Så tycker branschen!

Joel Persson, transportutvecklare och chef, Södra avverkning

”Vi är tydliga i våra entreprenörsavtal”

”Tillgång på data är en förutsättning för att hela flödet ska fungera och det är en integrerad del i processen. Men det är också en viktig del i den kollektiva nyttan för skogsägarna då det bland annat möjliggör nya digitala lösningar. Vi värnar integriteten och är tydliga i alla våra entreprenörsavtal med vilken data som vi använder och på vilket sätt. Exempelvis så använder vi aldrig data för att studera enskilda individer eller företag. Det är viktigt att vi alla bidrar till att möjliggöra forskning och utveckling, sett ur allas perspektiv, för att vi som bransch ska kunna fortsätta stärka vår effektivitet tillsammans.”


 

Linnéa Carlsson, teknikspecialist, Sveaskog

”Vi ser positivt på en branschgemensam diskussion”

”Hur informationen vi samlar in kan och får användas är en intressant och viktig fråga, men den är komplex och måste belysas ur flera perspektiv. Vi ser positivt på en branschgemensam diskussion kring dessa frågor.”


 

Håkan Nilsson, vd, Skogsentreprenad AB Bröderna Nilsson

”Om kakan växer får vi inte vara med och dela”

”Rätt använt så tycker jag att det finns vissa fördelar med analyser av stora mängder data. Då merparten av entreprenadverksamheten i Sverige utförs av väldigt små företag har vi svårt att själva analysera om exempelvis inköp av extrautrustning är värt pengarna eller inte. Men först måste vi sitta ner och ta fram en branschstandard. Om detta kan få kakan att växa så får vi inte vara med och dela, är tyvärr vår erfarenhet.”


 

Joakim Gustafsson, Vd och infrastrukturchef, Svensk Skogsservice

”Obehagligt att ägaren av data har så stor makt”

”Vi blir på ett sätt livegna då vi inte ens fakturerar längre utan att detta skapas i beställarens portaler. Vi har upplevt reklamationer där exempelvis traktdirektiven i samband med reklamationen i beställarens portal förändrats mot den första versionen, så visst obehag finns då ägaren av data har så stor makt. Framåt ser det ju ut som även röjsågarna kommer ”tala” så då blir det mer likt diskussionen som är på maskinsidan. Frågan kring data och hur den används är högst relevant.”


 

Magnus Bergman, utvecklingschef SCA Skog AB

”Vi tror på nära samverkan”

”Vi tror inte att ensam är stark när det gäller den skogliga värdekedjans utveckling – vi tror på nära samverkan. För att lyckas är detaljerad information om alla delprocesser viktigt för att utveckla hela kedjan. Vi har länge sett det som en nyckel att koppla ihop SCA:s data om skogen med data om utförandet av avverkningen och industrins mätdata om leveransen.

När vi handlar upp en avverkningstjänst så ingår, förutom själva avverkningen och terrängtransporten, även en leverans av data över hur arbetet har genomförts. I avtalet regleras vilken data som samlas in, för vilka syften den får användas samt hur data hanteras och lagras.

En stor del av arbetet med förbättringspotentialer sker ute i arbetslagen och de möjligheter de ser och bestämmer sig för är avgörande för vilka förändringar som faktiskt genomförs. Att då få enkel tillgång till tidsserier av egna mätdata och dessutom i relation till snitt och spridning hos andra lag spelar stor roll. På så sätt kan både lagen och vi jämföra hur olika maskinmodeller verkar fungera i mätprecision, tidsutnyttjande, prestation med mera. Det här är såklart också bra för att ge återkoppling till maskintillverkare för att driva på maskinutvecklingen.”


 

John Arlinger, specialist på värdekedjor, Skogforsk

”Det blir problem när allt blandas samman – det går att hålla isär”

”Vem som är ägare av data är en del av affärsuppgörelsen mellan entreprenör och uppdragsgivare. Det blir problem när juridik, affärsrelationer, teknik och it blandas samman. GDPR är en sak, affärsuppgörelser en annan, it och teknik en tredje; dessa frågor måste hanteras separerade från varandra. Det vedertagna sättet är att produktionsdata tillhör uppdragsgivaren och driftsdata tillhör maskinägaren. Dessa två är enkla att rent praktiskt hålla isär. Det går också att ”tvätta bort” information så att den inte kan kopplas till enskilda förare.”

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket