Luftburet fällhuvud. AirForestrys primära satsning på skogen handlar om förstagallring från ovan.

Stora drönare – ett lyft?

En eldriven drönare som lyfter tvåhundra kilo, gallrar och transporterar ut hela träd. Men som också kan tillkallas för brandbekämpning och materiallyft. Snart kan högkapacitetsdrönare i skogen vara verklighet.

Text och foto: SVERKER JOHANSSON/sverker@bitzer.se

Användandet av stora drönare tar nu fart även på den civila sidan. Inom jordbruk och transporter finns många maskiner i bruk, liksom inom blåljussektorn. I skogsbruket har högkapacitetsdrönare ännu bara körts i demonstrationssyfte. Det finns tankar om att högkapacitetsdrönare i framtiden kan bidra till att begränsa skadorna vid skogsbrand. De kan också underlätta brandbevakningen och minska driftstoppen vid torra somrar -ett arbete som kostade cirka en halv miljard sommaren 2018.

Samlad kompetens

Nu har Skogforsk med stöd från Vinnova utvärderat hur högkapacitetsdrönare kan komplettera dagens metoder för brandbekämpning – och även beskrivit en möjlig väg till produktifiering och vidareutveckling. Det har man gjort tillsammans med representanter för skogsbruket, civilförsvaret och drönartillverkaren AirForestry.

Kari Hyll, Skogforsk

– Vi har helt klart fått en bredare belysning av att samla kompetenser från så många berörda – allt ifrån MSB, blåljussektorn och drönartillverkare till experter på naturvårdsbränning och skogsvård, säger Skogforsks projektledare Kari Hyll.

Lyften viktigast?

Analyserna visar att små, relativt billiga drönare med rätt sensorer bör klara uppgifter som detektion, övervakning, kartering och provtagning av till exempel rökgaser. Därför blir troligen högkapacitetsdrönarnas främsta uppgifter uppdrag som inbegriper lyft – men inte nödvändigtvis själva släckningsarbetet.

– Utrustning är ofta lika viktigt att lyfta som vatten, menar Kari Hyll. Ett exempel är att flyga ut brandslang för att kunna spruta vatten med högre tryck än om man släcker med en hink under en drönare.

Fredrik Edlund, insatsledare vid Medelpads Räddningstjänstförbund, håller med:

– När vi pratar skogsbrand så handlar det lika mycket om att flyga dricksvatten till personalen, konstaterar han. Och när det gäller lyft kan listan kan göras lång över lämpliga jobb för stora drönare. Vid en kemikalieolycka vill vi flyga ut kemikalier för att neutralisera syror eller baser … vi har tågolyckor långt från väg och behöver snabbt få ut tung räddningsutrustning … och vi har krisberedskapen vid strömavbrott och mycket snö, där vi hjälper hemtjänsten och måste få ut elverk på landsbygden.

Fredrik Edlund, Medelpads Räddningsförbund

Viktigt att hålla drönarna flygande

Nästa steg blir operativa tester under fältförhållanden. Drönartillverkaren AirForestry, vars del i projektet varit att utveckla en eldriven drönare för brandbekämpning, hoppas snart ha drönaren i luften för att testa robusthet, säkerhet och flygförmåga under våren 2022. Men för att högkapacitetsdrönarna ska anammas av skogsbruket krävs fler tilllämpningar – drönarna måste ha hög teknisk utnyttjandegrad för att vara en bra affär. De är dyra och måste därför vara i luften för det mesta.

– I det här projektet har vi fått mer kunskap om hur vår produkt ska kunna leverera flera olika arbetsuppgifter, så det har varit väldigt nyttigt för oss. Men huvudfokus är att gallra skog med drönare, säger Olle Gelin, AirForestrys vd, och fortsätter: Det är en användning som behövs för att öka produktionen och stärka skogens motståndskraft i ett nytt klimat. Vi tror att det här sättet blir både mer lönsamt och skonsamt än att jobba med stora maskiner.

Olle Gelin, vd AirForestry

Ständigt arbetande drönare i skogslandskapet öppnar för fler möjligheter. De skulle under sitt arbete ständigt kunna spana av händelser i skogslandskapet.

– Att upptäcka rökpelare eller detektera röklukt är bra exempel, tycker Leif Sandahl vid Enheten för naturolyckor och beslutsstödsystem på MSB. Ju fler sensorer i form av teknik och människor som vi har i fält, desto snabbare kan vi upptäcka en brand och tiden är en avgörande faktor vid hög brandrisk.

Vem skaffar drönare?

Är den här tekniken något som skogsägare och skogsföretag kommer att äga, blir den en del av entreprenörsledet eller kanske en del av tillverkarledet? I drönarbranschen är det inte ovanligt med helentreprenad: att tillverkaren har drönare, piloter och flygorganisation, och tillhandahåller arbetet som en tjänst. David Rönnblom är verksamhetsutvecklare vid Holmen Skog AB och har deltagit i projektets styrgrupp. Han tycker att det är svårt att bedöma hur affären och driften ska se ut så här tidigt i utvecklingen:

– Oavsett det så måste vi ha hög beställarkompetens i branschen, konstaterar han. Men jag är mer optimistisk inför användningen av högkapacitetsdrönare nu när vi sett att den faktiskt har blivit verklighet. Men exakt vilka som blir de viktigaste användningsområdena, det låter jag vara osagt.

David Rönnblom, Holmen Skog

6 slutsatser från projektet

  1. Högkapacitetsdrönare bör kunna lyfta utrustning och vatten.
  2. Det är en fördel om drönaren även kan antända och övervaka kontrollerade bränder.
  3. Mer kunskap behövs kring energiförsörjningens infrastruktur.
  4. Det finns även behov av operativa scenarioövningar. Vilken resurs ska sättas in när?
  5. Mer kunskap behövs kring vilka skogsbränder som kan detekteras med drönare, givet vissa sensorer och flyghöjd.
  6. En trolig tjänsteutformning är att tillverkaren har drönare, piloter och flygorganisation, och tillhandahåller arbetet som en tjänst.
I drönarbranschen siktar många på helentreprenad: tillverkaren håller med drönare, piloter, flygorganisation och tillhandahåller arbetet som en tjänst.

ILLUSTRATION: NORDLUFT

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket