Hans Mäkikaltio vid Skogsstyrelsen visar ett ungt, angripet bestånd som lövsanerats vid röjningen.Därmed finns inget att bygga beståndet på när tallarna dör. – Vi måste utbilda röjarlagen på nytt, tycker han. Vore jag skogsägare skulle jag reklamera det här röjningsjobb

Talldöden

Törskate har seglat upp som en av de mest allvarliga skadegörarna i Norrland – men angreppens orsaker är ännu höljda i dunkel. Nu ska två forskningsprojekt sprida ljus i frågan.

Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON, Bitzer

I snart 20 år har bekymrade skogsägare berättat om bruna tallkronor och kådläckande stammar på vad som nyss varit friska tallar. Hittills har skogsbruket varit avvaktande, men skötselexperter har konstaterat att skadorna kommer från törskate, en svamp som sedan istiden varit spridd över hela Sverige – med små, till måttliga utbrott. Varför svampangreppen exploderade runt 2000-talet har forskarna nu försökt finna ett svar på.

– Mycket tyder på att angreppen i Norr- och Västerbotten kom samtidigt, de spred sig alltså inte från norr till söder. Orsaken till utbrotten vet vi fortfarande för lite om för att ge några säkra svar, även om det finns många hypoteser, säger Torgny Persson, forskare vid Skogforsk.

Sedan törskateangreppen vuxit sig allt mer omfattande, och inte visat något tecken på avmattning, har det varit lättare att få pengar till törskateforskning. På Skogforsk samarbetar skötselforskare och skogsträdsförädlare för att se på såväl kort- som långsiktiga lösningar.

Röja eller inte?

Den mest akuta frågan för skogsägare är hur man på bästa sätt ska sköta drabbade ungskogar för att bromsa angreppen inne i bestånden och minimera produktionsförlusterna. I ett nystartat projekt kommer Skogforsk tillsammans med Holmen, SCA, Sveaskog och Norra skogsägarna undersöka olika praktiska skötselåtgärder.

– Vårt mål är att ta fram praktiska skogsskötselråd i törskatedrabbad ungskog. Projektet löper under tio år, men vi kommer leverera resultat under vägen, säger Jonas Öhlund, forskare vid Skogforsk. I projektet testas röjning och gallring av törskatedrabbad skog – och man följer även vad som händer om beståndet lämnas utan åtgärd alls.

FOTO: ELIN FRIES/BITZER

Henrik Svennerstam, Torgny Persson och Jonas Öhlund från Skogforsk jobbar för att förstå törskatens angrepp och för att ta fram nya skötselråd.

Skadlig gödsling?

Parallellt med röjning- och gallringsprojektet ska ett nytt projekt testa en teori som bititsig fast: att högre boniteter får allvarligare angreppav törskate. Bland annat kommer förekomst av törskate i gödslings- och markberedningsförsök att inventeras då observationer pekar på en möjlig koppling.

– Problemet med observationerna på försöksytor är att törskate inte var en frågeställning då försöken startades, vilket i sin tur medfört att de observationer som gjorts saknar stöd i form av skadeinventeringar, förklarar Henrik Svennerstam, forskare vid Skogforsk.

Med andra ord kan alltså produktionshöjande åtgärder, som markberedning, gödsling, röjning och gallring möjligen ge en ökad skadefrekvens av törskate. Därför kommer kopplingen mellan törskateangrepp och skogskötselsåtgärder undersökas i ett tvåårigt projekt.

Törskaten ”blommar” runt midsommartid, då är den ovanligt lätt att upptäcka.

Screeningcenter lösning i väst

I ett bredare och mer långsiktigt perspektiv finns en stark tilltro till skogsträdförädlingen. Upprepade studier har visat att det finns en stark genetisk koppling till hur motståndskraftiga olika tallar är mot angrepp. Men så enkelt som att bara sortera ut de minst törskateresistenta individerna från plantagerna är det inte.

– Om det är möjligt gallrar vi ut de värsta rötäggen, men problemet är att då måste det finnas information från törskatedrabbade fältförsök där individen testas. Törskatens angreppsätt är komplext och tidsspannet att gå via fältförsök är för långt för att få tillförlitliga resultat, säger Torgny Persson.

I Ashville, North Carolina i USA har man löst problemet med ett screeningcenter. På nedlagda jordbruksmarker har stora arealer planterats med olika tallarter, och en nära besläktad svamp till vår egen törskate har orsakat stora skador på planteringarna. Sedan ett par år tillbaka har motsvarigheten till Skogsstyrelsen i USA investerat i ett screeningcenter där ettåriga plantor utsätts för svampangrepp för att undersöka olika trädfamiljers resistens.

– Ett sådant projekt är en stor satsning och kräver specialväxthus och anpassad infrastruktur. Men det är absolut ett tänkbart alternativ i Sverige och ökar möjligheten att snabbt och säkert välja ut mer resistenta familjer för fortsatt förädling och till fröplantager, säger Torgny Persson.


Tänk nytt?

Ett alternativ för skogsägare som fått allvarliga angrepp av törskate och ska börja om från början är att välja ett nytt trädslag. På tallmark i Norr- och Västerbotten finns det utöver contorta två huvudkandidater som Skogforsk tittat närmare på:

Banksianatallen eller Jack Pine. Är besläktad med contorta men ser mera ut som den svenska tallen. Skogforsk har under 1990-talet lagt ut ett stort antal försök med banksianatall där man sett på överlevnad och produktion. Banksianatallen ligger produktionsmässigt någonstans mellan contorta och svensk tall – och den är resistent mot törskate.

Sibirisk lärk. Förädlingsbasen består av cirka 150 plusträdskloner i klonarkiv eller i fröplantager, samt avkommor i olika fältförsök från cirka 1 000 plusträdskloner. Potentialen att förbättra lärkens produktion, stamkvalitet och vitalitet är stor.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket