”Skogsträdförädling är viktigast”

Med en detaljerad färdplan ska Holmen nå tillväxtmålet – men älgen riskerar att stjälpa projektet.  

TextELIN FRIES elin.fries@bitzer.swace.se 

Olov Norgren är skötselchef på Holmen Skog. Foto: Holmen

Under 2006 lanserade Holmen ett nytt tillväxtprogram, baserat på en utredning från Skogforsk. Utredningen visade att Holmen kan öka tillväxten, och på sikt avverkningen, i den egna skogen med cirka 25 procent under det kommande seklet. I utredningen vändes på alla stenar: bättre föryngringar, bättre plantor, mindre röta, mindre älgskador, bättre röjningar och gödsling av lämpliga skogar. Startskott för tillväxt Utredningen blev något av ett startskott menar Olov Norgren som är skötselchef på Holmen. 

– Vår nuvarande skogsskötsel har till stora delar sina rötter i Skogforsks produktionsutredning, säger han. Färre plantor mer lönsamt I dag gör Holmen en revision av åtgärdsmålen vart femte år. Det ursprungliga tillväxtmålet står fast, men en uppdatering är att lönsamhet vägs mot tillväxtpotential. Resultatet är att man nu har sänkt målet för antalet plantor i föryngring och stamantalet efter röjning med 200 per hektar. – Den nya inriktningen ger en högre lönsamhet men samtidigt en något sänkt tillväxtpotential, säger Olov Norgren. 

 Så ska Holmen nå målet  

+ Mer förädling
Skogsträdförädlingen är Holmens viktigaste åtgärd för att öka tillväxten, och man strävar efter att använda bästa tillgängliga förädlade frö. 

Mål förädlingseffekt: + 9 procent tall, + 4 procent gran per år. 
Senaste mätningen: + 17 resp. + 9 procent 

+ Mindre betesskador 
För att uppnå tillväxtmålet ska de färska betesskadorna uppgå till maximalt tre procent (fem procent söder om Dalälven) per år. Här kan det bli svårt att nå målet. 

– I dagsläget har vi fortsatt stora skador och det går inte åt rätt håll, säger Olov Norgren. 

Mål: 3 resp. 5 procent norr resp. söder om Dalälven per år. 
Senaste mätningen: 11 procent. 

+ Inte så hårda gallringar 
Starka gallringsuttag sänker nettoproduktionen. Målet är att 90 procent av utförda gallringar har en kvarvarande grundyta inom gallringsmallen.

 – Gallringsuppföljningarna under 2000-talet visade att vi ofta gallrar för hårt. Här kommer ny teknik som automatiserad gallringsuppföljning, så kallad hpr-gallring, som Skogforsk utvecklat att bli allt viktigare, poängterar Olov Norgren. 

Beslutsstödet hpr-gallring ger fortlöpande skördarföraren en simulering av hur det kvarvarande beståndet ser ut efter gallringen. 

Mål: 90 procent av gallringarna inom gallringsmallen per år. 
Senaste mätningen: 36 procent.

 + Contorta 
I tillväxtrapporten ansågs contorta tillsammans med mer förädlat skogsmaterial som de mest lönsamma åtgärderna att satsa på. Men såväl rennäringens kritiska inställning till contorta samt en del frågetecken kring hur robust den verkligen är gör att Holmen omformulerat målet från 1500 hektar till att överstiga 1000 hektar.

 Mål: 1 000 ha 
Senaste mätningen: 451 ha 

+ Gödsling 
Skogsgödsling är den enda tillväxthöjande åtgärd som ger avkastning i närtid. Åtgärden bedöms lönsam om den utförs i rätt bestånd och inom 30 år till skördetillfället. 

Mål: 7 700 ha per år 
Senaste mätningen: 8 323 ha per år 

+ Mer tall
SLU:s senaste rapporter om tillväxtskillnader mellan gran och tall i Norrlands inland har fått Holmen omvärdera sitt tallinnehav. I Norrlands kustland är tallen överlägsen de övriga trädslagen. 

– Vår slutsats är att tallen är att föredra på en större andel av föryngringsarealen än vi tidigare föryngrat den på. Men ståndortsanpassningen är viktig! Vi ska plantera gran på de bördiga markerna där det växer skogskovall som bidrar till att sprida törskatesvampen. I Västerbotten ser vi oroväckande angrepp av törskatesvamp i tallskogen. 

Mål: 70 procent tall per år. 
Senaste mätningen: 74 procent. 

Artikeln publicerades i Skogforsks tidning Vision nr 4 2019

2020-01-27

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket