Text: SVERKER JOHANSSON, sverker@bitzer.se
Magnus Lindén, Södra Skog:
– Jag känner igen nivån på siffrorna, men tycker inte att de är jättelåga – även om de kunde vara bättre. Vi eftersträvar 1800 huvudstammar av barrträd efter röjningen och eftersom resten – 25 procent av stammarna – är löv, så är det godkänt.
– Vi har satsat hårt på bättre föryngringar under de senaste 15 åren och lyckats bra med det, trots att det är väldigt svårt. Vi tappade en stor del av förbättringen i och med den torra sommaren 2018 som ledde till ökad personalomsättning. Men det verkar som om våra entreprenörer har lyckats bättre med att attrahera ny personal inför säsongsstarten i år.*
Men med tanke på Skogforsks siffror – är inte ambitionen för låg? Om skogsvårdspersonalen inte stannar, så är väl skogsvården för billig – och kanske resultatet därefter?
– Man får ha respekt för att det är extremt påfrestande att plantera ett år som 2018 och att det får konsekvenser för personalomsättningen – och ja, priserna har gått upp inför den här säsongen.
Även i södra Sverige verkar ståndortsanpassningen lysa med sin frånvaro, enligt Skogforsks hyggesinventering?
– Ja, så har det varit under en följd av år, men jag tycker att vi är på väg att ändra på det nu. På mellan 20–30 procent av hyggesarealen sätter vi ett annat trädslag än det som dominerar på hygget. Och efter de stora granbarkborreangreppen så är rätt trädslag verkligen i fokus, vi planterar otroligt mycket mera tall nu – från en ganska blygsam nivå, men ändå.
*) Intervjun gjordes innan de omfattande reseförbuden i coronavirusets spår.
Olov Norgren, Holmen Skog:
– Ja, 1600 – 1700 plantor per hektar är ett väldigt lågt utfall. Men plantorna är i vårt fall vitala. En anledning kan vara att vi ligger kvar på lite större plantor och torvklump, både i norra och södra Sverige. Vi tillsätter också arginin vid plantodlingen, som stimulerar rotskotten.
Holmen ståndortsanpassar normalt sina planteringar efter den dominerande ståndorten, det är alltså trädslagsren plantering som gäller i de flesta fall. Men det förekommer att både tall och gran planteras om det finns ett par tydliga ståndorter på hygget.
– Med flera insprängda ståndorter runtom på hygget blir det för plottrigt i planeringen och en för stor utmaning för planteringspersonalen, menar Olov Norgren.
Ola Kåren, SCA Skog:
– Att Skogforsks studie rakt över hela landet landar på 1600 – 1700 plantor per hektar tyder på att skogsvården tenderar att vara schabloniserad, där vi i branschen inte får ut tillräckligt många plantor på framför allt de bördigare markerna. Vi måste fokusera på att det rekommenderade antalet plantor i våra riktlinjer efterföljs vid planteringen.
– Vi måste även se till att antalet planteringspunkter ökar genom högre kvalitet i markberedningen, där nyckeln är att få mera mineraljord på den omvända torvan och en bra kompaktering. På SCA är vi väldigt bra på att utnyttja markberedningen, 95 procent av plantorna sitter där de ska – men antalet bra planteringspunkter måste alltså öka genom förbättrad markberedning och även antalet plantor bör vara något högre.
– När det gäller ståndortsanpassningen är våra riktlinjer i planeringen att skilja ut ståndorter över en hektar. Men i praktiken blir det ofta ett trädslag per trakt. Här hoppas vi på bättre underlag med högre upplösning där vi kan koppla ihop skördardata och markfuktighetskartorna till ett praktiskt beslutstöd.
Daniel Forsberg, Stora Enso Skog:
– Vi planterar i huvudsak ett trädslag per trakt, men sedan sker en naturlig föryngring av andra träd i beståndet. På köptrakterna är vårt uppdrag att vara rådgivare åt markägarna, och beslutet ligger hos dem.
Du är inte rädd för att ni tappar i produktion som en effekt av storskaligheten i ståndortsanpassningen?
– Ambitionen är att hitta vägar som kan öka värdena inom miljöhänsyn, social hänsyn och ekonomisk hänsyn. Så vi tar med intresse del av nya rön om vinster med till exempel blandskog, både för produktionen och för riskspridning. Vi har precis fått tillbaka skogen från Bergvik Skog och ser över kompetensen, bemanningen och skötselstrategierna – en del i det är att vi satsar på kunskapsinhämtning från skötselforskarna.