”Teamkänslan på väg tillbaka”

– Visst, traktdirektiven har otroligt ojämn kvalitet – men Holmen jobbar ändå med att lösa det och skapa en teamkänsla med oss entreprenörer, säger Johan Matsson, Krycklinge Skog.

Text och foto: ELIN FRIES elin.fries@bitzer.se

Utanför Björklinge i Uppland markbereder Krycklinge skogstjänst med Viktor Pettersson i hytten.

– På grund av coronakrisen har vi fått färre ordrar än vanligt och varit tvungna att låta skördarna stå. Egentligen gör vi främst gallringar och slutavverkning, men nu fick vi möjlighet att ägna oss åt markberedning istället. Man tar de möjligheter som ges!

Maskinen är egentligen till för mindre gårdsarbete och ergonomin är långt ifrån vad förarna är vana vid från skördaren.

– Normalt arbetar vi åtta timmar, nu kör vi max sex på grund av påfrestningarna på kroppen, säger Johan Matsson.

Han har arbetat i skogen sedan han var tjugo år gammal. Sedan tio år tillbaka driver han Krycklinge Skog AB med sex anställda. Han tycker att relationen till skogsbolagen förändrats genom åren.

– Jag skulle säga att det var en bättre vikänsla för tio år sedan. Fast nu i slutet har den börjat komma tillbaka i och med dialogarbetet och det känns bra, säger han.

Ett sätt att utveckla dialogen är att ha strukturerade möten. Johan Matsson har nyligen varit med på ett seminarium för att öva på metodiken. Det blev två intensiva dagar.

– Skogforsks processledare Bodel Norrby och Malin von Essen var fantastiskt inspirerande och strukturerade och det var jättebra och krävande.

I en övning sitter entreprenörerna på stolar i en ring och samtalar med varandra om den nulägeskartläggning man just genomfört gemensamt. Utanför ringen sitter kunderna och lyssnar utan att bli tilltalade. Därefter byts rollerna.

– Det är en övning som kräver förtroende från bägge håll, konstaterar Johan Matsson.

Ett förtroende som inte alltid är självklart.

– Det har historiskt sett varit mycket ”vi och dom”, men i och med dialogarbetet känns det som att det börjar ändras.

Har du något konkret exempel på vad du tog med dig?

–Istället för att tala om för oss entreprenörer hur det gått, ger det bättre förutsättningar för ett bra samarbete att be utföraren i fråga att först berätta hur det gått.

Flera chefer på Holmen berättade att de tagit med sig feedbackmetoden till den egna arbetsgruppen. Har du själv använt det inom ditt eget företag?

– Jo, till viss del men vi hade redan ett liknande sätt att ge feedback på. Det är inte heller samma roller. Som liten företagare jobbar vi väldigt nära varandra. För att få arbetet att gå runt är vi nog mer beroende av varandra och att vi ställer upp när det kör ihop sig.

Från Holmens sida kommer man fortsätta utveckla dialogarbetet med entreprenörerna.

– Vi är bara i början av en viktig förändringsresa. Genom bättre dialog, konstruktiv feedback och ömsesidig respekt vill vi försöka realisera nya värden i uppdragen. Värden som hittills varit dolda. Det behöver vi göra tillsammans och tanken är att det i slutänden ska gynna både entreprenören och Holmen, säger Jan Åhlund, skogsbrukschef. Grundtanken bakom Holmens dialogarbete, ett samarbete med Skogforsk som startade redan 2014, var att utveckla relationen mellan entreprenörer och skogsvårds- och produktionsledare samt logistiker. Skogforsk har i sin forskning på effekterna av Holmens utvecklingsinsatser – i ett pilotskede – haft gott stöd i Christer Sandahl, psykolog och professor emeritus, som ett vetenskapligt bollplank i organisationspsykologi. Han har under sitt yrkesliv forskat på hur grupper fungerar, främst inom sjukvården, och han menar att likheterna är stora med skogsbranschen.

”Framgångsrika team hargemensamma mål!”

– Uppgifterna inom sjukvård och skogsbruket är olika, men den mänskliga kommunikationen är likadan. Framgångsrika team kännetecknas av att ha gemensamma mål, förståelse för helheten och för varandras roller. De sätter också av tid till dialog och reflektion, säger Christer Sandahl.

I ett bra team är man också medveten om det ömsesidiga beroendet av varandra, och värnar det. Inom skogsbruket finns ännu inga större studier publicerade av hur gruppdynamiken påverkar resultat. Inom sjukvården har man däremot sett hur bättre samarbeten resulterat i ökad patientsäkerhet, större nöjdhet hos patienterna och lägre personalomsättning.

