Täkter som omfattar mer än 10 000 ton men mindre än 25 hektar är idag anmälningspliktiga. De föreslås bli tillståndspliktiga, vilket är en dyr process och normalt tar det flera år att erhålla godkännande. Enligt Naturvårdsverket rapport 5353 är kostnaden för anmälningspliktiga täkter 13 000–33 000 kronor och för tillståndspliktiga täkter cirka 300 000 kronor.

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Huvuddelen av skogsbilvägarnas anläggning och underhåll sköts med material från tillståndsfria husbehovstäkter. Nu föreslår Miljödepartementet anmälningsplikt från första skopan. Effekten blir skenande kostnader och byråkratiska långbänkar

Text: John Sandström | Foto: Sverker Johansson/Bitzer

Behovet av grus till samtliga Sveriges skogsbilvägar är 12,5 miljoner ton per år, vilket motsvarar cirka 150 kilo per avverkad m3 fub.

I dag är husbehovstäkt en enkel och billig process för skogsägarna. Men i en ny promemoria från Miljödepartementet föreslås att alla typer av täkter ska bedömas med hänsyn till sin miljöpåverkan Går det nya förslaget igenom blir det både dyrt och krångligt att ens ta en skopa grus för att laga potthål på sin skogsbilväg. Vision sammanfattar innebörden av ett förslag som redan 1 oktober kan vara verklighet för landets skogsägare.

EU-kritik i botten

EU-kommissionen har redan 2011 och 2014 framfört kritik om hur Sverige efterlever reglerna för miljökonsekvensbedömningar. Man anser dels att tillstånd och prövning i vissa fall inte görs på rätt sätt, men också att tillståndsansökningar och beslut måste göras tillgängliga för allmänheten och miljöorganisationerna. Detta för att intressenter ska kunna lämna synpunkter eller överklaga fattade beslut. Man vill därför att alla former av täkter ska vara anmälningspliktiga, vilket Miljödepartementet tagit fasta på.

Digra konsekvenser

Skogsföretagen, som äger ungefär halva skogsbilvägnätet, täcker 70–80 procent av sitt behov av grus från husbehovstäkter för uttaget upp till totalt 10 000 ton. För de täkterna krävs idag bara enkelt samråd och kostnaden för att öppna täkten är låg. Större delen av resterande behov köps från större, kommersiella täkter – men med längre transportavstånd blir det ett relativt dyrt material, för täkterna ligger glest.

– Färsk statistik från skogsföretagen visar att i flera län dubblas transportavståndet när materialet kommer från kommersiella täkter, säger Skogforsks vägspecialist Mikael Bergqvist som sammanställt underlaget. Så går det nya förslaget igenom ökar transportavstånden och därmed även miljöbelastningen, liksom kostnaderna förstås.

Mikael Bergqvist på Skogforsk har utrett konsekvenserna av det nya förslaget – och har på skogsnäringens uppdrag utarbetat ett nytt förslag. Foto: Sverker Johansson/BITZER.

Slår hårt mot sidotag

När det gäller de enskilda skogsägarna är statistiken bristfällig. Det finns inga säkra uppgifter om årsbehovet och hur det fördelar sig mellan eget och köpt material. Normalt görs oftast ”sidotag” vid vägbyggnation, och från dessa materialfickor längs vägens sträckning eller från anläggningsarbetet täcker man behovet av fyllnadsmaterial till vägkroppen. Särskilt gäller det där behovet inte kan tillgodoses fullt ut inom vägområdet, som över myrar. Erfarenhetsmässigt tas det cirka 200 ton från ett sidotag. Även de blir i det nya förslaget anmälningspliktiga och då med en dramatisk kostnadsökning: från omkring 20 kr/ton till nära 160 kr/ton, enligt Skogforsks beräkningar.

 

– Vi har tyvärr ingen tillförlitlig statistik från våra medlemmar, men mindre sidotag finns på nästan varje fastighet, säger Joel Persson, vägansvarig vid Södra. De nyttjas sedan kontinuerligt till förbättringsåtgärder som när man breddar mötes- och vändplatser. Men i praktiken innebär det nya förslaget stopp för sidotag, det blir helt enkelt för dyrt.

Nya regler redan i år?

Den nya miljöprövningsförordningen avses träda i kraft redan den 1 oktober, men med vissa övergångsregler.

– Om hela regelverket går igenom får det betydande konsekvenser, säger Torsten Wiborgh, vägansvarig vid Sveaskog. I dag tar vi cirka 70 procent av vårt grusbehov om 900 000 ton per år från egna täkter. Framöver kan det bli omvända siffror, där merparten köps in. Det blir mycket längre ledtider, kraftigt ökade kostnader – och miljön blir också lidande när materialet måste transporteras så mycket längre.

Från Skogsindustriernas sida förbereder man ett gemensamt förslag som är delvis i linje med departementets förslag. Den stora skillnaden är att husbehovstäkter upp till max 5 000 ton slipper kravet på anmälningsplikt, att man från anmälningspliktiga täkter får ta ut upp till 50 000 ton totalt samt att Skogsstyrelsen, som beslutar om nya skogsbilvägar, även ska hantera ärenden om husbehovstäkter.

Finns det några delar i förslaget som gynnar branschen?

– Det kan bli fler kommersiella täkter, vilket i så fall ökar tillgängligheten i täkternas närområden, säger Mikael Bergqvist.


Så här skiljer sig dagsläget från Miljödepartementets förslag respektive Skogsindustriernas förslag.

Konsekvenser

Minus

  • Kraftigt ökade administrativa kostnader för sidotag: från 20 kr/ton till 155 kr/ton.
  • Ökade transportkostnader på grund av längre transporter +3,5 kr/tonkm.
  • Kraftigt ökade ledtider. Idag är handläggningstiden i genomsnitt 23 månader för tillståndspliktiga ärenden.
  • En halvering av antal husbehovstäkter leder till en kraftig prishöjning för krossat bergmaterial från 110 till 162 kr/ton (+47 procent).
  • Ökat vägslitage på grund av längre transportkostnader ger högre underhållskostnader.
  • Ökad miljöbelastning på grund av ökade transportavstånd.
  • En försiktig bedömning är att merkostnaden satt i relation till årlig avverkning blir cirka +2 kr/m3 fub, en ökning med cirka +7,7 procent jämfört med dagens vägkostnader.

Plus

  • Färre husbehovstäkter leder till fler kommersiella täkter som kan innebära ökad tillgänglighet för privata skogsägare.
  • Om Skogsstyrelsen får i uppdrag att hantera ärendena för husbehovstäkter leder det förmodligen till en effektivare handläggning, som då kan samordnas med övriga vägåtgärder, till exempel nyanläggning av väg.

Reportaget publicerades i Skogforsks tidning Vision 2/2021

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket