Huvuddelen av skogsbilvägarnas anläggning och underhåll sköts med material från tillståndsfria husbehovstäkter. Nu föreslår Miljödepartementet anmälningsplikt från första skopan. Effekten blir skenande kostnader och byråkratiska långbänkar
Text: John Sandström | Foto: Sverker Johansson/Bitzer
Behovet av grus till samtliga Sveriges skogsbilvägar är 12,5 miljoner ton per år, vilket motsvarar cirka 150 kilo per avverkad m3 fub.
I dag är husbehovstäkt en enkel och billig process för skogsägarna. Men i en ny promemoria från Miljödepartementet föreslås att alla typer av täkter ska bedömas med hänsyn till sin miljöpåverkan Går det nya förslaget igenom blir det både dyrt och krångligt att ens ta en skopa grus för att laga potthål på sin skogsbilväg. Vision sammanfattar innebörden av ett förslag som redan 1 oktober kan vara verklighet för landets skogsägare.
EU-kritik i botten
EU-kommissionen har redan 2011 och 2014 framfört kritik om hur Sverige efterlever reglerna för miljökonsekvensbedömningar. Man anser dels att tillstånd och prövning i vissa fall inte görs på rätt sätt, men också att tillståndsansökningar och beslut måste göras tillgängliga för allmänheten och miljöorganisationerna. Detta för att intressenter ska kunna lämna synpunkter eller överklaga fattade beslut. Man vill därför att alla former av täkter ska vara anmälningspliktiga, vilket Miljödepartementet tagit fasta på.
Digra konsekvenser
Skogsföretagen, som äger ungefär halva skogsbilvägnätet, täcker 70–80 procent av sitt behov av grus från husbehovstäkter för uttaget upp till totalt 10 000 ton. För de täkterna krävs idag bara enkelt samråd och kostnaden för att öppna täkten är låg. Större delen av resterande behov köps från större, kommersiella täkter – men med längre transportavstånd blir det ett relativt dyrt material, för täkterna ligger glest.
– Färsk statistik från skogsföretagen visar att i flera län dubblas transportavståndet när materialet kommer från kommersiella täkter, säger Skogforsks vägspecialist Mikael Bergqvist som sammanställt underlaget. Så går det nya förslaget igenom ökar transportavstånden och därmed även miljöbelastningen, liksom kostnaderna förstås.
Slår hårt mot sidotag
När det gäller de enskilda skogsägarna är statistiken bristfällig. Det finns inga säkra uppgifter om årsbehovet och hur det fördelar sig mellan eget och köpt material. Normalt görs oftast ”sidotag” vid vägbyggnation, och från dessa materialfickor längs vägens sträckning eller från anläggningsarbetet täcker man behovet av fyllnadsmaterial till vägkroppen. Särskilt gäller det där behovet inte kan tillgodoses fullt ut inom vägområdet, som över myrar. Erfarenhetsmässigt tas det cirka 200 ton från ett sidotag. Även de blir i det nya förslaget anmälningspliktiga och då med en dramatisk kostnadsökning: från omkring 20 kr/ton till nära 160 kr/ton, enligt Skogforsks beräkningar.
– Vi har tyvärr ingen tillförlitlig statistik från våra medlemmar, men mindre sidotag finns på nästan varje fastighet, säger Joel Persson, vägansvarig vid Södra. De nyttjas sedan kontinuerligt till förbättringsåtgärder som när man breddar mötes- och vändplatser. Men i praktiken innebär det nya förslaget stopp för sidotag, det blir helt enkelt för dyrt.
Nya regler redan i år?
Den nya miljöprövningsförordningen avses träda i kraft redan den 1 oktober, men med vissa övergångsregler.
– Om hela regelverket går igenom får det betydande konsekvenser, säger Torsten Wiborgh, vägansvarig vid Sveaskog. I dag tar vi cirka 70 procent av vårt grusbehov om 900 000 ton per år från egna täkter. Framöver kan det bli omvända siffror, där merparten köps in. Det blir mycket längre ledtider, kraftigt ökade kostnader – och miljön blir också lidande när materialet måste transporteras så mycket längre.
Från Skogsindustriernas sida förbereder man ett gemensamt förslag som är delvis i linje med departementets förslag. Den stora skillnaden är att husbehovstäkter upp till max 5 000 ton slipper kravet på anmälningsplikt, att man från anmälningspliktiga täkter får ta ut upp till 50 000 ton totalt samt att Skogsstyrelsen, som beslutar om nya skogsbilvägar, även ska hantera ärenden om husbehovstäkter.
Finns det några delar i förslaget som gynnar branschen?
– Det kan bli fler kommersiella täkter, vilket i så fall ökar tillgängligheten i täkternas närområden, säger Mikael Bergqvist.
Konsekvenser
Minus
- Kraftigt ökade administrativa kostnader för sidotag: från 20 kr/ton till 155 kr/ton.
- Ökade transportkostnader på grund av längre transporter +3,5 kr/tonkm.
- Kraftigt ökade ledtider. Idag är handläggningstiden i genomsnitt 23 månader för tillståndspliktiga ärenden.
- En halvering av antal husbehovstäkter leder till en kraftig prishöjning för krossat bergmaterial från 110 till 162 kr/ton (+47 procent).
- Ökat vägslitage på grund av längre transportkostnader ger högre underhållskostnader.
- Ökad miljöbelastning på grund av ökade transportavstånd.
- En försiktig bedömning är att merkostnaden satt i relation till årlig avverkning blir cirka +2 kr/m3 fub, en ökning med cirka +7,7 procent jämfört med dagens vägkostnader.
Plus
- Färre husbehovstäkter leder till fler kommersiella täkter som kan innebära ökad tillgänglighet för privata skogsägare.
- Om Skogsstyrelsen får i uppdrag att hantera ärendena för husbehovstäkter leder det förmodligen till en effektivare handläggning, som då kan samordnas med övriga vägåtgärder, till exempel nyanläggning av väg.
Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021