Oscar utmanar en vedertagen sanning

Tallen växer bra på alla marker

Att tall endast växer bättre än gran på näringsfattiga och torra marker medan gran alltid växer bättre på bördig mark är en sanning som behöver modifieras. Det visar Oscar Nilsson i en färsk avhandling.

Text: KARIN MONTGOMERY | Foto: SKOGFORSK

Trots att gran och tall är Sveriges två vanligaste trädslag så finns lite forskning som jämför dem båda på samma mark, vilket Oscar Nilsson, nybliven skoglig doktor vid Skogforsk, delvis råder bot på i sin avhandling som blev klar i vintras.

– Hittills har man mest tittat på ett trädslag i taget, inte i försök med båda trädslagen på samma mark, som är den mest tillförlitliga metoden för att ta jämföra tillväxten. Det tog mig lång tid att förstå att det finns så få försök om detta, det borde ju vara en grundbult i vår kunskap om träden.

Tallen växer bra på alla marker

I sin avhandling utmanar han en vedertagen skogssanning: att tallen endast är överlägsen på torra, magra grovkorniga marker medan granen vinner på fuktig och bördig mark. För att granska detta studerade han ett försök i Främlingshem utanför Gävle där försöksblock med ren tall, ren gran och en blandning av trädslagen anlades på medelgod mark för 60 år sedan. Resultaten förvånade de flesta.

– Det fanns mer än dubbelt så mycket stamved i den rena tallskogen jämfört med den i rena granskogen. Tallen växte alltså bättre än gran på en mark där båda trädslagen förväntades växa ungefär lika bra, säger Oscar Nilsson. Försöket i Främlingshem visade också att granen i större utsträckning påverkades negativt av konkurrensen från tallen i det blandade beståndet, medan tallen inte kände av konkurrensen från granen. Tack vare tallen växte även blandskogen bättre än de rena granbestånden. När försöken anlades uppskattades ståndortsindex vara G26/T24. Idag anger man SI till G24/T28.

Volym per hektar 57 år efter sådd. Blandskogen består till cirka 80 procent av tall.

Tallen etablerar sig bra

Oscar Nilsson har även genomfört ett försök där tre markbehandlingar har jämförts med varandra i norra och södra Sverige. I den första markbehandlingen hade jorden rörts om ner till 60 centimeters djup, i den andra togs allt organiskt material bort, bara mineraljorden fanns kvar och den tredje utgjorde orörd kontrollmark. Försöket visade att båda trädslag växte bra i den första behandlingen och att tallen växte förhållandevis bra i alla tre.

– Det bekräftar att tallen klarar sig bättre i magra miljöer, medan granen stannar av i sin tillväxt under dessa förutsättningar.

Vissa marker som ingår i försöksområdet har varit brandhärjade tidigare, kan biokol i marken ha gynnat tallen och påverkat resultatet?

– Tallen verkar kunna växa lika bra eller bättre efter brand. Mina försök visar att tallen kommer åt näring även i ren mineraljord, vilket skulle kunna liknas vid om det har varit en hård brand, och det verkar vara svårare för gran. Men det finns få studier på hur trädslagen reagerar efter brand.

Under 2020 levererades för första gången fler tallplantor än granplantor till det svenska skogsbruket, enligt Skogsstyrelsens årliga statistik. Men anledningen till granens dominans – i alltför stor utsträckning även på tallmark – är inte bara industrins granbehov, utan även viltbetet som sänker tallens produktion och kvalitet.

Bara i Götaland förloras cirka 4,5 miljarder kronor varje år till viltet, enligt färska siffror (se sidan 4). Och gran på mager mark riskerar att drabbas hårt av granbarkborre – något som kan radera decennier av tillväxt på kort tid. Oscar Nilsson har även varit med och undersökt ekosystemtjänster och biodiversitet kopplat till tall.

– Här fanns en stor skillnad, tallskogen släpper in mer ljus och är till exempel rikare på bärris, vilket är positivt för djurliv, insekter och ekosystemtjänster som bärplockning och jakt. Så valet av trädslag påverkar även andra aspekter än ren produktion.

Vad hoppas du att din forskning ska ge för effekter?

– Min avhandling visar att tall växer lika bra eller bättre än gran ganska högt upp i bördighetsregistret, vilket man tidigare sagt att det inte gör, så det kan vara intressant för markägare att odla mer tall. Vi vet inte hur mycket tillväxt som går förlorad när vi främst sätter tall på de fattigare markerna, eller i stället sätter gran på dessa marker, eftersom det finns så pass få studier på det. Men det kan vara stora förluster.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

”Teamkänslan på väg tillbaka”

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket