Så tycker branschen om drivarens framtid

Kan branschen avropa tillräckligt många drivare för att sjösätta den helt avgörande 0-serien? Enligt tillverkaren Komatsu krävs ett underlag på 5–6 maskiner. Vision har frågat.

Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: ELIN FRIES/BITZER 

Södra: ”Väldigt goda erfarenheter”

Patrik Anderchen. Foto: Södra.

Patrik Anderchen på södra är positiv till drivaren:

– Våra erfarenheter är väldigt goda, säger han. En klar fördel är att det är samma förare som gör både avverkning och skotning till avlägg – det blir samma bedömning hela vägen, inte två olika piloter som bedömer varje stock. Möjligheten att hantera barkborreangrepp på ett effektivt sätt ser vi också som en tydlig fördel med drivaren.

Sveaskog: ”Väldigt litet behov”

Linnéa Carlsson. Foto Ingela Lekfalk/Sveaskog.

Linnéa Carlsson vid Sveaskogs teknikstab i Piteå är inte lika övertygad om drivarens framtid.

– Vi har inget behov av drivare norr om dalälven, möjligen kan det finnas utrymme för 2–4 system i Bergslagen och Götaland. Planeringen blir mer komplicerad och att öka graden av ensamarbete innebär en tydligt ökad säkerhetsrisk, det är vi skeptiska till.

Norra: ”Funkar inte i gallring – så konceptet faller”

Håkan Lagesson. Foto: Norra.

Håkan Lagesson vid skogsägarföreningen Norra är skeptisk.

– Vi har testat liknande system från Hemek och Pica, men inget har fungerat som utlovat. Det är nog få entreprenörer som vågar satsa så stora pengar på ett oprövat koncept, och eftersom drivaren ännu inte har testats av dem, är den inte aktuell för oss. Dessutom planerar vi avverkningarna så att maskinlagen i stor utsträckning gallrar och slutavverkar objekt inom samma område. Eftersom drivaren inte funkar i gallring så faller konceptet på det.

 

Komatsu: ”Inte verklighet utan bredare satsning”

Ola Boström. Foto: Komatsu.

Tidigare vice vd ola Boström har lett framtagandet av konceptmaskinen. Han tror på systemet. Lika tydlig är han med att det är branschen som måste inse fördelarna och satsa för att drivaren ska nå marknaden. Utan delaktighet från branschen kommer drivaren inte att bli verklighet. Det är även avgörande att de olika parterna delar på effektiviseringspotentialen.

– Om inte entreprenörerna tillåts att tjäna nog mycket på den nya tekniken, är risken stor att de inte vågar satsa, menar Ola Boström.

Nu avgörs drivarens öde av branschens investeringsvilja, menar han. Det krävs 1–2 nya prototyper, samt en nollserie om 4–5 maskiner. Processen tar tre år. Därefter kan konceptet introduceras på marknaden. Underlaget verkar finnas. Fast branschen måste på något sätt försäkra att det finns en fortsättning efter 0-serien. Ola Boström antyder att de måste få sälja minst 30 maskiner ytterligare. Det är gränsen för Komatsus break-even. Det känns längre bort i dagsläget. Kan en nollserie ändra på det?

Holmen: ”Vi är redo att beställa!”

Jonas Eriksson. Foto: Norra.

Jonas Eriksson är skogsteknikchef vid Holmen, som äger den enda konceptmaskinen och har störst erfarenhet av X19. Han är en av de som kan systemet bäst.

– Drivaren är ett intressant, konkurrenskraftigt och utvecklingsbart koncept. Vi är beredda att skriva på för ett antal förseriemaskiner om den möjligheten skulle öppnas. Men det är viktigt att systemet kan attrahera tillräckligt många självverksamma entreprenörer.

Entreprenören: ”Skulle inte tveka!”

Christer Abrahamsson. Foto: Privat.

Skogsbolagens samlade maskinpark utgör en väldigt liten del av den totala marknaden. Det krävs alltså erfarenheter från entreprenörskåren som visar att man kan tjäna pengar på att investera i en drivare istället för skördare och skotare. Christer Abrahamsson driver Kantsjö skogstjänst i Västernorrland. Sonen Tommy har kört drivaren på heltid i ett år.

– Visst har en konceptmaskin sina fel och brister, men vi har till exempel fixat bättre cylindrar till hytten, så nu funkar den mer som en vanlig skördare. Blåtand för enklare byte av grip och aggregat ger en säkrare lösning, och en smidigare kran och rundsvängande större grip skulle öka effektiviteten än mer.

Brist på förare och en jämnare fördelning av föräldrardagarna gör att branschen mer och mer går över till enkelskift för att attrahera rätt personal, och det passar bra för drivaren, menar han.

– Den är alltid i fas, även när jag har en förare som vabbar.

Och även om chassit och lastbäraren är unika för drivarserien, så menar han att drivaren i nästa generation bör bli klart billigare i inköp än ett tvåmaskinsystem, eftersom några av de största och dyraste komponenterna som till exempel kran, hytt, motor, drivlina och hydraulik blir en enda uppsättning.

– Och du halverar flyttkostnaden. Får vi ett kontrakt på tre år så skulle jag inte tveka, säger Christer Abrahamsson.

Läs mer om drivaren: Nu avgörs drivarens öde – champagne eller gravöl?


 

Reporaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2020.    

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket