Tillsammans med Magnus Thor, FoI-chef på Skogforsk, spanar vi in scenarierna vi såg framför oss – och hur det faktiskt blev.
För drygt 20 år sedan, 1997, kom Skogforsk ut med rapporten: ”Framtider i skogen”. Den innehöll olika scenarier för den svenska skogsnäringen 2020. Inom ett antal områden producerades ett scenario och ett mot-scenario, inte nödvändigtvis troliga men möjliga. Vi tittar närmare på sex av dem och hur det ser ut idag,
Magnus Thor
Text: MAJA-STINA SKARSTEDT | Illustrationer: ISTOCK
1. ”Skogsproduktionen fördubblas med nya odlingssystem”
Scenario: Nu kommer nyutvecklade trädslag med kortare omloppstid för olika ändamål, förökade ur celler och odlade tillsammans med kvävefixerare i 15 år på marginell jordbruksmark och på skogsmark.
Små och stora markägare behåller fortfarande värdet för skogsmarken, men de stora har köpt upp varandra och har egna forskningslaboratorier.
Här fanns också ett motscenario: Skogsbruket producerar få, men exklusiva naturprodukter så att naturkänslan inte skadas. Landsbygden är bebodd av nya markägare, många inflyttade eller tillresta från kontinenten som uppskattar tystnad, gnistrande morgnar och naturlig livsrytm.
2020: – Produktionen har ökat, men, absolut inte fördubblats. Det finns tydliga inslag i debatten av att skogen ska räcka till allt. Utmaningen idag är därför att hålla så hög kvalitet som möjligt i all produktion – både av biomassa och naturvärden samt i försörjningssystemen, säger Magnus Thor.
2. ”Fick-TV minskar behov av tryckpapper”
Scenario: Orörd natur är en global brist-vara och man spår att ”fick-TV” radikalt har minskat behovet av tryckpapper”. Elektroniska medier har utvecklats kraftigt och ”utvecklingen av bladtunna, portabla bildskärmar med visuell papperskvalitet” är här. Dagstidningar utges allt mindre i västvärlden. IT-samhället distribuerar information på ett billigare och mer effektivt sätt än via papper, “men omfattar främst en elit inom samhället”.
2020: – Här var man framsynt och såg ”fick-TV” framför sig, även om vi då inte var i närheten av dagens smarta telefoner. Att tekniken bara används av en elit stämmer ju inte alls, men svårt att veta då tekniken på 90-talet var väldigt dyr, säger Magnus Thor.
3. ”En mer koncentrerad skogsindustri”
Scenario: Många skogsindustrier är nedlagda. I Sverige reduceras massa- och pappersindustrierna till 10-15 enheter med en genomsnittlig produktion på 0,5-1 miljoner ton år 2020. Övriga enheter fasas ut eller stagnerar som medelstora eller små nischaktörer.
2020: – Ja, de stora industrierna är mycket större nu, så här var man rätt ute. Produktionen i de större anläggningarna ligger runt de siffror man spådde, säger Magnus Thor.
4. ”Nya värderingar av arbete och anställning” och: ”Skogsbruket ökar sin attraktionskraft”
Scenario: På arbetsmarknaden råder snarare brist än överskott på arbetskraft. En stor del av den mer kvalificerade arbetskraften har stor rörlighet, även över nationsgränser och känner mycket liten lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företagen har i sin tur inget långsiktigt sysselsättningsansvar utan baserar sin verksamhet i hög grad på temporär, kontraktsanställd personal. Konkurrenskraftiga löner och andra anställningsförmåner bidrar till att öka attraktionskraften.
2020: – Man har prickat ganska väl vad gäller ett antal faktorer på arbetsmarknaden. Men skogsbruket har nog inte så hög attraktionskraft som man såg framför sig i detta scenario, säger Magnus Thor. Branschen har istället stora utmaningar i den hårda konkurrensen om talang och arbetskraft.
5. ”Enhetsmaskinen är här”
Scenario: Ett resultat av teknikutvecklingen är “enhetsmaskinen” som istället för tre maskiner – skördare, skotare och lastbil – utför alla moment vid avverkning och transport av virke. Gående maskiner, svävare och luftskepp tar sig fram mer eller mindre oberoende av terräng och utan att vålla några större markskador. ”Svävare och luftskepp transporterar dessutom virket utan omlastning hela vägen från stubbe till industri”.
2020: – Här lyckades man tänka utanför boxen, men denna enhetsmaskin eller utveckling finns inte, vi är ju kvar i tvåmaskinssystemet med skördare och skotare. Vi har ändå slimmat och trimmat verksamheterna, men det tack vare mer IT än vad man kunde tro, säger Magnus Thor. Och drönare för viss transport finns kanske runt hörnet?
Så trodde vi om framtiden
2020 kändes så fasligt långt bort. Men nu är vi där. Mycket trodde vi om framtiden – men allt slog inte in. Se tre förväntningar på 2020 som omvärlden hade.
1. Aporna fixar biffen – och bilen!
En apa i hemmet som städar och fixar i trädgården – låter det sannolikt 2020? 1967 trodde man det, i en artikel från The Futurist. Tanken var att man genom avel skulle få fram intelligenta djurarter, exempelvis apor, som skulle fungera som manuell arbetskraft och som våra chaufförer.
2. Läkarhjälp i en diagnostiseringsstol
Sätt dig i en specialstol hos läkaren för en medicinsk undersökning i en eller två minuter – därefter har du en fullständig hälsorapport. Möjligt? Nä, men 1968 trodde science fiction-författaren James R. Berry det om framtiden. Han prickade faktiskt in en del andra rätt (som e-handel, bärbara datorer och rymdturism), men någon supersnabb väg till vård har vi ännu inte.
3. Flygplan med känslor
Tänk dig att sitta i ett plan som är mer skrajset än vad du är för att störta så att det gör allt för att hålla sig i luften. Framtidsforskaren Ian Pearson såg det som möjligt 2006 när han såg AI och robotar som en del av våra vardagsliv. Tanken bakom planen var möjligheten att skapa en dator med medvetande före 2020.
