Text: JOHN SANDSTRÖM | Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer
SAMHÄLLSNYTTA: 225 Mkr per år
En besparing på 225 miljoner kronor per år i form av minskat vägslitage, lägre Co2- utsläpp och färre olyckor. Det är den samhällsnytta som kan räknas hem om skogsbranschens lastbilsflotta skulle bestå av 74-tonnare, enligt Skogforsks senaste analys.
– Vi räknar då med att väginvesteringar har en avskrivningstid på 40 år och vi bedömer att minst 90 procent av alla transporter kan ske med 74 tons ekipage, säger Aron Davidsson vid Skogforsk. Att nå dit skulle kunna motivera staten att satsa cirka nio miljarder, och det är ungefär den siffra som myndigheterna själva räknar med. Hur långt räcker nio miljarder?
– Inte så långt. Trafikverket har räknat ut att det skulle kosta 24,5 miljarder att uppgradera BK1-vägnätet till BK4. Bara att åtgärda flaskhalsar i form av långa broar beräknas till 8,5 miljarder kronor. De övriga 16 miljarderna behövs för att åtgärda de 10 procent av det statliga vägnätet som idag inte håller för 74 ton, en sträcka på cirka 1 000 mil.
Istället är taktiken att plocka russinen ur kakan. Det finns regionala hotspots där höjningar till BK4 ger stora effekter. Och i de geografier där andelen BK4-sträckor nått en kritisk massa på cirka 70 procent är det nu lönsamt att köra med större lastbilar.
KLIMATEFFEKT: – 22 000 ton CO2
Större lastbilar minskar klimatavtrycket. Skogforsks studier visar att bränsleförbrukningen minskar med 12 procent om man nyttjar 74-tons ekipage istället för 64 ton. Om samtliga skogstransporter kunde köras med större lastbilar minskar CO2-utsläppen med cirka 22 000 ton per år. Det motsvarar det årliga klimatavtrycket från ungefär 2 400 svenskar eller den kolbinding som uppstår genom att gödsla 1 000 hektar skogsmark. Ett annat miljöargument – främst från biltillverkarna – är att utsläppen av skadliga partiklar från diesel minskar dramatiskt vid användningen av stora, kraftfulla dieselmotorer som jobbar med hög belastning. De uppnår en högre förbränningstemperatur och förbränningen av skadliga partiklar blir då nära nog fullständig. Baksidan är dock att större motoreffekter ger ökad bränsleförbrukning för att uppnå de allt hårdare EUkraven på lägre partikelutsläpp
RATIONALISERING: 700 Mkr per år
på omkring 80 miljoner m3fub vilket motsvarar en total transportkostnad om cirka 7,2 miljarder kronor. Skogsindustrierna räknar med att genom högre nyttjande av 74-tonsekipage så kan denna kostnad sänkas med cirka 700 miljoner kronor per år, och en tioprocentig minskning är förstås oerhört viktigt för en bransch som måste jaga varje procent för att bibehålla sin position på en global marknad.
– Det är en betydande förstärkning av skogsindustrins konkurrenskraft, säger Stora Ensos logistikchef Jörgen Olofsson, som var ordförande för ETT-projektet under ett antal år. Och definitivt en av de faktorer som avgör var nya större industrisatsningar slutligen hamnar.
Hur vinsten fördelas mellan åkerierna, industrin och eller hos slutkunderna är däremot en förhandlingsfråga mellan de olika enskilda aktörerna, menar Jörgen Olofsson. Det här är läget när denna tidning når läsaren. Frågan avgörs – i alla fall på kort sikt – i början på april, när den nya budgetramen för Trafikverket ska bestämmas för perioden 2022–2033. Det påverkar vilka anslag som avsätts till uppgradering av långa broar och strategiskt viktiga vägavsnitt. En viktig del i beslutet handlar om hur regeringen prioriterar mellan vägtrafik och järnväg.
