En eldriven drönare som lyfter tvåhundra kilo, gallrar och transporterar ut hela träd. Men som också kan tillkallas för brandbekämpning och materiallyft. Snart kan högkapacitetsdrönare i skogen vara verklighet.
Text och foto: SVERKER JOHANSSON/sverker@bitzer.se
Användandet av stora drönare tar nu fart även på den civila sidan. Inom jordbruk och transporter finns många maskiner i bruk, liksom inom blåljussektorn. I skogsbruket har högkapacitetsdrönare ännu bara körts i demonstrationssyfte. Det finns tankar om att högkapacitetsdrönare i framtiden kan bidra till att begränsa skadorna vid skogsbrand. De kan också underlätta brandbevakningen och minska driftstoppen vid torra somrar -ett arbete som kostade cirka en halv miljard sommaren 2018.
Samlad kompetens
Nu har Skogforsk med stöd från Vinnova utvärderat hur högkapacitetsdrönare kan komplettera dagens metoder för brandbekämpning – och även beskrivit en möjlig väg till produktifiering och vidareutveckling. Det har man gjort tillsammans med representanter för skogsbruket, civilförsvaret och drönartillverkaren AirForestry.
– Vi har helt klart fått en bredare belysning av att samla kompetenser från så många berörda – allt ifrån MSB, blåljussektorn och drönartillverkare till experter på naturvårdsbränning och skogsvård, säger Skogforsks projektledare Kari Hyll.
Lyften viktigast?
Analyserna visar att små, relativt billiga drönare med rätt sensorer bör klara uppgifter som detektion, övervakning, kartering och provtagning av till exempel rökgaser. Därför blir troligen högkapacitetsdrönarnas främsta uppgifter uppdrag som inbegriper lyft – men inte nödvändigtvis själva släckningsarbetet.
– Utrustning är ofta lika viktigt att lyfta som vatten, menar Kari Hyll. Ett exempel är att flyga ut brandslang för att kunna spruta vatten med högre tryck än om man släcker med en hink under en drönare.
Fredrik Edlund, insatsledare vid Medelpads Räddningstjänstförbund, håller med:
– När vi pratar skogsbrand så handlar det lika mycket om att flyga dricksvatten till personalen, konstaterar han. Och när det gäller lyft kan listan kan göras lång över lämpliga jobb för stora drönare. Vid en kemikalieolycka vill vi flyga ut kemikalier för att neutralisera syror eller baser … vi har tågolyckor långt från väg och behöver snabbt få ut tung räddningsutrustning … och vi har krisberedskapen vid strömavbrott och mycket snö, där vi hjälper hemtjänsten och måste få ut elverk på landsbygden.
Viktigt att hålla drönarna flygande
Nästa steg blir operativa tester under fältförhållanden. Drönartillverkaren AirForestry, vars del i projektet varit att utveckla en eldriven drönare för brandbekämpning, hoppas snart ha drönaren i luften för att testa robusthet, säkerhet och flygförmåga under våren 2022. Men för att högkapacitetsdrönarna ska anammas av skogsbruket krävs fler tilllämpningar – drönarna måste ha hög teknisk utnyttjandegrad för att vara en bra affär. De är dyra och måste därför vara i luften för det mesta.
– I det här projektet har vi fått mer kunskap om hur vår produkt ska kunna leverera flera olika arbetsuppgifter, så det har varit väldigt nyttigt för oss. Men huvudfokus är att gallra skog med drönare, säger Olle Gelin, AirForestrys vd, och fortsätter: Det är en användning som behövs för att öka produktionen och stärka skogens motståndskraft i ett nytt klimat. Vi tror att det här sättet blir både mer lönsamt och skonsamt än att jobba med stora maskiner.
Ständigt arbetande drönare i skogslandskapet öppnar för fler möjligheter. De skulle under sitt arbete ständigt kunna spana av händelser i skogslandskapet.
– Att upptäcka rökpelare eller detektera röklukt är bra exempel, tycker Leif Sandahl vid Enheten för naturolyckor och beslutsstödsystem på MSB. Ju fler sensorer i form av teknik och människor som vi har i fält, desto snabbare kan vi upptäcka en brand och tiden är en avgörande faktor vid hög brandrisk.
Vem skaffar drönare?
Är den här tekniken något som skogsägare och skogsföretag kommer att äga, blir den en del av entreprenörsledet eller kanske en del av tillverkarledet? I drönarbranschen är det inte ovanligt med helentreprenad: att tillverkaren har drönare, piloter och flygorganisation, och tillhandahåller arbetet som en tjänst. David Rönnblom är verksamhetsutvecklare vid Holmen Skog AB och har deltagit i projektets styrgrupp. Han tycker att det är svårt att bedöma hur affären och driften ska se ut så här tidigt i utvecklingen:
– Oavsett det så måste vi ha hög beställarkompetens i branschen, konstaterar han. Men jag är mer optimistisk inför användningen av högkapacitetsdrönare nu när vi sett att den faktiskt har blivit verklighet. Men exakt vilka som blir de viktigaste användningsområdena, det låter jag vara osagt.
6 slutsatser från projektet
- Högkapacitetsdrönare bör kunna lyfta utrustning och vatten.
- Det är en fördel om drönaren även kan antända och övervaka kontrollerade bränder.
- Mer kunskap behövs kring energiförsörjningens infrastruktur.
- Det finns även behov av operativa scenarioövningar. Vilken resurs ska sättas in när?
- Mer kunskap behövs kring vilka skogsbränder som kan detekteras med drönare, givet vissa sensorer och flyghöjd.
- En trolig tjänsteutformning är att tillverkaren har drönare, piloter och flygorganisation, och tillhandahåller arbetet som en tjänst.
ILLUSTRATION: NORDLUFT