– Det lönar sig att stämma av hur det går, att reflektera över vad som går bra och vad vi kan göra åt det som inte funkar, säger Christer Sandahl.


6 viktiga komponenter för framgångsrika relationer

  • Öka förståelsen för den gemsamma helheten
  • Tydliga, uppdelade mål
  • Tydligare roller
  • Öka dialogkompetens och kommunikation
  • Systematisk återkoppling
  • Regelbundna möten för utvärdering och förbättring
FOTO: SVERKER JOHANSSON

Om Dialogprojektet

Pilotprojektet i Holmen Egen Skog i Norrköping startade under våren 2016 med Bodel Norrby som processledare och coach. Genom strukturerad återkoppling och fördjupade relationer mellan tjänstemän och entreprenörer ville man öka verksamhetens effektivitet och lönsamhet. Projektet, som löpte under arton månader, följdes och dokumenterades av Lotta Woxblom, forskare vid Skogforsk.

– Vi har sett att dialogprojektet gett klara positiva effekter i samtalsklimat och hur man bemöter varandra. En nyckel för bättre dialog är att entreprenörer och produktionsledare förstår varandras verksamheter bättre, vilket resulterar i mer öppenhet och mindre prestige, säger hon.

I de strukturerade feedbacksamtalen tränar deltagarna på att lyssna på varandra och att uttrycka sig, genom att analysera utfört arbete och utvärdera vad som gått bra och vad som bör utvecklas. En grundbult i dialogen är att utföraren är experten, tar ansvar för sitt resultat och initierar utvärderingen.

FOTO: SKOGFORSK

Lotta Woxblom, forskare vid Skogforsk.

Relaterade reportage

Världspremiär för fjärrstyrd virkeslastare

Hur går det med jämställdheten?

Sämre lönsamhet i spåren av klimatförändringarna

169 miljoner till återvätning

Drönare – framtidens planeringsteknik?

SKÖTSELCHEFERNA KOMMENTERAR: Planteras det för få plantor – och är ståndorts-anpassningen död ?

Rotröteresistenta granar - en möjlig framtid?

Spara miljö och miljoner

Autoplant – ny skogsvårdsteknik från grunden

Här läggs grunden för FyrO-plantagerna

Törskatedrabbat – går det att rädda?

Stora drönare – ett lyft? Men … i skogen går ju allt på diesel?

Aerodynamiska virkesfordon – en bra affär!

Räkna med osäkerhet

Förädlingsprogram ska lyfta rysk lärk

Hur ska nya FyrO-plantager designas för ett framtida klimat?

Stora drönare - ett lyft?

Färre bränder orsakas av maskiner

Redo för takeoff

Från provyta till storskalighet

3 projekt inom Adaptivt skogsbruk

Världsnaturfonden WWF: ”Det är inte modellen det är fel på”

”Vi behöver mer kunskap – det här är sättet att nå den”

Så ska skogen bli lönsammare - enligt Skogforsks intressenter

Den negativa lönsamhetstrenden fortsätter

Bättre fuktmätning med mikrovågor

Olika syn på rotröta mellan länderna

Rotröta slår ut en femtedel av tallplantorna

”Styrka att så många aktörer går ihop”

Föryngringsresultaten som chockade skogsbruket

Historisk satsning på föryngringsforskning

Räkna med frost

Hur går det med jämställdheten?

Invasiva taggbuskar kan ge smartare logistik

Ett steg närmare rotröteresistenta granar

Björk eller gran – vilket trädslag producerar mest?

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Det klimatsmarta trädet- ger riskspridning på landskapsnivå

Industrins intresse för björken ökar

Det våras för björken!

Skärpta regler för grustäkter kan slå hårt

Vägkostnaderna når nya toppnivåer

Så ska skogen bli lönsammare

Det går bättre för skogsentreprenörerna – men de flesta andra branscher är lönsammare

Lång återhämtning efter torkstress

Räkna med frost

Konkret om vattenskydd vid dikesrensning

Klimatsmart att återväta bördiga torvmarker

Dikesrensning kan öka tillväxten

Skördardata ska ge aktuella skogsbruksplaner

APSE får digital utbildning

Skördardata- ska ge aktuella skogsbruksplaner

Drönare - framtidens planeringsteknik?

Skärpta regler för grustäkter – kan slå hårt mot skogens logistik och lönsamhet

Det våras för björken!

