Det finns en stor potential att förbättra skogsägarnas skogsbruksplaner genom att använda skördardata i kombination med återkommande laserskanningar, fjärranalys och framskrivningsmodeller. Nu hjälper Skogforsk skogsägarföreningarna att utveckla nästa generations skogsbruksplaner
Text: SVERKER JOHANSSON och JOHN SANDSTRÖM Foto: SVERKER JOHANSSON/BITZER
– Syftet är att effektivisera ajourhållningen och vi räknar med att sänka kostnaderna, säger Erik Willén vid Skogforsk, som leder projektet. Det ger möjlighet till årliga framskrivningar med betydligt högre kvalitet än idag. Och vi kan generera skogsbruksplaner på ett betydligt effektivare sätt.
I korthet fungerar metoden så här:
– Vi vet oerhört väl vad skördarna avverkat, förklarar Jon Söderberg vid Skogforsk, som arbetar med analyser och metodutveckling i projektet. Vi jämför det med data från laserskanning samt flygoch satellitbilder för de avverkade ytorna. I en modell delar vi sedan in skogen i bestånd baserat på höjddata och tidigare beståndsindelningar.
Redan testat
Forskarna har redan testat metodiken genom att skördardata från tusentals hektar i östra Götaland – gallringar och slutavverkningar – kopplades ihop med fjärranalysdata från ett stort skogslandskap i samma region.
– Vi samlade in skördardata från tiden direkt efter att fjärranalysdata samlades in. För gallringar där den kvarstående skogen beskrivs använde vi skördardata från den tidigare vegetationssäsongen och fram till registreringstidpunkten för fjärranalysen. Med vår mjukvara för gallringsuppföljning kunde vi få fram bra data för bestånden som stod kvar efter gallringen.
Resultaten visar att skördardata fungerar minst lika bra som referensdata från manuella provytor i fält och ger inga systematiska fel. Extra bra blir det eftersom lokala data om stamform finns med i materialet – data som är osäkra i manuella skattningsmetoder.
Den nya modellen ger också prognoser för bestånd som ännu inte åtgärdats. Uppskattningarna görs med data från angränsande och likartade bestånd som har gallrats eller slutavverkats.
Inte samma koll på ungskogen
– Men vi har förstås inte koll på skogar under tio meters höjd, eftersom det inte finns några skördardata från ungskog. Men på huvuddelen av arealen får vi alltså koll på volymer och grundytor, höjder och diametrar. Förhoppningsvis får vi också med oss åldern för de bestånd som redan finns i skogsbruksplanerna.
– Boniteterna i planerna kan vi också dubbelkolla, skjuter Erik Willén in. Tillväxten skattas när vi jämför skillnaderna mellan omdreven eller med stöd av skördardata för avverkade områden, som ger oss boniteten om vi vet åldern på objekten.
Ajourhållning och prognoser nästa steg
Med alla data på plats i sin skogsbruksplan kan man sedan med hjälp av modellerna i systemet Heureka prognosticera trädens och skogens utveckling över tid. Samma eller motsvarande modeller finns i system hos andra aktörer, till exempel hos skogsföretagen för årliga framskrivningar av företagens skogsregister. Och när man utför en gallring eller slutavverkning uppdateras planen direkt med data från skördaren.
Erik Eklund jobbar på Södra och är vd för Svenska Skogsägarplaner, skogsägarföreningarnas samägda bolag, som idag levererar system för medlemmarnas skogsbruksplaner. Han är entusiastisk över projektet:
– Successivt har vi i Sverige byggt upp en databas för skördardata. Hittills har användningen i skogsbruksplanerna varit begränsad, men nu ser vi stora möjligheter att skogsägarna ska få konkret nytta av dessa data. Idag sker all insamling manuellt, det finns helt klart en rationaliseringspotential här.
– Primärt ska vi få till en robust metod för att medlemmarna alltid ska ha aktuella data i sin plan, och möjligheten att registrera vilken naturhänsyn som lämnas vid avverkningarna. Det är viktigt för våra medlemmar att vi registrerar den generella hänsyn som lämnas och att de kan visa upp den, det finns arealer som inte registreras idag.
Uppfyller kraven
Inför projektet har det gjorts en del undersökningar av vad medlemmarna egentligen har för krav på sin skogsbruksplan.
– Två viktiga önskemål var just effektiv ajourhållning av skogstillståndet, även efter utförda åtgärder, samt att kunna se hur skogen utvecklas på sikt, säger Erik Eklund. Många medlemmar pekar på behovet av att nyttja skogsbruksplanen som en yta för kommunikation inom samägda fastigheter, med föreningen och som ett stöd vid skogsförvaltning.
Vem äger data?
En knivig fråga är vem som har rätt till och äger alla data om skogen som genereras av skördare och analyseras med olika modeller. Här ställs frågan på sin spets.
– Frågan om vem som äger data är levande, idag hanteras de av den virkesköpande organisationen – det är de som har möjligheterna och mjukvaran att hantera skördardata. Men målsättningen, oavsett vem som äger vad, är att aktivt nyttja den data som samlas in och successivt förbättra skogstjänsterna, säger Erik Eklund.
Om man engagerar ett annat företag för en avverkning, kan man be om skördardata därifrån och stoppa in i planerna?
– Det finns säkert en lösning på det, men vi måste komma överens över företagsgränserna om hur den datahanteringen ska se ut.
”Digitaliserad ajourhållning av skogsbruksplaner med beskriven naturvårdsnytta”
Skogforsk leder projektet som drivs i nära samarbete med SLU Umeå, Institutionen för fjärranalys, samt med Svenska Skogsägarplaner AB som samägs av Södra, Mellanskog och Norra. Vinnovas kompetenscentrum AI Sweden bistår SLU med beräkningar. Den första operativa modellen ska vara klar i slutet av 2022. Finansiär är Skogsägarnas Forskningsfond.