Så ska skogen bli lönsammare

Liksom förra året har vision frågat Skogforsks intressenter om deras recept för att vända skogens negativa lönsamhetstrend för ägare och brukare. Här är årets första tre enkätsvar – vi återkommer i nästa nummer med representanter för skogsägarföreningarna.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 50,0 miljoner m3fub, motsvarande två tredjedelar av nettoavverkningen i Sverige 2020. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.

1. Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

2. Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

3. Kan skogsbruket organisera sig effektivare än idag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?

”En bra strategi för att klara både klimat och lönsamhet är att sköta sin skog så att den är vital och har hög tillväxt med fokus på timmer för byggprodukter.”

1. Effekterna av det förändrade klimatet, med risk för ökade skogsskador och svårare drivningsförhållanden, ställer allt högre krav på oss att vidta rätt åtgärder. För skadorna sänker värdet på skogen och ökar kostnaderna för att tillvarata virket.

Skogsbrukets digitalisering är nödvändig och jag tror starkt på en utveckling mot ett precisionsskogsbruk, där åtgärder anpassas till varje områdes speciella förutsättningar. Att alltid välja rätt beslut och sedan också klara av att utföra dem precis som planerat är en av våra stora utmaningar. Men digitaliseringen ger oss möjligheter.

Smarta beslutsstöd som kan kombinera stora mängder information växer snabbt fram och graden av automation i skogsbruket ökar. Vi ser det redan komma på skogsvårdssidan, men också genom att drivningsarbetet delautomatiseras. Artificiell intelligens tränar skogsmaskinerna att jobba mer energieffektivt och snabbare med mindre belastning på operatören. Här drar vi nytta av teknikutveckling som sker i andra branscher. Och trä som ersättare av fossila alternativ kommer att växa. Det driver på utvecklingen av exempelvis framtidens förädlade byggmaterial från skogen.

2. En viktig aspekt för skogsägarens lönsamhet är att skogen faktiskt kan brukas. När målkonflikter uppstår och en allt mindre del av skogsmarken används för att producera klimatsmarta produkter krymper utrymmet för ekonomisk lönsamhet i skogsbruket.

För att vilja och våga investera i återväxt och tillväxt i sin skog behöver skogsägaren tydliga och långsiktiga spelregler. Om vi ska ha en chans att klara vår tids största utmaning att dämpa klimatförändringen behöver vi bruka mer skog – inte mindre.

En bra strategi för att klara både klimat och lönsamhet är att sköta sin skog så att den är vital och har hög tillväxt, med fokus på timmer för byggprodukter. Det ger goda förutsättningar för lönsamhet på en framtida marknad, där alla material kommer att få bära sina klimatkostnader.

3. Även här finns det möjligheter till utveckling. Man kan bara se sig omkring i andra branscher och konstatera att nya tjänsteleverantörer har förändrat förutsättningarna helt. Taxi och hotellbranschen är två exempel på det. Det finns sannolikt stora logistikvinster att göra om uppdragen i högre grad kan samordnas mellan olika uppdragsgivare och bli större.

Mekaniserad plantering är ett exempel på hur gränssnitt kan tas bort och där samma aktör kan utföra alla arbetsmoment i en process, från plantskolan till att plantan sitter i marken. God planering och bättre framförhållning i uppdragen är något vi jobbar hårt med att förbättra – vi vet att det har stor påverkan på entreprenörers möjligheter att skapa lönsamhet i sin verksamhet. I slutändan påverkar det också skogsägarens lönsamhet positivt.

”Kraven på kvalitet och hänsyn ökar. Skogsägare och allmänhet har – med all rätt – höga förväntningar som ska infrias, och med det följer ökade kostnader.”

1. Ökad digitalisering och dess effekt på både vardagsrationalisering och några större tekniksprång nu och då är viktiga. Och förhoppningsvis kanske vi även får se några tekniksprång inom maskinsidan? Men samtidigt ökar kraven på kvalitet och hänsyn i utförda åtgärder. Skogsägare och allmänhet har – med all rätt – höga förväntningar som ska infrias, och med det följer ökade kostnader.

Även klimatförändringarna skapar utmaningar att kunna sänka kostnaderna, eftersom mer varierande väder leder till kostsamma pareringar.

2. Oj, svårt att svara på i dessa tider, men det hoppas jag! Vi är nu inne i en period där nordiskt skogsbruk är i centrum för EU:s miljö- och klimatpolitik. Även i den nationella debatten i Sverige är skogsfrågorna aktuella. Just nu finns flera initiativ (LULUCF, taxonomin, Skogsstrategin med mera) som skulle kunna påverka svenska skogsägare negativt.

Jag är oroad över utvecklingen men samtidigt trygg med att vårt skogsbruk är hållbart, vi har en råvara som är både förnyelsebar och återvinningsbar. Vi kommer att hitta många nya miljövänliga, klimatsmarta och innovativa produkter i framtiden som kommer sätta värde på skogens råvaror.

3. Oberoende av hur en organisation ser ut så finns det alltid gränssnitt mellan avdelningar och personer eller uppdragsgivare och utförare. Det finns i dag enormt med information tillgängligt och det ställs höga krav på skogsbruksåtgärdens kvalitet. Ett viktigt moment för att vara effektiva inom skogsbruket är att sortera fram rätt och relevant information, paketera den på ett pedagogiskt och tydligt sätt för utföraren och skapa bästa förutsättningar för ett bra resultat. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar och fler som är nya på arbetet ställer dessutom ökade krav på tydlighet.

”Digitaliseringen har inneburit ett lyft, men här finns fortfarande några lågt hängande frukter.”

1. Lönsamheten för skogsägarna är till stor del kopplat till tillgång och efterfrågan av de produkter som levereras från skogen. Efterfrågan kommer med stor sannolikhet att öka för en cirkulär råvara som skogsprodukter när andra fossilbaserade råvaror behöver fasas ut. Det som kan riskera begränsa tillgången på råvara är om vi får stora förändringar i skogspolitiken som begränsar möjligheterna till ett aktivt skogsbruk.

Digitaliseringen skapar möjligheter för skogsägarna att simulera olika alternativ för skogsinnehavet men även att hitta nätverk och avsättning kring nya produkter från skogen. Fördelar kan vara att man kan bygga en bredare lönsamhetsbas på sin fastighet.

2. Intäkterna kan ofta öka inom flera olika områden inom skogsägandet. Förutom det självklara med att konkurrensutsätta virkesavsättningen med flera köpare går det även att se över möjligheterna med arrenden, upplevelser och rekreationsvärden. Sedan går det såklart att påverka lönsamheten mycket genom att öka tillväxten på fastigheten. Genom att plantera förädlade plantor, vara aktiv i skogsskötseln och bruka fastighetens alla bestånd.

Var anser du att den största rationaliseringspotentialen ligger? Digitaliseringen har inneburit ett stort lyft men här finns fortfarande några lågt hängande frukter. Att använda den data man samlar in i dag och till exempel skapa simuleringsmodeller för att kunna odla robustare skogar för framtiden som bättre klarar av ett framtida klimat har en stor effektiviseringspotential. Att ta nästa kliv i en automatisering av avverkningar, men även plantering på sikt, är andra spännande områden som ställer höga krav på bra indata.