Att tall endast växer bättre än gran på näringsfattiga och torra marker medan gran alltid växer bättre på bördig mark är en sanning som behöver modifieras. Det visar Oscar Nilsson i en färsk avhandling.
Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SKOGFORSK
Trots att gran och tall är Sveriges två vanligaste trädslag så finns lite forskning som jämför dem båda på samma mark, vilket Oscar Nilsson, nybliven skoglig doktor vid Skogforsk, delvis råder bot på i sin avhandling som blev klar i vintras.
– Hittills har man mest tittat på ett trädslag i taget, inte i försök med båda trädslagen på samma mark, som är den mest tillförlitliga metoden för att ta jämföra tillväxten. Det tog mig lång tid att förstå att det finns så få försök om detta, det borde ju vara en grundbult i vår kunskap om träden.
Tallen växer bra på alla marker
I sin avhandling utmanar han en vedertagen skogssanning: att tallen endast är överlägsen på torra, magra grovkorniga marker medan granen vinner på fuktig och bördig mark. För att granska detta studerade han ett försök i Främlingshem utanför Gävle där försöksblock med ren tall, ren gran och en blandning av trädslagen anlades på medelgod mark för 60 år sedan. Resultaten förvånade de flesta.
– Det fanns mer än dubbelt så mycket stamved i den rena tallskogen jämfört med den i rena granskogen. Tallen växte alltså bättre än gran på en mark där båda trädslagen förväntades växa ungefär lika bra, säger Oscar Nilsson. Försöket i Främlingshem visade också att granen i större utsträckning påverkades negativt av konkurrensen från tallen i det blandade beståndet, medan tallen inte kände av konkurrensen från granen. Tack vare tallen växte även blandskogen bättre än de rena granbestånden. När försöken anlades uppskattades ståndortsindex vara G26/T24. Idag anger man SI till G24/T28.
Volym per hektar 57 år efter sådd. Blandskogen består till cirka 80 procent av tall.
Tallen etablerar sig bra
Oscar Nilsson har även genomfört ett försök där tre markbehandlingar har jämförts med varandra i norra och södra Sverige. I den första markbehandlingen hade jorden rörts om ner till 60 centimeters djup, i den andra togs allt organiskt material bort, bara mineraljorden fanns kvar och den tredje utgjorde orörd kontrollmark. Försöket visade att båda trädslag växte bra i den första behandlingen och att tallen växte förhållandevis bra i alla tre.
– Det bekräftar att tallen klarar sig bättre i magra miljöer, medan granen stannar av i sin tillväxt under dessa förutsättningar.
Vissa marker som ingår i försöksområdet har varit brandhärjade tidigare, kan biokol i marken ha gynnat tallen och påverkat resultatet?
– Tallen verkar kunna växa lika bra eller bättre efter brand. Mina försök visar att tallen kommer åt näring även i ren mineraljord, vilket skulle kunna liknas vid om det har varit en hård brand, och det verkar vara svårare för gran. Men det finns få studier på hur trädslagen reagerar efter brand.
Under 2020 levererades för första gången fler tallplantor än granplantor till det svenska skogsbruket, enligt Skogsstyrelsens årliga statistik. Men anledningen till granens dominans – i alltför stor utsträckning även på tallmark – är inte bara industrins granbehov, utan även viltbetet som sänker tallens produktion och kvalitet.
Bara i Götaland förloras cirka 4,5 miljarder kronor varje år till viltet, enligt färska siffror (se sidan 4). Och gran på mager mark riskerar att drabbas hårt av granbarkborre – något som kan radera decennier av tillväxt på kort tid. Oscar Nilsson har även varit med och undersökt ekosystemtjänster och biodiversitet kopplat till tall.
– Här fanns en stor skillnad, tallskogen släpper in mer ljus och är till exempel rikare på bärris, vilket är positivt för djurliv, insekter och ekosystemtjänster som bärplockning och jakt. Så valet av trädslag påverkar även andra aspekter än ren produktion.
Vad hoppas du att din forskning ska ge för effekter?
– Min avhandling visar att tall växer lika bra eller bättre än gran ganska högt upp i bördighetsregistret, vilket man tidigare sagt att det inte gör, så det kan vara intressant för markägare att odla mer tall. Vi vet inte hur mycket tillväxt som går förlorad när vi främst sätter tall på de fattigare markerna, eller i stället sätter gran på dessa marker, eftersom det finns så pass få studier på det. Men det kan vara stora förluster.