”Skogen är slut!” konstaterade Holmens koncernchef Henrik Sjölund lite drastiskt på branschens råvarukonferens Virkesforum i september. Mycket riktigt växer industrikapaciteten snabbare än skogen runt Östersjön. Slaget om barrskogsfibern har börjat – ändå finns det rum för nya investeringar.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
Jaakko Jokinen, Pöyry Management Consulting
Norges skogsindustri minskar trots försök att vitalisera sektorn och en växande andel av virkesflödet når Sverige. Men Baltikum vill investera i egen skogsindustri, liksom Ryssland – virket från Ryssland har minskat till en fjärdedel av tidigare flöden. I Finland går skogssektorn en ny vår till mötes, bl.a. med hjälp av kinesiska investerare.
– Under de senaste 10 – 15 åren har betydligt mer industrikapacitet lagts ned i Finland än i Sverige, säger Jaakko Jokinen vid Pöyry Management Consulting. Men om de kapacitetsökningar och nya bruk som planeras blir av, närmar vi oss snabbt den svenska situationen.
Hans budskap är att en tajt fibermarknad kommer att balansera tillgång och efterfrågan på flera olika sätt.
– Främst genom strukturrationalisering. Virket blir tillgängligt för de mest värdeskapande produkterna, det är naturligt. Processerna blir energieffektivare och biprodukterna behövs inte för brukens interna energibehov. Så även om fibertillgången är tajtare finns det rum för nya investeringar.
– Dessutom finns en stor ointecknad potential i avverkningsrester och det kan tänkas att en snabbt allt billigare vind- och solenergi frigör bioenergi. Så det är många rörliga delar i den här kalkylen, säger Jaakko Jokinen.
Ökad import då? Eftersom den nordiska skogsindustrin huvudsakligen är inriktad på barrvirke så har vi inte möjlighet att ersätta fibern med lövträd annat än på marginalen.
– I realiteten är vi främst hänvisade till virke från Östersjöregionen, men självklart kan vi öka tillväxten i skogen, konstaterar Jaakko Jokinen.