Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

Det finns ingen motsättning mellan produktion och naturhänsyn, menar utredarna som vill att skogsägarna höjer skogsvårdsambitionerna. Frågan är vem som vill betala? Knappast skogsbruket, trots det nya 88-punktersprogrammet.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se Foto: SVERKER JOHANSSON sverker@bitzer.se

Den nya skogsutredningen ska stärka äganderätten i skogen. Den ska alltså tackla 20 års ställningskrig i skogen – på rekordtid. Den 1 juli ska utredningen ligga klar. Under Skogens Dag 2020 berättade utredningens ordförande Agneta Ögren och hennes utredningsteam om utmaningarna och delade en del tankar med publiken.

– Vi vill se framåt och därför tänker vi lösningsfokuserat, säger Agneta Öberg. Vi behöver hjälp från alla intressenter och vill ha förslag på lösningar. Vi jobbar med seminarier och hearings – och det går också att lämna förslag direkt till våra utredare. 

Agneta Ögren leder Skogsutredningen. Foto: Sverker Johansson/BITZER

Utanför Twitterbubblorna

Utredningssekreteraren Tommy Ek poängterade att lösningsförslagen gärna bör diskuteras med personer ”utanför twitterbubblorna”. Ett givande och tagande torde vara avgörande för ett långsiktigt hållbart utredningsförslag, som kan accepteras av de flesta aktörer och inte motarbetas.

Utredarna har redan skapat sig en del uppfattningar. Man hänvisar bl.a. till de frivilliga skyddsformer som finns i Finland och Norge. Man menar också lite överraskande att det inte finns något motsatsförhållande mellan förstärkt äganderätt och skogsvårdslagens intentioner.

Mer av allt?

– Man kan stärka både äganderätten och balansen mellan miljö och produktion, konstaterar Tommy Ek. Vi hörde tidigare i dag av Skogforsk och SLU att vi kan öka tillväxten i skogen med 40 % utan att det drabbar naturhänsynen. Vi ska alltså se till att stärka kvaliteten i skogsproduktionen.

– Det är dessutom uppenbart att många skyddade områden behöver skötas. I södra Sverige behöver nästan varenda nyckelbiotop skötas, exempelvis genom att avverka inväxande gran. Det är ett sätt att öka kvaliteten i naturvårdsavsättningarna som ger en uppsida för skogsägarna.

Vad utredarna verkar antyda är att en förstärkt äganderätt i gengäld bör resultera i högre ambitioner vad gäller skogsproduktionen. Även detta torde ske på frivillig basis, eftersom det annars uppstår en annan typ av äganderättsinskränkning.

Tveksam betalningsvilja

Man tänker sig möjligen att skogsbruket inte har några invändningar mot en ökad skogsvårdsambition, eftersom branschen själva nyss presenterat en sådan målbild. Men i praktiken kostar en ökad skogsvårdsambition pengar och nuvärdeskalkylen är inte alltid positiv. Att en godkänd föryngring är lagstadgad är ett exempel på att staten inte litar på att skogsägarna tycker sig kunna räkna hem åtgärden. Och det gör staten möjligen rätt i, för skogsbrukets skogsvårdsambitioner är i dalande.

Skogforsk konstaterar i en färsk landsomfattande föryngringsundersökning omfattande 100 hyggen att antalet plantor ligger på ca 1600 st/hektar och att ingen ståndortsanpassning sker – man sätter normalt samma trädslag över hela hygget, oavsett variationen i markförhållanden. Eftersom virkespriserna sjunkit sedan 50-talet och skogsbrukskostnaden gått upp under ett par decennier blir skogsvårdskalkylen inte bättre heller. Och…vem ska göra jobbet? Skogsvårdsentreprenörerna är i kris och larmar om den låga betalningsviljan. Detta sker samtidigt som skogsföretagen haft en konjunkturtopp.

Agneta Ögren tycker sig dock en vilja från politikerna att arbeta för en lösning som på något vis ger en ersättning – nej, inte för skogsvård, men då det gäller avsättningar som ytterst marknaden styr, där Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper som skogsägaren visserligen får avverka, men som virkesmarknaden inte vill köpa.

– Landsbygdsministern sade tidigare idag (Jennie Nilssons inledningstal på Skogens Dag, reds anm) att politiken ska ta ansvar i den här frågan. I Januariöverenskommelsen kan jag läsa in att det finns täckning för det. Och i slutänden är det här förstås en politisk fråga, säger Agneta Ögren.

4 sätt att stärka äganderätten

  1. Ekonomin.

I direktivet är det tydligt att det bör utgå ekonomisk ersättning till skogsägarna för att avstå ägande och brukningsrätt. Det är ett sätt att stärka äganderätten på. 

2. Tidsaspekten. 

När staten vill skydda ett område från skogsbruk tar det lång tid innan skogsägarna får pengarna i handen. Den här tiden upplevs som problematiskt. Dessutom kan skogsägaren drabbas hårt av marginalskatteeffekter.

3. Överklagan. 

Ett tredje sätt att stärka äganderätten är att se över möjligheten att överklaga beslut. Idag kan t.ex. ett nyckelbiotopsbeslut inte överklagas.

4. Förutsägbarheten.

– Det fjärde, som jag nästan tycker är viktigast, är att man ur ett äganderättsperspektiv måste ha tydlighet och förutsägbarhet i regelverket, konstaterar Agneta Ögren.

Utredningsdirektivet består av fyra huvudsakliga delar där utredningen ska lämna förslag:

• Finna balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog

• Se över statens roll när det gäller nyckelbiotoper

• Hitta nya flexibla skydds- och ersättningsformer

• Hur ska internationella åtaganden om biologisk mångfald kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi?

Utredningen har till sin hjälp en expertgrupp bestående av 20 personer från berörda myndigheter, näringsliv och ideella organisationer med kunskap inom sakfrågorna.

Skogsutredningen presenterade sitt arbete på Skogens Dag 2020, som anordnades av Skogstekniska Klustret i Vindeln samt SLU Future ForestsLänsstyrelsen i Västerbotten samt Umeå Universitet.

 

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket