Så ska skogen bli lönsammare

Liksom förra året har vision frågat Skogforsks intressenter om deras recept för att vända skogens negativa lönsamhetstrend för ägare och brukare. Här är årets första tre enkätsvar – vi återkommer i nästa nummer med representanter för skogsägarföreningarna.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 50,0 miljoner m3fub, motsvarande två tredjedelar av nettoavverkningen i Sverige 2020. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.

1. Hur ser ni på trenden? Vad kan höja förädlingsvärdet och sänka kostnaderna framöver?

2. Kan skogsägarna räkna med bättre skogsbruksresultat framöver och vad skulle i så fall kunna driva en sådan utveckling?

3. Kan skogsbruket organisera sig effektivare än idag, med avseende på var gränssnittet går mellan beställare och utförare?

Jan Åhlund
skogsbrukschef Holmen Skog AB

”En bra strategi för att klara både klimat och lönsamhet är att sköta sin skog så att den är vital och har hög tillväxt med fokus på timmer för byggprodukter.”

1. Effekterna av det förändrade klimatet, med risk för ökade skogsskador och svårare drivningsförhållanden, ställer allt högre krav på oss att vidta rätt åtgärder. För skadorna sänker värdet på skogen och ökar kostnaderna för att tillvarata virket.

Skogsbrukets digitalisering är nödvändig och jag tror starkt på en utveckling mot ett precisionsskogsbruk, där åtgärder anpassas till varje områdes speciella förutsättningar. Att alltid välja rätt beslut och sedan också klara av att utföra dem precis som planerat är en av våra stora utmaningar. Men digitaliseringen ger oss möjligheter.

Smarta beslutsstöd som kan kombinera stora mängder information växer snabbt fram och graden av automation i skogsbruket ökar. Vi ser det redan komma på skogsvårdssidan, men också genom att drivningsarbetet delautomatiseras. Artificiell intelligens tränar skogsmaskinerna att jobba mer energieffektivt och snabbare med mindre belastning på operatören. Här drar vi nytta av teknikutveckling som sker i andra branscher. Och trä som ersättare av fossila alternativ kommer att växa. Det driver på utvecklingen av exempelvis framtidens förädlade byggmaterial från skogen.

2. En viktig aspekt för skogsägarens lönsamhet är att skogen faktiskt kan brukas. När målkonflikter uppstår och en allt mindre del av skogsmarken används för att producera klimatsmarta produkter krymper utrymmet för ekonomisk lönsamhet i skogsbruket.

För att vilja och våga investera i återväxt och tillväxt i sin skog behöver skogsägaren tydliga och långsiktiga spelregler. Om vi ska ha en chans att klara vår tids största utmaning att dämpa klimatförändringen behöver vi bruka mer skog – inte mindre.

En bra strategi för att klara både klimat och lönsamhet är att sköta sin skog så att den är vital och har hög tillväxt, med fokus på timmer för byggprodukter. Det ger goda förutsättningar för lönsamhet på en framtida marknad, där alla material kommer att få bära sina klimatkostnader.

3. Även här finns det möjligheter till utveckling. Man kan bara se sig omkring i andra branscher och konstatera att nya tjänsteleverantörer har förändrat förutsättningarna helt. Taxi och hotellbranschen är två exempel på det. Det finns sannolikt stora logistikvinster att göra om uppdragen i högre grad kan samordnas mellan olika uppdragsgivare och bli större.

Mekaniserad plantering är ett exempel på hur gränssnitt kan tas bort och där samma aktör kan utföra alla arbetsmoment i en process, från plantskolan till att plantan sitter i marken. God planering och bättre framförhållning i uppdragen är något vi jobbar hårt med att förbättra – vi vet att det har stor påverkan på entreprenörers möjligheter att skapa lönsamhet i sin verksamhet. I slutändan påverkar det också skogsägarens lönsamhet positivt.