Industrins intresse för björken ökar

Det klimatsmarta trädet – ger riskspridning på landskapsnivå

Genväg till snabbare björkar

Björken ger mer mångfald – och mindre risk

Det stora vansinnet i Vårdnäs

Älgbetad björk blir svampodling

Tallen växer bra på alla marker

Nu ska tallens överlägsenhet bevisas

Maximera virkesvärdet – minimera transporterna

Nya begränsningar utan logik?

Samhällsnytta,klimat eller rationalisering … Vad väger TYNGST?

Lättare att vara tung i norr

BRYTNINGSTID

Nya begränsningar utan logik?

Kan logistikaptering öka förädlingsvärdet?

Smartare redovisning av miljöcertifieringen?

”Aspen” vann Publishingpriset 2020

Hon fightas för asken

Vem äger skogens data?

Så tycker branschen!

20 miljoner till självgående föryngringsmaskin

Samhällsnytta, klimat eller rationalisering ... Vad väger tyngst?

Lättare att vara tung i norr

Åkerierna som satsar STORT

Bättre beslutsstöd – mer röjning?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Röjningsberget - så ska det kapas

Robotskotaren – nu kör den själv!

Så maxar du tillväxten

Naturvårdande skötsel = win-win

Kan öka nyttan: Nytt sätt att redovisa certifieringen?

Bästa avlägg + bästa basväg = Nya Bestway

Innovation revolutionerar planeringen

Robotskotaren – nu kör den själv!

Naturvårdande skötsel = win-win

Nu blir naturhänsynen digital

Innovation revolutionerar planeringen

10 år av sjunkande lönsamhet: Klimatskadorna nya sänket

Vital åldring tas in på sjukhus

”Kulturkrock när kostnadsjakt blir intäktsjakt”

10 år av sjunkande lönsamhet - klimatskadorna är nya sänket

Hur ska skogen bli lönsammare?

Nu avgörs drivarens öde - champagne eller gravöl?

Så tycker branschen om drivarens framtid

Så trodde vi om 2020 … och så blev det

Talldöden

”Lita inte blint på brandriskindex”

10 resultat som gjort skillnad

Markägare tycker till om markberedning

Dialogen lika viktig som direktivet

Nya beslutsstöd kan minska trafikfaran

Hur slår de låga plant- och stamantalen?

Dåliga föryngringar: Vad händer med tillväxten?

Haveriutredningen som skrämmer: Svenska ungskogarna i uselt skick

Hur säkrar vi överlevnaden?

Livscykelanalys gör klimatvalet enklare

Framtidens förarplats - hur ser den ut?

60% av plantorna kvar efter röjning

Vart tar alla plantor vägen?

Kulturförändring kan höja tillväxten med 40 procent

Nu kan träden träden positioneras – öppnar för nya möjligheter

Här bärgas rekordskörden

Bättre skogsföryngring ska höja tillväxten med 40 %

Kan skogen mildra de ungas framtidsoro?

Skogsutredningen: ”Ingen motsättning mellan produktion och hänsyn”

FILMPREMIÄR: Död ved – full av liv

”Plantera mera”

Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

Grotens återkomst?

Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Markberedning ger hög tillväxt – länge!

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

Tillväxtrapporten för LRF Skogsägarna: Startskottet för kraftsamling skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

”Skogen är slut!”

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

ANALYS: Sveaskogs tillväxtsatsning – så blev utfallet

Tillväxtpriset – en fråga om ambition och mix

Död ved – full av liv

Nya avgifter på virkesupplag

FRAMTIDSSPANING: Skogsbruk på el – ingen omöjlighet

GROTens återkomst?

NS-bestånd – en möjlig råvarubank: Brist på skötsel hotar skogens naturvärden

Revolutionerande resultat: Markberedning ger hög tillväxt – länge!

”Plantera mera”

Så ska medlemmarnas skog växa bättre

TILLVÄXTRAPPORTEN FÖR LRF SKOGSÄGARNA: Startskottet för kraftsamling Skog

”Skogsträdförädling är viktigast”

Ökad tillväxt – enklare i teorin

”Väggen” – fullt genomförbar eller helt omöjlig?

Tillväxtpotentialen – ett smörgåsbord!

Trycket ökar på skogen

”Skogen är slut!”

”Jättelyckat – nu rullar vi ut det här!”

Skogsbruksindex vänder uppåt – men hur länge?

Tufft för skogsvården

2018 – ett svettigt år för skogsbruket