Så utvecklar vi driftsystemen

Gert Andersson är programchef för programmet Driftsystem på Skogforsk. Att skapa kostnadseffektiva, hållbara system är programmets fokus. Han listar tre angreppssätt som visat sig framgångsrika.

Text: ELIN FRIES/BITZER 

Teknikutveckling och innovation

Sedan ett par år har flera större forskningsprojekt inom automation, digitalisering och fjärrstyrning satts i rullning. Möjligheten att skapa attraktiva arbeten och höja effektiviteten är viktiga drivkrafter. Ett tydligt bevis på hur stor potential dagens maskiner har, men sällan uppnår, var studien som kom att gå under smeknamnet ”the big five”. 2016 samlade Skogforsk fem stora skördare och märkenas respektive toppförare. Syftet var att se. hur hög prestation dessa experter kunde nå under goda förhållanden.

– I studien var prestationstakten nära den dubbla mot normal produktionstakt. Det visar på vilken potential som finns, men som vi inte lyckas nå upp till större delen av tiden. En viktig slutsats var att satsa på olika typer av förarstöd samt driva på utvecklingen av del- och helautomatiserade processer som kan höja prestationen i avverkningsarbetet, säger Gert Andersson.

Ett annat viktigt spår är utvecklingen av skogsvårdsteknik för precisionsmarkberedning och maskinell plantering. Detta arbete är i sin linda men automation och sensorteknik i kombination med allt bättre planeringsunderlag kan snabbt leda framåt.

Stenkoll på utvecklingen

En av Skogforsks mest lästa publikationer är den årliga kostnads- och intäktsenkäten som Skogforsk görs sedan 1992.

– Uppföljningen gör att vi och skogsbruket vet var resurserna behövs mest. Det ger också möjlighet till benchmarking, säger Gert Andersson.

Befintlig teknik kan bli bättre

– Det är viktigt att utveckla dagens teknik, metoder och arbetsplatser, säger Gert Andersson. I våra samverkansgrupper möts experterna. Skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, TSG, spelar en viktig roll i utvecklingen av både dagens- och morgondagens skogsteknik. ESG, entreprenadsamverkansgruppen, lyfter viktiga frågor för effektiva samarbeten i skogsbruket och i VSG, vidaretransportgruppen möts transporttekniker, logistiker och vägspecialister.


Vägen från idé till produkt

Hur mycket forskning ligger bakom en framgångsrik produkt? Här kan du se vilka forskningsprojekt som ligger till grund för en av skogforsks mest använda produkter: Bestway. det är ett beslutsstöd för hur basvägar ska placeras, och det används idag av stora delar av skogsbruket.

Läs mer om Bestway på Skogforsk.se

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 3/2020

 

Relaterade reportage

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet