– Visst, traktdirektiven har otroligt ojämn kvalitet – men Holmen jobbar ändå med att lösa det och skapa en teamkänsla med oss entreprenörer, säger Johan Matsson, Krycklinge Skog.
Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se
Utanför Björklinge i Uppland markbereder Krycklinge skogstjänst med Viktor Pettersson i hytten.
– På grund av coronakrisen har vi fått färre ordrar än vanligt och varit tvungna att låta skördarna stå. Egentligen gör vi främst gallringar och slutavverkning, men nu fick vi möjlighet att ägna oss åt markberedning istället. Man tar de möjligheter som ges!
Maskinen är egentligen till för mindre gårdsarbete och ergonomin är långt ifrån vad förarna är vana vid från skördaren.
– Normalt arbetar vi åtta timmar, nu kör vi max sex på grund av påfrestningarna på kroppen, säger Johan Matsson.
Han har arbetat i skogen sedan han var tjugo år gammal. Sedan tio år tillbaka driver han Krycklinge Skog AB med sex anställda. Han tycker att relationen till skogsbolagen förändrats genom åren.
– Jag skulle säga att det var en bättre vikänsla för tio år sedan. Fast nu i slutet har den börjat komma tillbaka i och med dialogarbetet och det känns bra, säger han.
Ett sätt att utveckla dialogen är att ha strukturerade möten. Johan Matsson har nyligen varit med på ett seminarium för att öva på metodiken. Det blev två intensiva dagar.
– Skogforsks processledare Bodel Norrby och Malin von Essen var fantastiskt inspirerande och strukturerade och det var jättebra och krävande.
I en övning sitter entreprenörerna på stolar i en ring och samtalar med varandra om den nulägeskartläggning man just genomfört gemensamt. Utanför ringen sitter kunderna och lyssnar utan att bli tilltalade. Därefter byts rollerna.
– Det är en övning som kräver förtroende från bägge håll, konstaterar Johan Matsson.
Ett förtroende som inte alltid är självklart.
– Det har historiskt sett varit mycket ”vi och dom”, men i och med dialogarbetet känns det som att det börjar ändras.
Har du något konkret exempel på vad du tog med dig?
–Istället för att tala om för oss entreprenörer hur det gått, ger det bättre förutsättningar för ett bra samarbete att be utföraren i fråga att först berätta hur det gått.
Flera chefer på Holmen berättade att de tagit med sig feedbackmetoden till den egna arbetsgruppen. Har du själv använt det inom ditt eget företag?
– Jo, till viss del men vi hade redan ett liknande sätt att ge feedback på. Det är inte heller samma roller. Som liten företagare jobbar vi väldigt nära varandra. För att få arbetet att gå runt är vi nog mer beroende av varandra och att vi ställer upp när det kör ihop sig.
Från Holmens sida kommer man fortsätta utveckla dialogarbetet med entreprenörerna.
– Vi är bara i början av en viktig förändringsresa. Genom bättre dialog, konstruktiv feedback och ömsesidig respekt vill vi försöka realisera nya värden i uppdragen. Värden som hittills varit dolda. Det behöver vi göra tillsammans och tanken är att det i slutänden ska gynna både entreprenören och Holmen, säger Jan Åhlund, skogsbrukschef. Grundtanken bakom Holmens dialogarbete, ett samarbete med Skogforsk som startade redan 2014, var att utveckla relationen mellan entreprenörer och skogsvårds- och produktionsledare samt logistiker. Skogforsk har i sin forskning på effekterna av Holmens utvecklingsinsatser – i ett pilotskede – haft gott stöd i Christer Sandahl, psykolog och professor emeritus, som ett vetenskapligt bollplank i organisationspsykologi. Han har under sitt yrkesliv forskat på hur grupper fungerar, främst inom sjukvården, och han menar att likheterna är stora med skogsbranschen.
”Framgångsrika team hargemensamma mål!”
– Uppgifterna inom sjukvård och skogsbruket är olika, men den mänskliga kommunikationen är likadan. Framgångsrika team kännetecknas av att ha gemensamma mål, förståelse för helheten och för varandras roller. De sätter också av tid till dialog och reflektion, säger Christer Sandahl.
I ett bra team är man också medveten om det ömsesidiga beroendet av varandra, och värnar det. Inom skogsbruket finns ännu inga större studier publicerade av hur gruppdynamiken påverkar resultat. Inom sjukvården har man däremot sett hur bättre samarbeten resulterat i ökad patientsäkerhet, större nöjdhet hos patienterna och lägre personalomsättning.
– Det lönar sig att stämma av hur det går, att reflektera över vad som går bra och vad vi kan göra åt det som inte funkar, säger Christer Sandahl.
6 viktiga komponenter för framgångsrika relationer
- Öka förståelsen för den gemsamma helheten
- Tydliga, uppdelade mål
- Tydligare roller
- Öka dialogkompetens och kommunikation
- Systematisk återkoppling
- Regelbundna möten för utvärdering och förbättring
Om Dialogprojektet
Pilotprojektet i Holmen Egen Skog i Norrköping startade under våren 2016 med Bodel Norrby som processledare och coach. Genom strukturerad återkoppling och fördjupade relationer mellan tjänstemän och entreprenörer ville man öka verksamhetens effektivitet och lönsamhet. Projektet, som löpte under arton månader, följdes och dokumenterades av Lotta Woxblom, forskare vid Skogforsk.
– Vi har sett att dialogprojektet gett klara positiva effekter i samtalsklimat och hur man bemöter varandra. En nyckel för bättre dialog är att entreprenörer och produktionsledare förstår varandras verksamheter bättre, vilket resulterar i mer öppenhet och mindre prestige, säger hon.
I de strukturerade feedbacksamtalen tränar deltagarna på att lyssna på varandra och att uttrycka sig, genom att analysera utfört arbete och utvärdera vad som gått bra och vad som bör utvecklas. En grundbult i dialogen är att utföraren är experten, tar ansvar för sitt resultat och initierar utvärderingen.
Lotta Woxblom, forskare vid Skogforsk.