Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer 

SAMHÄLLSNYTTA: 225 Mkr per år  

En besparing på 225 miljoner kronor per år i form av minskat vägslitage, lägre Co2- utsläpp och färre olyckor. Det är den samhällsnytta som kan räknas hem om skogsbranschens lastbilsflotta skulle bestå av 74-tonnare, enligt Skogforsks senaste analys.

 – Vi räknar då med att väginvesteringar har en avskrivningstid på 40 år och vi bedömer att minst 90 procent av alla transporter kan ske med 74 tons ekipage, säger Aron Davidsson vid Skogforsk. Att nå dit skulle kunna motivera staten att satsa cirka nio miljarder, och det är ungefär den siffra som myndigheterna själva räknar med. Hur långt räcker nio miljarder?

 – Inte så långt. Trafikverket har räknat ut att det skulle kosta 24,5 miljarder att uppgradera BK1-vägnätet till BK4. Bara att åtgärda flaskhalsar i form av långa broar beräknas till 8,5 miljarder kronor. De övriga 16 miljarderna behövs för att åtgärda de 10 procent av det statliga vägnätet som idag inte håller för 74 ton, en sträcka på cirka 1 000 mil.

 Istället är taktiken att plocka russinen ur kakan. Det finns regionala hotspots där höjningar till BK4 ger stora effekter. Och i de geografier där andelen BK4-sträckor nått en kritisk massa på cirka 70 procent är det nu lönsamt att köra med större lastbilar. 

Skogforsks Aron Davidsson har analyserat vinsterna med tyngre lastbilar.

KLIMATEFFEKT: – 22 000 ton CO2 

Större lastbilar minskar klimatavtrycket. Skogforsks studier visar att bränsleförbrukningen minskar med 12 procent om man nyttjar 74-tons ekipage istället för 64 ton. Om samtliga skogstransporter kunde köras med större lastbilar minskar CO2-utsläppen med cirka 22 000 ton per år. Det motsvarar det årliga klimatavtrycket från ungefär 2 400 svenskar eller den kolbinding som uppstår genom att gödsla 1 000 hektar skogsmark. Ett annat miljöargument – främst från biltillverkarna – är att utsläppen av skadliga partiklar från diesel minskar dramatiskt vid användningen av stora, kraftfulla dieselmotorer som jobbar med hög belastning. De uppnår en högre förbränningstemperatur och förbränningen av skadliga partiklar blir då nära nog fullständig. Baksidan är dock att större motoreffekter ger ökad bränsleförbrukning för att uppnå de allt hårdare EUkraven på lägre partikelutsläpp  

RATIONALISERING: 700 Mkr per år 

på omkring 80 miljoner m3fub vilket motsvarar en total transportkostnad om cirka 7,2 miljarder kronor. Skogsindustrierna räknar med att genom högre nyttjande av 74-tonsekipage så kan denna kostnad sänkas med cirka 700 miljoner kronor per år, och en tioprocentig minskning är förstås oerhört viktigt för en bransch som måste jaga varje procent för att bibehålla sin position på en global marknad.

 – Det är en betydande förstärkning av skogsindustrins konkurrenskraft, säger Stora Ensos logistikchef Jörgen Olofsson, som var ordförande för ETT-projektet under ett antal år. Och definitivt en av de faktorer som avgör var nya större industrisatsningar slutligen hamnar. 

Hur vinsten fördelas mellan åkerierna, industrin och eller hos slutkunderna är däremot en förhandlingsfråga mellan de olika enskilda aktörerna, menar Jörgen Olofsson. Det här är läget när denna tidning når läsaren. Frågan avgörs – i alla fall på kort sikt – i början på april, när den nya budgetramen för Trafikverket ska bestämmas för perioden 2022–2033. Det påverkar vilka anslag som avsätts till uppgradering av långa broar och strategiskt viktiga vägavsnitt. En viktig del i beslutet handlar om hur regeringen prioriterar mellan vägtrafik och järnväg.

 

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 1/2021

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket