträdförädling och skademinskning.
– Samtidigt ska vi inte tappa miljöarbetet, hänsyn till sociala värden och kulturvärden. Vi måste istället vara smartare och mer precisa, säger Södras skogsstrateg Göran Örlander.
Kalkylen förutsätter en fortsatt satsning på forskning och innovation.
– Det är en ovärderlig del av skogsvårdutvecklingen. Vi har bland annat inte tillräckligt bra metoder för föryngringar, det saknas kunskap om främmande trädslag. Därför har vi gjort betydande satsningar från Södras forskningsstiftelse till Skogforsk och flera andra institutioner, säger Göran Örlander.
Göran Örlander, skogsstrateg, Södra.
Effektivare skogsskötsel
Att öka andelen markberedning och plantering samt en mera aktiv skötsel av ungskogarna ger enligt Södras kalkyler ett stort bidrag till att nå tillväxtmålet. Södras markberedningsandelen ligger på cirka 75 procent.
– Med rätt markberedning och plantering kan vi vinna ett par års tillväxt med snabbare etablering. Även röjningen är viktig, säger Göran Örlander.
Röjning sänker väl tillväxten, hur räknar ni där?
– Nej, röjningen ökar som regel tillväxten. Om man inte röjer i tid får man en trädslagssammansättning som inte är optimal och gallringen blir för sent utförd på grund av klenare stammar. Om du planterar gran eller tall och låter bli att röja blir det i södra Sverige nästan alltid ett lövdominerat bestånd. Genom att röja tar man bort de trädslag som ger sämre produktion.
Tillsammans med effektiv skogsskötsel är förädling den åtgärd där Södra tror på högst realiserbar tillväxtökning. En viktig långsiktig del är satsningen på somatisk embryogenes (SE). Tillsammans med Holmen, Sveaskog och Bergvik/Stora Enso med STT (SweTree Technologies) som utförare har projekteringen av Sveriges första pilotanläggning startats.
– Om piloten lyckas och fabriken byggs räknar vi med en plantproduktion på 10–20 miljoner SE-plantor per år. I dag producerar vi 300–400 miljoner plantor i Sveriges plantskolor, säger Göran Örlander.
Majoriteten av Södras medlemmar köper plantor från Södras egna plantskolor. Av de sålda plantorna är 90 procent förädlade.
– När det kommer till mer ovanliga trädslag som hybridasp och poppel är allt förädlat. De plantor som är oförädlade är mestadels barrotsplantor, säger han.
Potentiell tillväxtökning för Södras medlemsmark
Räknar med mindre skador
Intressant nog har Södra kalkylerat med att skadorna minskar under perioden fram till 2050. Men man kan konstatera att det börjat knackigt, med de största granbarkborreangreppen i modern tid.
Dessutom finns i Götaland och Svealand stora arealer grandominerade bestånd på magra marker som ännu inte nått den ålder då den riskerar att få stora obalanser när det gäller vattenförsörjningen. Återkommande torrperioder skulle kunna ge mycket stora förluster under de kommande decennierna.
SLU har i en pågående analys av data från Riksskogstaxeringen också konstaterat att Götalands ungskogar är i sämre skick än man tidigare trott.
Varför tror ni att skadorna kommer minska?
– Skadorna kommer minska om vi får ner beteskadorna, som är den stora posten. Under de senaste tre decennierna har vi haft skyhöga skadenivåer, långt över vad man ska acceptera. Om vi får ner skadenivån från dagens nivåer kan vi även få ut den fulla effekten av skogsträdförädlingen, säger Göran Örlander.
En viktig del i skademinskningsarbetet blir ståndortsanpassning.
– Här är det viktigt att i fortsättningen jobba med tall på tallmarkerna. Vi har tyvärr mestadels dåliga föryngringar på tallmark, där det växer gran, löv och beteskadad tall, konstaterar Göran Örlander.
Goda förutsättningar för hög aktivitet
Medlemmarna är i regel aktiva skogsägare, nära hälften bor i anslutning till fastigheten. Att ägarnas medelålder ökat har inte inneburit mindre engagerade skogsägare – ofta tvärtom berättar Göran Örlander.
– Vi har bland annat ett livsstilsgäng som flyttat ut till föräldragården eller köpt en skogsgård. De är inte så beroende av arbetsinkomsten, är ofta väldigt intresserade av att förvalta gården och har många synpunkter på skogsskötseln, säger han. Fastighetspriserna är höga, något som ger ytterligare incitament för en ekonomisk hållbar skötsel.
3 Utmaningar
Beteskador
Tallandelen i ungskog har minskat drastiskt i Götaland, vilket omöjliggör en ståndortsanpassning. En orsak till detta är det höga betestrycket. De färska betesskadorna ligger enligt Äbin 2019 på 16 procent i genomsnitt, vilket är långt ifrån målet på högst 5 procent.
– Genom att minska skador orsakade av alltför stora viltstammar finns en stor potential att öka produktionen. Att ha kontroll på viltbetet är dessutom viktigt för att kunna realisera potentialen hos förädlat material, säger Göran Örlander.
Klimatförändringar
– Vi allvarligt oroande för utvecklingen av klimatet. Vi har länge varit medvetna om kopplingen mellan längre torrperioder och granbarkborreangrepp. Det kom inte som en överraskning att det händer oss nu. Vi tittar därför på främmande trädslag, samt att anpassa frön av huvudträdslagen för ett varmare klimat, säger Göran Örlander.
De främmande trädslagen med störst potential i Götaland anses vara hybridlärk, sitkagran och douglasgran. Nyligen skördades de första douglasfröna från en fröplantage som Södra anlagt i Gåtebo på Öland. Av lövträden undersöker man främst hybridaspens och poppelns möjligheter.
– Men framförallt handlar det om att jobba med de befintliga trädslagen och tänka på klimatet när man plockar fram material till odling av tall och gran, och de viktigaste lövträdslagen, säger Göran Örlander.
Skogspolitik och ekonomi
Gödsling och näringsåterföring beräknas kunna öka tillväxten med 16 procent i teorin. Men den realiserbara siffran anses vara betydligt lägre: drygt 4 procent.
– Vi kommer inte att kunna realisera den teoretiska tillväxtpotentialen. För att exempelvis kunna öka gödslingen behövs ett förenklat och förtydligat regelverk. Flera av de teoretiska produktionsökningarna bör inte realiseras då de skulle påverka andra samhällsmål på ett icke acceptabelt sätt, säger Göran Örlander.
En annan utmaning är att några av tillväxtsatsningarna helt enkelt kan bli för dyra, menar Göran Örlander.