FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER

Så ska skogen bli lönsammare – enligt Skogforsks intressenter

Vision fortsätter fråga Skogforsks intressenter om deras recept för att vända skogens negativa lönsamhetstrend för ägare och brukare. I förra numret medverkade Holmen, BillerudKorsnäs och Skogssällskapet. I det här numret medverkar två skogsägarföreningar.

1. Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

2. Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

3. Kan skogsbruket organisera sig effektivare än idag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?


 

FOTO: SÖDRA SKOG

Olof Hansson affärsområdeschef, Södra Skog

” Förädlingsvärdet kommer höjas om Södra finns längre fram i värdekedjan. Därför arbetar vi långsiktigt med att bland annat utveckla byggsystem, produktion av biometanol och andra fordonsbränslen samt kemikalier för andra ändamål.”

1. Vi tror att det finns stora möjligheter att fortsätta öka familjeskogsbrukarens lönsamhet. Vi jobbar hårt med att både höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna. Förädlingsvärdet kommer höjas om Södra finns längre fram i värdekedjan. Därför arbetar vi långsiktigt med att bland annat utveckla byggsystem, produktion av biometanol och andra fordonsbränslen samt kemikalier för andra ändamål. Denna utveckling bidrar också till att vi tar tillvara en ännu större del av trädet, vilket ökar värdet på råvaran. Det finns också stora möjligheter med stärkta och digitala informationskedjor. Med mer information om skogen före avverkning, finns potentialen att bättre veta vilka produkter som faller ut. Det möjliggör högre intäkt för skogsägaren med förbättrad lönsamhet för industrin. Genom att utveckla ett mer datadrivet skogsbruk finns även möjligheterna att prissätta fler parametrar och då kommer den verkliga kostnaden att synliggöras, vilket ger bättre förutsättningar för att förbättra vårt arbete.

2. Vi ser positivt på utvecklingen framåt. Många globala trender tyder på att vi kommer att ha en omfattande efterfrågan på skogsprodukter. Den globala befolkningsökningen, utfasningen av fossila produkter och det ökade användandet av skogliga produkter kommer alla att leda till höga råvarupriser, vilket gynnar våra medlemmar, som både är råvaruleverantör och industriägare i Södra

3. Ja, det kan vi. Södra har gjort en stor förflyttning av gränssnittet genom att förse utförarna med bättre verktyg, men vi kan fortfarande bli bättre. I dag har vi stärkt arbetet med att ta emot instruktioner och att möjliggöra planering med hjälp av digitala kartor. Det finns potential att förbättra underlaget till efterkommande åtgärder, vilket successivt kommer att ge en uppbyggnad av kunskap som stärker både kvalitet och produktion.


 

FOTO: NORRA SKOG

Nils Broman skogschef, Norra Skog

” För bättre lönsamhet skulle vi behöva bli mer högproducerande oavsett väder och bärighet.”

1. Kostnads- och lönsamhetstrenden för skogsbruket och skogsägaren är givetvis helt centralt för Norra Skog, men just nu är trenden inte positiv. Det finns faktorer som är utanför vår kontroll, exempelvis stormar, som försvårat drivningen. Om vi istället ser på faktorer som vi kan påverka, så ser vi en stor potential i satsning på utbildning och färdighetsträning. Den enskilda maskinförarens och medarbetarens förmåga att nyttja befintlig teknik och att ta till sig ny teknik och metodik varierar mycket. De färdigheterna är också en förutsättning för ett effektivt nyttjande av digitalisering, beslutsstöd och delautomation i såväl planering som maskinarbete. Några konkreta exempel på det är bättre IT-baserade beslutsstöd för skogsmaskinförarna för att höja produktiviteten och snabbare introducera nya skogsmaskinförare. Underväxtröjning i större utsträckning och med bättre framförhållning. Bättre maskinplanering och effektivare förädling och nyttjande av det rotstående lagret, skapar bättre förutsättningar för ”rätt maskin på rätt plats” med högre grad av samordning och lägre flyttkostnader. För bättre lönsamhet skulle vi behöva bli mer högproducerande oavsett väder och bärighet. Helt enkelt utnyttja alla årstider på ett bättre sätt. Förhoppningsvis får vi se ett tekniksprång som underlättar det. Om vi istället ser på vardagsrationaliseringar är vår nya satsning på Vägbyrån ett exempel där vi lyfter vägaffären och skogsbilvägens betydelse för ett värdeskapande skogsbruk. Genom bättre vägplanering, mer samverkan mellan skogsägare och bättre framförhållning vid projektering, rustning och nybyggnation kan vi skapa större nytta och kostnadseffektivitet genom kortare skotningsvägar och ett bättre virkesflöde som görs tillgängligt under större del av året.

2. Det förutsätter vi. På Norra Skog har vi börjat jobba aktivt med 3T- skogsbruk, och här lägger vi grunden för lönsamhet i produktionsskogsbruket. 3 T står för rätt trädslag, rätt tidpunkt och rätt täthet. Våra beräkningar visar på en potential att lyfta avkastningen med 200–300 kr/ha och år i driftsnetto för våra medlemmar, samtidigt som de klimatrelaterade riskerna minskar. Medlemmar har också möjlighet att beställa tillväxthöjande åtgärder som till exempel skogsgödsling och dikesrensning – det ökar arealavkastningen ytterligare.

3. Jo, med en bättre drivningsplanering med stöd av tillgängliga yttäckande kartdata skapar vi förutsättningar för högre produktivitet, både vid traktplanering och i produktionen. Genom att specialister utför en större del av traktplaneringen kan vi skapa jämnare kvalitet på traktdirektiven – det underlättar för entreprenörerna. Mer optimal maskinplanering är också en sak som skapar förutsättningar för ”rätt maskin på rätt plats” med högre grad av samordning och lägre flyttkostnader.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket