Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Tillsammans med Magnus Thor, FoI-chef på Skogforsk, spanar vi in scenarierna vi såg framför oss – och hur det faktiskt blev.
För drygt 20 år sedan, 1997, kom Skogforsk ut med rapporten: ”Framtider i skogen”. Den innehöll olika scenarier för den svenska skogsnäringen 2020. Inom ett antal områden producerades ett scenario och ett mot-scenario, inte nödvändigtvis troliga men möjliga. Vi tittar närmare på sex av dem och hur det ser ut idag,

Magnus Thor

Text: MAJA-STINA SKARSTEDT | Illustrationer: ISTOCK

1. ”Skogsproduktionen fördubblas med nya odlingssystem”

En extremt högteknologisk framtid med bulkproduktion? eller en framtid med produktion av få men, exklusiva naturprodukter? ja, kanske kan man säga att lite av bägge framtidsscenarion slog in då dagens skogar förväntas räcka till nästan allt.

Scenario: Nu kommer nyutvecklade trädslag med kortare omloppstid för olika ändamål, förökade ur celler och odlade tillsammans med kvävefixerare i 15 år på marginell jordbruksmark och på skogsmark.

Små och stora markägare behåller fortfarande värdet för skogsmarken, men de stora har köpt upp varandra och har egna forskningslaboratorier.

Här fanns också ett motscenario: Skogsbruket producerar få, men exklusiva naturprodukter så att naturkänslan inte skadas. Landsbygden är bebodd av nya markägare, många inflyttade eller tillresta från kontinenten som uppskattar tystnad, gnistrande morgnar och naturlig livsrytm.

2020: – Produktionen har ökat, men, absolut inte fördubblats. Det finns tydliga inslag i debatten av att skogen ska räcka till allt. Utmaningen idag är därför att hålla så hög kvalitet som möjligt i all produktion – både av biomassa och naturvärden samt i försörjningssystemen, säger Magnus Thor.

2. ”Fick-TV minskar behov av tryckpapper”

Ja! Här träffade framtidsscenarier rätt, men fick-TV:n är tillgänglig för alla – inte bara för eliten.

Scenario: Orörd natur är en global brist-vara och man spår att ”fick-TV” radikalt har minskat behovet av tryckpapper”. Elektroniska medier har utvecklats kraftigt och ”utvecklingen av bladtunna, portabla bildskärmar med visuell papperskvalitet” är här. Dagstidningar utges allt mindre i västvärlden. IT-samhället distribuerar information på ett billigare och mer effektivt sätt än via papper, “men omfattar främst en elit inom samhället”.

2020: – Här var man framsynt och såg ”fick-TV” framför sig, även om vi då inte var i närheten av dagens smarta telefoner. Att tekniken bara används av en elit stämmer ju inte alls, men svårt att veta då tekniken på 90-talet var väldigt dyr, säger Magnus Thor.

3. ”En mer koncentrerad skogsindustri”

Jodå, här var man rätt ute. Under de senaste 20 åren har flera massa- och pappersbruk samt sågverk tvingats lägga ned.

Scenario: Många skogsindustrier är nedlagda. I Sverige reduceras massa- och pappersindustrierna till 10-15 enheter med en genomsnittlig produktion på 0,5-1 miljoner ton år 2020. Övriga enheter fasas ut eller stagnerar som medelstora eller små nischaktörer.

2020: – Ja, de stora industrierna är mycket större nu, så här var man rätt ute. Produktionen i de större anläggningarna ligger runt de siffror man spådde, säger Magnus Thor.

4. ”Nya värderingar av arbete och anställning” och: ”Skogsbruket ökar sin attraktionskraft”

Här är ett annat scenario som var hyfsat rätt ute, men i Vision nr 3/2019 kan man bland annat läsa om branschens låga attraktionskraft.

Scenario: På arbetsmarknaden råder snarare brist än överskott på arbetskraft. En stor del av den mer kvalificerade arbetskraften har stor rörlighet, även över nationsgränser och känner mycket liten lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företagen har i sin tur inget långsiktigt sysselsättningsansvar utan baserar sin verksamhet i hög grad på temporär, kontraktsanställd personal. Konkurrenskraftiga löner och andra anställningsförmåner bidrar till att öka attraktionskraften.

2020: – Man har prickat ganska väl vad gäller ett antal faktorer på arbetsmarknaden. Men skogsbruket har nog inte så hög attraktionskraft som man såg framför sig i detta scenario, säger Magnus Thor. Branschen har istället stora utmaningar i den hårda konkurrensen om talang och arbetskraft.

5. ”Enhetsmaskinen är här”

Nja, någon allt-i-allo maskin har än så länge inte vunnit mark i skogsbruket.

Scenario: Ett resultat av teknikutvecklingen är “enhetsmaskinen” som istället för tre maskiner – skördare, skotare och lastbil – utför alla moment vid avverkning och transport av virke. Gående maskiner, svävare och luftskepp tar sig fram mer eller mindre oberoende av terräng och utan att vålla några större markskador. ”Svävare och luftskepp transporterar dessutom virket utan omlastning hela vägen från stubbe till industri”.

2020: – Här lyckades man tänka utanför boxen, men denna enhetsmaskin eller utveckling finns inte, vi är ju kvar i tvåmaskinssystemet med skördare och skotare. Vi har ändå slimmat och trimmat verksamheterna, men det tack vare mer IT än vad man kunde tro, säger Magnus Thor. Och drönare för viss transport finns kanske runt hörnet?


Så trodde vi om framtiden

2020 kändes så fasligt långt bort. Men nu är vi där. Mycket trodde vi om framtiden – men allt slog inte in. Se tre förväntningar på 2020 som omvärlden hade.

1. Aporna fixar biffen – och bilen!

En apa i hemmet som städar och fixar i trädgården – låter det sannolikt 2020? 1967 trodde man det, i en artikel från The Futurist. Tanken var att man genom avel skulle få fram intelligenta djurarter, exempelvis apor, som skulle fungera som manuell arbetskraft och som våra chaufförer.

2. Läkarhjälp i en diagnostiseringsstol

Sätt dig i en specialstol hos läkaren för en medicinsk undersökning i en eller två minuter – därefter har du en fullständig hälsorapport. Möjligt? Nä, men 1968 trodde science fiction-författaren James R. Berry det om framtiden. Han prickade faktiskt in en del andra rätt (som e-handel, bärbara datorer och rymdturism), men någon supersnabb väg till vård har vi ännu inte.

3. Flygplan med känslor

Tänk dig att sitta i ett plan som är mer skrajset än vad du är för att störta så att det gör allt för att hålla sig i luften. Framtidsforskaren Ian Pearson såg det som möjligt 2006 när han såg AI och robotar som en del av våra vardagsliv. Tanken bakom planen var möjligheten att skapa en dator med medvetande före 2020.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket