Nu ska skördardata nå skogsägarna. Gallringsuppföljningen från Skogforsks HPR Gallring ska ajourhålla skogsbruksplanerna efter utfört arbete. Data från utförda gallringar i skogslandskapet runt en fastighet kan också användas för att stärka upp data i bestånd med inaktuella data.

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Det finns en stor potential att förbättra skogsägarnas skogsbruksplaner genom att använda skördardata i kombination med återkommande laserskanningar, fjärranalys och framskrivningsmodeller. Nu hjälper Skogforsk skogsägarföreningarna att utveckla nästa generations skogsbruksplaner.

Text: SVERKER JOHANSSON och JOHN SANDSTRÖM. Foto: SVERKER JOHANSSON/Bitzer

– Syftet är att effektivisera ajourhållningen och vi räknar med att sänka kost-naderna, säger Erik Willén vid Skogforsk, som leder projektet. Det ger möjlighet till årliga framskrivningar med betydligt högre kvalitet än idag. Och vi kan generera skogsbruksplaner på ett betydligt effektivare sätt.

I korthet fungerar metoden så här:

– Vi vet oerhört väl vad skördarna avverkat, förklarar Jon Söderberg vid Skogforsk, som arbetar med analyser och metodutveckling i projektet. Vi jämför det med data från laserskanning samt flyg- och satellitbilder för de avverkade ytorna. I en modell delar vi sedan in skogen i bestånd baserat på höjddata och tidigare beståndsindelningar.

Redan testat

Forskarna har redan testat metodiken genom att skördardata från tusentals hektar i östra Götaland – gallringar och slutavverkningar – kopplades ihop med fjärranalysdata från ett stort skogslandskap i samma region.

– Vi samlade in skördardata från tiden direkt efter att fjärranalysdata samlades in. För gallringar där den kvarstående skogen beskrivs använde vi skördardata från den tidigare vegetationssäsongen och fram till registreringstidpunkten för fjärranalysen. Med vår mjukvara för gallringsuppföljning kunde vi få fram bra data för bestånden som stod kvar efter gallringen.

Resultaten visar att skördardata fungerar minst lika bra som referensdata från manuella provytor i fält och ger inga systematiska fel. Extra bra blir det eftersom lokala data om stamform finns med i materialet – data som är osäkra i manuella skattningsmetoder. Den nya modellen ger också prognoser för bestånd som ännu inte åtgärdats. Uppskattningarna görs med data från angränsande och likartade bestånd som har gallrats eller slutavverkats.

Analytisk. Skogforsks Jon Söderberg står för mycket av metodutvecklingen i projektet.

Inte samma koll på ungskogen 

– Men vi har förstås inte koll på skogar under tio meters höjd, eftersom det inte finns några skördardata från ungskog. Men på huvuddelen av arealen får vi alltså koll på volymer och grundytor, höjder och diametrar. Förhoppningsvis får vi också med oss åldern för de bestånd som redan finns i skogsbruksplanerna.

– Boniteterna i planerna kan vi också dubbelkolla, skjuter Erik Willén in. Tillväxten skattas när vi jämför skillnaderna mellan omdreven eller med stöd av skördardata för avverkade områden, som ger oss boniteten om vi vet åldern på objekten.

FOTO: SÖDRA

Entusiastisk. Erik Eklund är vd för Svenska Skogsägarplaner.

Ajourhållning och prognoser nästa steg

Med alla data på plats i sin skogsbruksplan kan man sedan med hjälp av modellerna i systemet Heureka prognosticera trädens och skogens utveckling över tid. Samma eller motsvarande modeller finns i system hos andra aktörer, till exempel hos skogsföretagen för årliga framskrivningar av företagens skogsregister. Och när man utför en gallring eller slutavverkning uppdateras planen direkt med data från skördaren. Erik Eklund jobbar på Södra och är vd för Svenska Skogsägarplaner, skogsägarföreningarnas samägda bolag, som idag levererar system för medlemmarnas skogsbruksplaner. Han är entusiastisk över projektet:

– Successivt har vi i Sverige byggt upp en databas för skördardata. Hittills har användningen i skogsbruksplanerna varit begränsad, men nu ser vi stora möjligheter att skogsägarna ska få konkret nytta av dessa data. Idag sker all insamling manuellt, det finns helt klart en rationaliseringspotential här.

– Primärt ska vi få till en robust metod för att medlemmarna alltid ska ha aktuella data i sin plan, och möjligheten att registrera vilken naturhänsyn som lämnas vid avverkningarna. Det är viktigt för våra medlemmar att vi registrerar den generella hänsyn som lämnas och att de kan visa upp den, det finns arealer som inte registreras idag.

Uppfyller kraven

Inför projektet har det gjorts en del undersökningar av vad medlemmarna egentligen har för krav på sin skogsbruksplan.

– Två viktiga önskemål var just effektiv ajourhållning av skogstillståndet, även efter utförda åtgärder, samt att kunna se hur skogen utvecklas på sikt, säger Erik Eklund. Många medlemmar pekar på behovet av att nyttja skogsbruksplanen som en yta för kommunikation inom samägda fastigheter, med föreningen och som ett stöd vid skogsförvaltning.

Vem äger data?

En knivig fråga är vem som har rätt till och äger alla data om skogen som genereras av skördare och analyseras med olika modeller. Här ställs frågan på sin spets.

– Frågan om vem som äger data är levande, idag hanteras de av den virkesköpande organisationen – det är de som har möjligheterna och mjukvaran att hantera skördardata. Men målsättningen, oavsett vem som äger vad, är att aktivt nyttja den data som samlas in och successivt förbättra skogstjänsterna, säger Erik Eklund.

Om man engagerar ett annat företag för en avverkning, kan man be om skördardata därifrån och stoppa in i planerna?

– Det finns säkert en lösning på det, men vi måste komma överens över företagsgränserna om hur den datahanteringen ska se ut.


”Digitaliserad ajourhållning av skogsbruksplaner med beskriven naturvårdsnytta”

Skogforsk leder projektet som drivs i nära samarbete med SLU Umeå, Institutionen för fjärranalys, samt med Svenska Skogsägarplaner AB som samägs av Södra, Mellanskog och Norra. Vinnovas kompetenscentrum AI Sweden bistår SLU med beräkningar. Den första operativa modellen ska vara klar i slutet av 2022. Finansiär är Skogsägarnas Forskningsfond.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket