Så ska medlemmarnas skog växa bättre

– Södras satsning på tillväxt 

Södras har goda chanser att nå sina nya tillväxtmål, men viltskadorna och klimatförändringarna oroar.

 Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.swace.se  

Om trettio år – år 2050 – ska den årliga tillväxten på Södras medlemmars marker vara 20 procent högre än 2015. För att nå dit har Södra fokuserat på fyra områden: effektiv skogsskötsel, gödsling, skogsträdförädling och skademinskning. 

– Samtidigt ska vi inte tappa miljöarbetet, hänsyn till sociala värden och kulturvärden. Vi måste istället vara smartare och mer precisa, säger Södras skogsstrateg Göran Örlander. 

Kalkylen förutsätter en fortsatt satsning på forskning och innovation. 

– Det är en ovärderlig del av skogsvårdutvecklingen. Vi har bland annat inte tillräckligt bra metoder för föryngringar, det saknas kunskap om främmande trädslag. Därför har vi gjort betydande satsningar från Södras forskningsstiftelse till Skogforsk och flera andra institutioner, säger Göran Örlander. 

Effektivare skogsskötsel 

Att öka andelen markberedning och plantering samt en mera aktiv skötsel av ungskogarna ger enligt Södras kalkyler ett stort bidrag till att nå tillväxtmålet. Södras markberedningsandelen ligger på cirka 75 procent. 

–Med rätt markberedning och plantering kan vi vinna ett par års tillväxt med snabbare etablering. Även röjningen är viktig, säger Göran Örlander. 

Röjning sänker väl tillväxten, hur räknar ni där? 

– Nej, röjningen ökar som regel tillväxten. Om man inte röjer i tid får man en trädslagssammansättning som inte är optimal och gallringen blir för sent utförd på grund av klenare stammar. Om du planterar gran eller tall och låter bli att röja blir det i södra Sverige nästan alltid ett lövdominerat bestånd. Genom att röja tar man bort de trädslag som ger sämre produktion. 

Tillsammans med effektiv skogsskötsel är förädling den åtgärd där Södra tror på högst realiserbar tillväxtökning. En viktig långsiktig del är satsningen på somatisk embryogenes (SE). Tillsammans med Holmen, Sveaskog och Bergvik/Stora Enso med STT (SweTree Technologies) som utförare har projekteringen av Sveriges första pilotanläggning startats.

 – Om piloten lyckas och fabriken byggs räknar vi med en plantproduktion på 10–20 miljoner SE-plantor per år. I dag producerar vi 300–400 miljoner plantor i Sveriges plantskolor, säger Göran Örlander. 

Majoriteten av Södras medlemmar köper plantor från Södras egna plantskolor. Av de sålda plantorna är 90 procent förädlade. 

– När det kommer till mer ovanliga trädslag som hybridasp och poppel är allt förädlat. De plantor som är oförädlade är mestadels barrotsplantor, säger han.

 Räknar med mindre skador 

Intressant nog har Södra kalkylerat med att skadorna minskar under perioden fram till 2050. Men man kan konstatera att det börjat knackigt, med de största granbarkborreangreppen i modern tid. Dessutom finns i Götaland och Svealand stora arealer grandominerade bestånd på magra marker som ännu inte nått den ålder då den riskerar att få stora obalanser när det gäller vattenförsörjningen. Återkommande torrperioder skulle kunna ge mycket stora förluster under de kommande decennierna. SLU har i en pågående analys av data från Riksskogstaxeringen också konstaterat att Götalands ungskogar är i sämre skick än man tidigare trott. 

Varför tror ni att skadorna kommer minska?

 – Skadorna kommer minska om vi får ner beteskadorna, som är den stora posten. Under de senaste tre decennierna har vi haft skyhöga skadenivåer, långt över vad man ska acceptera. Om vi får ner skadenivån från dagens nivåer kan vi även få ut den fulla effekten av skogsträdförädlingen, säger Göran Örlander. 

En viktig del i skademinskningsarbetet blir ståndortsanpassning.

 – Här är det viktigt att i fortsättningen jobba med tall på tallmarkerna. Vi har tyvärr mestadels dåliga föryngringar på tallmark, där det växer gran, löv och beteskadad tall, konstaterar Göran Örlander. 

Goda förutsättningar för hög aktivitet 

Medlemmarna är i regel aktiva skogsägare, nära hälften bor i anslutning till fastigheten. Att ägarnas medelålder ökat har inte inneburit mindre engagerade skogsägare – ofta tvärtom berättar Göran Örlander. 

– Vi har bland annat ett livsstilsgäng som flyttat ut till föräldragården eller köpt en skogsgård. De är inte så beroende av arbetsinkomsten, är ofta väldigt intresserade av att förvalta gården och har många synpunkter på skogsskötseln, säger han. Fastighetspriserna är höga, något som ger ytterligare incitament för en ekonomisk hållbar skötsel.  

 3 Utmaningar

 Beteskador 

Tallandelen i ungskog har minskat drastiskt i Götaland, vilket omöjliggör en ståndortsanpassning. En orsak till detta är det höga betestrycket. De färska betesskadorna ligger enligt Äbin 2019 på 16 procent i genomsnitt, vilket är långt ifrån målet på högst 5 procent. 

– Genom att minska skador orsakade av alltför stora viltstammar finns en stor potential att öka produktionen. Att ha kontroll på viltbetet är dessutom viktigt för att kunna realisera potentialen hos förädlat material, säger Göran Örlander.  

Klimatförändringar 

– Vi allvarligt oroande för utvecklingen av klimatet. Vi har länge varit medvetna om kopplingen mellan längre torrperioder och granbarkborreangrepp. Det kom inte som en överraskning att det händer oss nu. Vi tittar därför på främmande trädslag, samt att anpassa frön av huvudträdslagen för ett varmare klimat, säger Göran Örlander. 

De främmande trädslagen med störst potential i Götaland anses vara hybridlärk, sitkagran och douglasgran. Nyligen skördades de första douglasfröna från en fröplantage som Södra anlagt i Gåtebo på Öland. Av lövträden undersöker man främst hybridaspens och poppelns möjligheter. 

– Men framförallt handlar det om att jobba med de befintliga trädslagen och tänka på klimatet när man plockar fram material till odling av tall och gran, och de viktigaste lövträdslagen, säger Göran Örlander. 

 Skogspolitik och ekonomi 

Gödsling och näringsåterföring beräknas kunna öka tillväxten med 16 procent i teorin. Men den realiserbara siffran anses vara betydligt lägre: drygt 4 procent. 

– Vi kommer inte att kunna realisera den teoretiska tillväxtpotentialen. För att exempelvis kunna öka gödslingen behövs ett förenklat och förtydligat regelverk. Flera av de teoretiska produktionsökningarna bör inte realiseras då de skulle påverka andra samhällsmål på ett icke acceptabelt sätt, säger Göran Örlander.

 En annan utmaning är att några av tillväxtsatsningarna helt enkelt kan bli för dyra, menar Göran Örlander.  

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket