”Skogen är slut!”

”Skogen är slut!” konstaterade Holmens koncernchef Henrik Sjölund lite drastiskt på branschens råvarukonferens Virkesforum i september 2019. Mycket riktigt växer industrikapaciteten snabbare än skogen runt Östersjön. Slaget om barrskogsfibern har börjat – ändå finns det rum för nya investeringar.  

Text och foto: Sverker Johansson Sverker@bitzer.swace.se

Norges skogsindustri minskar trots försök att vitalisera sektorn och en växande andel av virkesflödet når Sverige. Men Baltikum vill investera i egen skogsindustri, liksom Ryssland – virket från Ryssland har minskat till en fjärdedel av tidigare flöden. I Finland går skogssektorn en ny vår till mötes, bl.a. med hjälp av kinesiska investerare. 

– Under de senaste 10 – 15 åren har betydligt mer industrikapacitet lagts ned i Finland än i Sverige, säger Jaakko Jokinen vid Pöyry Management Consulting. 

Men om de kapacitetsökningar och nya bruk som planeras blir av, närmar vi oss snabbt den svenska situationen. Hans budskap är att en tajt fibermarknad kommer att balansera tillgång och efterfrågan på flera olika sätt. 

– Främst genom strukturrationalisering. Virket blir tillgängligt för de mest värdeskapande produkterna, det är naturligt. Processerna blir energieffektivare och biprodukterna behövs inte för brukens interna energibehov. Så även om fibertillgången är tajtare finns det rum för nya investeringar.

Jaakko Jokinen, Pöyry Management Consulting. Foto: Pöyry Management Consulting

 – Dessutom finns en stor ointecknad potential i avverkningsrester och det kan tänkas att en snabbt allt billigare vind och solenergi frigör bioenergi. Så det är många rörliga delar i den här kalkylen, säger Jaakko Jokinen. Ökad import då? Eftersom den nordiska skogsindustrin huvudsakligen är inriktad på barrvirke så har vi inte möjlighet att ersätta fibern med lövträd annat än på marginalen.

 – I realiteten är vi främst hänvisade till virke från Östersjöregionen, men självklart kan vi öka tillväxten i skogen, konstaterar Jaakko Jokinen. 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019.

2020-01-08

Relaterade reportage

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Röjningsberget - så ska det kapas

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet