FOTO: JAN MASTNIK

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Text: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se

FOTO: HENRIK BJÖRNSSON

Magnus Lindén, Södra Skog:

– Jag känner igen nivån på siffrorna, men tycker inte att de är jättelåga – även om de kunde vara bättre. Vi eftersträvar 1800 huvudstammar av barrträd efter röjningen och eftersom resten – 25 procent av stammarna – är löv, så är det godkänt.

– Vi har satsat hårt på bättre föryngringar under de senaste 15 åren och lyckats bra med det, trots att det är väldigt svårt. Vi tappade en stor del av förbättringen i och med den torra sommaren 2018 som ledde till ökad personalomsättning. Men det verkar som om våra entreprenörer har lyckats bättre med att attrahera ny personal inför säsongsstarten i år.*

Men med tanke på Skogforsks siffror – är inte ambitionen för låg? Om skogsvårdspersonalen inte stannar, så är väl skogsvården för billig – och kanske resultatet därefter?

– Man får ha respekt för att det är extremt påfrestande att plantera ett år som 2018 och att det får konsekvenser för personalomsättningen – och ja, priserna har gått upp inför den här säsongen.

Även i södra Sverige verkar ståndortsanpassningen lysa med sin frånvaro, enligt Skogforsks hyggesinventering?

– Ja, så har det varit under en följd av år, men jag tycker att vi är på väg att ändra på det nu. På mellan 20–30 procent av hyggesarealen sätter vi ett annat trädslag än det som dominerar på hygget. Och efter de stora granbarkborreangreppen så är rätt trädslag verkligen i fokus, vi planterar otroligt mycket mera tall nu – från en ganska blygsam nivå, men ändå.

*) Intervjun gjordes innan de omfattande reseförbuden i coronavirusets spår.


 

FOTO: HOLMEN

Olov Norgren, Holmen Skog:

– Ja, 1600 – 1700 plantor per hektar är ett väldigt lågt utfall. Men plantorna är i vårt fall vitala. En anledning kan vara att vi ligger kvar på lite större plantor och torvklump, både i norra och södra Sverige. Vi tillsätter också arginin vid plantodlingen, som stimulerar rotskotten.

Holmen ståndortsanpassar normalt sina planteringar efter den dominerande ståndorten, det är alltså trädslagsren plantering som gäller i de flesta fall. Men det förekommer att både tall och gran planteras om det finns ett par tydliga ståndorter på hygget.

– Med flera insprängda ståndorter runtom på hygget blir det för plottrigt i planeringen och en för stor utmaning för planteringspersonalen, menar Olov Norgren.


 

FOTO: SCA

Ola Kåren, SCA Skog:

– Att Skogforsks studie rakt över hela landet landar på 1600 – 1700 plantor per hektar tyder på att skogsvården tenderar att vara schabloniserad, där vi i branschen inte får ut tillräckligt många plantor på framför allt de bördigare markerna. Vi måste fokusera på att det rekommenderade antalet plantor i våra riktlinjer efterföljs vid planteringen.

– Vi måste även se till att antalet planteringspunkter ökar genom högre kvalitet i markberedningen, där nyckeln är att få mera mineraljord på den omvända torvan och en bra kompaktering. På SCA är vi väldigt bra på att utnyttja markberedningen, 95 procent av plantorna sitter där de ska – men antalet bra planteringspunkter måste alltså öka genom förbättrad markberedning och även antalet plantor bör vara något högre.

– När det gäller ståndortsanpassningen är våra riktlinjer i planeringen att skilja ut ståndorter över en hektar. Men i praktiken blir det ofta ett trädslag per trakt. Här hoppas vi på bättre underlag med högre upplösning där vi kan koppla ihop skördardata och markfuktighetskartorna till ett praktiskt beslutstöd.


 

FOTO: PRIVAT

Daniel Forsberg, Stora Enso Skog:

– Vi planterar i huvudsak ett trädslag per trakt, men sedan sker en naturlig föryngring av andra träd i beståndet. På köptrakterna är vårt uppdrag att vara rådgivare åt markägarna, och beslutet ligger hos dem.

Du är inte rädd för att ni tappar i produktion som en effekt av storskaligheten i ståndortsanpassningen?

– Ambitionen är att hitta vägar som kan öka värdena inom miljöhänsyn, social hänsyn och ekonomisk hänsyn. Så vi tar med intresse del av nya rön om vinster med till exempel blandskog, både för produktionen och för riskspridning. Vi har precis fått tillbaka skogen från Bergvik Skog och ser över kompetensen, bemanningen och skötselstrategierna – en del i det är att vi satsar på kunskapsinhämtning från skötselforskarna.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket