Törskate har seglat upp som en av de mest allvarliga skadegörarna i Norrland – men angreppens orsaker är ännu höljda i dunkel. Nu ska två forskningsprojekt sprida ljus i frågan.
Text: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se | Foto: SVERKER JOHANSSON, Bitzer
I snart 20 år har bekymrade skogsägare berättat om bruna tallkronor och kådläckande stammar på vad som nyss varit friska tallar. Hittills har skogsbruket varit avvaktande, men skötselexperter har konstaterat att skadorna kommer från törskate, en svamp som sedan istiden varit spridd över hela Sverige – med små, till måttliga utbrott. Varför svampangreppen exploderade runt 2000-talet har forskarna nu försökt finna ett svar på.
– Mycket tyder på att angreppen i Norr- och Västerbotten kom samtidigt, de spred sig alltså inte från norr till söder. Orsaken till utbrotten vet vi fortfarande för lite om för att ge några säkra svar, även om det finns många hypoteser, säger Torgny Persson, forskare vid Skogforsk.
Sedan törskateangreppen vuxit sig allt mer omfattande, och inte visat något tecken på avmattning, har det varit lättare att få pengar till törskateforskning. På Skogforsk samarbetar skötselforskare och skogsträdsförädlare för att se på såväl kort- som långsiktiga lösningar.
Röja eller inte?
Den mest akuta frågan för skogsägare är hur man på bästa sätt ska sköta drabbade ungskogar för att bromsa angreppen inne i bestånden och minimera produktionsförlusterna. I ett nystartat projekt kommer Skogforsk tillsammans med Holmen, SCA, Sveaskog och Norra skogsägarna undersöka olika praktiska skötselåtgärder.
– Vårt mål är att ta fram praktiska skogsskötselråd i törskatedrabbad ungskog. Projektet löper under tio år, men vi kommer leverera resultat under vägen, säger Jonas Öhlund, forskare vid Skogforsk. I projektet testas röjning och gallring av törskatedrabbad skog – och man följer även vad som händer om beståndet lämnas utan åtgärd alls.
Henrik Svennerstam, Torgny Persson och Jonas Öhlund från Skogforsk jobbar för att förstå törskatens angrepp och för att ta fram nya skötselråd.
Skadlig gödsling?
Parallellt med röjning- och gallringsprojektet ska ett nytt projekt testa en teori som bititsig fast: att högre boniteter får allvarligare angreppav törskate. Bland annat kommer förekomst av törskate i gödslings- och markberedningsförsök att inventeras då observationer pekar på en möjlig koppling.
– Problemet med observationerna på försöksytor är att törskate inte var en frågeställning då försöken startades, vilket i sin tur medfört att de observationer som gjorts saknar stöd i form av skadeinventeringar, förklarar Henrik Svennerstam, forskare vid Skogforsk.
Med andra ord kan alltså produktionshöjande åtgärder, som markberedning, gödsling, röjning och gallring möjligen ge en ökad skadefrekvens av törskate. Därför kommer kopplingen mellan törskateangrepp och skogskötselsåtgärder undersökas i ett tvåårigt projekt.
Screeningcenter lösning i väst
I ett bredare och mer långsiktigt perspektiv finns en stark tilltro till skogsträdförädlingen. Upprepade studier har visat att det finns en stark genetisk koppling till hur motståndskraftiga olika tallar är mot angrepp. Men så enkelt som att bara sortera ut de minst törskateresistenta individerna från plantagerna är det inte.
– Om det är möjligt gallrar vi ut de värsta rötäggen, men problemet är att då måste det finnas information från törskatedrabbade fältförsök där individen testas. Törskatens angreppsätt är komplext och tidsspannet att gå via fältförsök är för långt för att få tillförlitliga resultat, säger Torgny Persson.
I Ashville, North Carolina i USA har man löst problemet med ett screeningcenter. På nedlagda jordbruksmarker har stora arealer planterats med olika tallarter, och en nära besläktad svamp till vår egen törskate har orsakat stora skador på planteringarna. Sedan ett par år tillbaka har motsvarigheten till Skogsstyrelsen i USA investerat i ett screeningcenter där ettåriga plantor utsätts för svampangrepp för att undersöka olika trädfamiljers resistens.
– Ett sådant projekt är en stor satsning och kräver specialväxthus och anpassad infrastruktur. Men det är absolut ett tänkbart alternativ i Sverige och ökar möjligheten att snabbt och säkert välja ut mer resistenta familjer för fortsatt förädling och till fröplantager, säger Torgny Persson.
Tänk nytt?
Ett alternativ för skogsägare som fått allvarliga angrepp av törskate och ska börja om från början är att välja ett nytt trädslag. På tallmark i Norr- och Västerbotten finns det utöver contorta två huvudkandidater som Skogforsk tittat närmare på:
Banksianatallen eller Jack Pine. Är besläktad med contorta men ser mera ut som den svenska tallen. Skogforsk har under 1990-talet lagt ut ett stort antal försök med banksianatall där man sett på överlevnad och produktion. Banksianatallen ligger produktionsmässigt någonstans mellan contorta och svensk tall – och den är resistent mot törskate.
Sibirisk lärk. Förädlingsbasen består av cirka 150 plusträdskloner i klonarkiv eller i fröplantager, samt avkommor i olika fältförsök från cirka 1 000 plusträdskloner. Potentialen att förbättra lärkens produktion, stamkvalitet och vitalitet är stor.