 

Per Funkquist
hållbarhets- och kommunikationschef BillerudKorsnäs Skog AB

”Kraven på kvalitet och hänsyn ökar. Skogsägare och allmänhet har – med all rätt – höga förväntningar som ska infrias, och med det följer ökade kostnader.”

1. Ökad digitalisering och dess effekt på både vardagsrationalisering och några större tekniksprång nu och då är viktiga. Och förhoppningsvis kanske vi även får se några tekniksprång inom maskinsidan? Men samtidigt ökar kraven på kvalitet och hänsyn i utförda åtgärder. Skogsägare och allmänhet har – med all rätt – höga förväntningar som ska infrias, och med det följer ökade kostnader.

Även klimatförändringarna skapar utmaningar att kunna sänka kostnaderna, eftersom mer varierande väder leder till kostsamma pareringar.

2. Oj, svårt att svara på i dessa tider, men det hoppas jag! Vi är nu inne i en period där nordiskt skogsbruk är i centrum för EU:s miljö- och klimatpolitik. Även i den nationella debatten i Sverige är skogsfrågorna aktuella. Just nu finns flera initiativ (LULUCF, taxonomin, Skogsstrategin med mera) som skulle kunna påverka svenska skogsägare negativt.

Jag är oroad över utvecklingen men samtidigt trygg med att vårt skogsbruk är hållbart, vi har en råvara som är både förnyelsebar och återvinningsbar. Vi kommer att hitta många nya miljövänliga, klimatsmarta och innovativa produkter i framtiden som kommer sätta värde på skogens råvaror.

3. Oberoende av hur en organisation ser ut så finns det alltid gränssnitt mellan avdelningar och personer eller uppdragsgivare och utförare. Det finns i dag enormt med information tillgängligt och det ställs höga krav på skogsbruksåtgärdens kvalitet. Ett viktigt moment för att vara effektiva inom skogsbruket är att sortera fram rätt och relevant information, paketera den på ett pedagogiskt och tydligt sätt för utföraren och skapa bästa förutsättningar för ett bra resultat. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar och fler som är nya på arbetet ställer dessutom ökade krav på tydlighet.


 

Calle Nordqvist
vd Skogssällskapet AB

”Digitaliseringen har inneburit ett lyft, men här finns fortfarande några lågt hängande frukter.”

1. Lönsamheten för skogsägarna är till stor del kopplat till tillgång och efterfrågan av de produkter som levereras från skogen. Efterfrågan kommer med stor sannolikhet att öka för en cirkulär råvara som skogsprodukter när andra fossilbaserade råvaror behöver fasas ut. Det som kan riskera begränsa tillgången på råvara är om vi får stora förändringar i skogspolitiken som begränsar möjligheterna till ett aktivt skogsbruk.

Digitaliseringen skapar möjligheter för skogsägarna att simulera olika alternativ för skogsinnehavet men även att hitta nätverk och avsättning kring nya produkter från skogen. Fördelar kan vara att man kan bygga en bredare lönsamhetsbas på sin fastighet.

2. Intäkterna kan ofta öka inom flera olika områden inom skogsägandet. Förutom det självklara med att konkurrensutsätta virkesavsättningen med flera köpare går det även att se över möjligheterna med arrenden, upplevelser och rekreationsvärden. Sedan går det såklart att påverka lönsamheten mycket genom att öka tillväxten på fastigheten. Genom att plantera förädlade plantor, vara aktiv i skogsskötseln och bruka fastighetens alla bestånd.

Var anser du att den största rationaliseringspotentialen ligger? Digitaliseringen har inneburit ett stort lyft men här finns fortfarande några lågt hängande frukter. Att använda den data man samlar in i dag och till exempel skapa simuleringsmodeller för att kunna odla robustare skogar för framtiden som bättre klarar av ett framtida klimat har en stor effektiviseringspotential. Att ta nästa kliv i en automatisering av avverkningar, men även plantering på sikt, är andra spännande områden som ställer höga krav på bra indata.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket