Vision fortsätter fråga Skogforsks intressenter om deras recept för att vända skogens negativa lönsamhetstrend för ägare och brukare. I förra numret medverkade Holmen, BillerudKorsnäs och Skogssällskapet. I det här numret medverkar två skogsägarföreningar.
1. Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?
2. Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?
3. Kan skogsbruket organisera sig effektivare än idag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?
Olof Hansson affärsområdeschef, Södra Skog
” Förädlingsvärdet kommer höjas om Södra finns längre fram i värdekedjan. Därför arbetar vi långsiktigt med att bland annat utveckla byggsystem, produktion av biometanol och andra fordonsbränslen samt kemikalier för andra ändamål.”
1. Vi tror att det finns stora möjligheter att fortsätta öka familjeskogsbrukarens lönsamhet. Vi jobbar hårt med att både höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna. Förädlingsvärdet kommer höjas om Södra finns längre fram i värdekedjan. Därför arbetar vi långsiktigt med att bland annat utveckla byggsystem, produktion av biometanol och andra fordonsbränslen samt kemikalier för andra ändamål. Denna utveckling bidrar också till att vi tar tillvara en ännu större del av trädet, vilket ökar värdet på råvaran. Det finns också stora möjligheter med stärkta och digitala informationskedjor. Med mer information om skogen före avverkning, finns potentialen att bättre veta vilka produkter som faller ut. Det möjliggör högre intäkt för skogsägaren med förbättrad lönsamhet för industrin. Genom att utveckla ett mer datadrivet skogsbruk finns även möjligheterna att prissätta fler parametrar och då kommer den verkliga kostnaden att synliggöras, vilket ger bättre förutsättningar för att förbättra vårt arbete.
2. Vi ser positivt på utvecklingen framåt. Många globala trender tyder på att vi kommer att ha en omfattande efterfrågan på skogsprodukter. Den globala befolkningsökningen, utfasningen av fossila produkter och det ökade användandet av skogliga produkter kommer alla att leda till höga råvarupriser, vilket gynnar våra medlemmar, som både är råvaruleverantör och industriägare i Södra
3. Ja, det kan vi. Södra har gjort en stor förflyttning av gränssnittet genom att förse utförarna med bättre verktyg, men vi kan fortfarande bli bättre. I dag har vi stärkt arbetet med att ta emot instruktioner och att möjliggöra planering med hjälp av digitala kartor. Det finns potential att förbättra underlaget till efterkommande åtgärder, vilket successivt kommer att ge en uppbyggnad av kunskap som stärker både kvalitet och produktion.
Nils Broman skogschef, Norra Skog
” För bättre lönsamhet skulle vi behöva bli mer högproducerande oavsett väder och bärighet.”
1. Kostnads- och lönsamhetstrenden för skogsbruket och skogsägaren är givetvis helt centralt för Norra Skog, men just nu är trenden inte positiv. Det finns faktorer som är utanför vår kontroll, exempelvis stormar, som försvårat drivningen. Om vi istället ser på faktorer som vi kan påverka, så ser vi en stor potential i satsning på utbildning och färdighetsträning. Den enskilda maskinförarens och medarbetarens förmåga att nyttja befintlig teknik och att ta till sig ny teknik och metodik varierar mycket. De färdigheterna är också en förutsättning för ett effektivt nyttjande av digitalisering, beslutsstöd och delautomation i såväl planering som maskinarbete. Några konkreta exempel på det är bättre IT-baserade beslutsstöd för skogsmaskinförarna för att höja produktiviteten och snabbare introducera nya skogsmaskinförare. Underväxtröjning i större utsträckning och med bättre framförhållning. Bättre maskinplanering och effektivare förädling och nyttjande av det rotstående lagret, skapar bättre förutsättningar för ”rätt maskin på rätt plats” med högre grad av samordning och lägre flyttkostnader. För bättre lönsamhet skulle vi behöva bli mer högproducerande oavsett väder och bärighet. Helt enkelt utnyttja alla årstider på ett bättre sätt. Förhoppningsvis får vi se ett tekniksprång som underlättar det. Om vi istället ser på vardagsrationaliseringar är vår nya satsning på Vägbyrån ett exempel där vi lyfter vägaffären och skogsbilvägens betydelse för ett värdeskapande skogsbruk. Genom bättre vägplanering, mer samverkan mellan skogsägare och bättre framförhållning vid projektering, rustning och nybyggnation kan vi skapa större nytta och kostnadseffektivitet genom kortare skotningsvägar och ett bättre virkesflöde som görs tillgängligt under större del av året.
2. Det förutsätter vi. På Norra Skog har vi börjat jobba aktivt med 3T- skogsbruk, och här lägger vi grunden för lönsamhet i produktionsskogsbruket. 3 T står för rätt trädslag, rätt tidpunkt och rätt täthet. Våra beräkningar visar på en potential att lyfta avkastningen med 200–300 kr/ha och år i driftsnetto för våra medlemmar, samtidigt som de klimatrelaterade riskerna minskar. Medlemmar har också möjlighet att beställa tillväxthöjande åtgärder som till exempel skogsgödsling och dikesrensning – det ökar arealavkastningen ytterligare.
3. Jo, med en bättre drivningsplanering med stöd av tillgängliga yttäckande kartdata skapar vi förutsättningar för högre produktivitet, både vid traktplanering och i produktionen. Genom att specialister utför en större del av traktplaneringen kan vi skapa jämnare kvalitet på traktdirektiven – det underlättar för entreprenörerna. Mer optimal maskinplanering är också en sak som skapar förutsättningar för ”rätt maskin på rätt plats” med högre grad av samordning och lägre flyttkostnader.